Skolan lär eleverna att skydda Victoriasjön

Miljöproblemen hopar sig kring världens näst största sötvattensjö, Victoriasjön. Det försämrar inte bara livsvillkoren för växt- och djurlivet utan också för miljontals människor som bor i regionen. Men i den ugandiska byn Kaswa har skolan och dess rektor gått i spetsen för ett mer miljövänligt samhälle.

– När marken förstörs får vi problem med dåliga skördar, undernäring och fattigdom. Många familjer kan inte täcka sina grundläggande behov. När familjerna inte har tillräckligt med grödor att sälja kan de heller inte betala skolavgifterna för sina barn.

Det säger Joyce Kawooya, som är rektor för skolan i det lilla samhället Kaswa i Uganda. Människorna här är boskapsskötare och bönder och befolkningen växer snabbt, vilket gör att påverkan på marken och skogen blir stor. Träd huggs ner för att bereda plats för åkerplättar och kombinerat med olämpliga jordbruksmetoder och erosion gör det att markens näring läcker ut i floden och till slut hamnar i världens näst största sötvattensjö, Victoriasjön, som ligger några mil bort.

Victoriasjöns viktiga betydelse för natur och människor

Sjön har sedan urminnes tider varit en viktig inkomstkälla för de människor som bor i närheten. Miljontals människor är i dag beroende av fisket och nästan allt det vatten som används i regionen kommer ursprungligen härifrån. Runt Victoriasjön lever dessutom mängder med zebror, flodhästar, antiloper och många fåglar.

Men sjöns ekosystem är i dag hotat. Trycket från fiskeindustrin är högt, övergödning skapar problem och de vattenhyacinter som breder ut sig över vattenytan försvårar fisket, minskar syremängden i vattnet och gör det dessutom svårt för solljuset att tränga igenom. Sedan 1970-talet har antalet inhemska fiskarter minskat med 80 procent och över 70 procent av skogstäcket i avrinningsområdet har gått förlorat.

Miljöproblemen hotar inte bara växt- och djurlivet utan försämrar också livsvillkoren för de 27 miljoner människor som bor i området. Trots de rika naturtillgångarna lever över 60 procent under fattigdomsgränsen.

Barn och ungdomar i skolan tar med sig kunskaper hem

Men i Kaswa har invånarna bestämt sig för att skapa ett mer hållbart samhälle, med rektorn Joyce Kawooya i spetsen. Hon är en av de drivande krafterna bakom ett utbildningsprogram som med stöd från Världsnaturfonden WWF sprider kunskap om miljöproblemen och hjälper invånarna att finna hållbara lösningar. Programmet utgår från skolan, där Joyce och hennes kollegor undervisar eleverna om hållbart jordbruk, hur de kan ta större ansvar för miljön och föra informationen vidare till sina familjer.

– När eleverna går hem tar de med sig kunskapen och sprider den i hela samhället. Föräldrarna kommer också till skolan och kan lära sig direkt.

Tidigare hade skolan en traditionell katederundervisning som utgick från skolböckerna. I dag använder Joyce Kawooya verkligheten utanför klassrummet som exempel. Eleverna tränas dessutom i att tänka självständigt och fatta egna beslut. Engagemanget är stort.

– Barnen har till och med rest till Tanzania och Kenya för att visa hur de arbetar. Men framför allt diskuterar de verkliga problem i skolan och lär sig hur de kan bevara sin miljö.

Många positiva initiativ bland byborna

Bland byns övriga invånare märks också en Undervisning utomhus. Foto: Germund Sellgren / WWFmarkant skillnad och många försörjer sig i dag genom nya aktiviteter som inte utarmar naturen. Lokala intressegrupper ägnar sig åt till exempel trädplantering, kycklinguppfödning, tillverkning av korgar och mattor, biodling och framställning av kolbriketter. Allt detta är ett resultat av WWFs satsningar på lärande för hållbar utveckling.

– När människor har alternativ använder de inte längre våtmarken för sina odlingar. Tidigare var det också många som tog sand och lera från våtmarkerna för att tillverka tegelstenar, men nu sker tillverkningen på höglandet i stället där inte en känslig våtmarksmiljö drabbas, säger Joyce Kawooya.

Hon har själv skaffat sig en trädodling som förser henne med både bränsle till matlagningen och en extrainkomst. Framför allt har hon nu makt att påverka både sin egen och samhällets utveckling.

– I dag kan jag bidra till förändring på miljöområdet. Jag utbildar människor i andra byar och vet hur man kopplar deras miljöproblem till det samhälle de lever i. Jag känner att jag har många möjligheter.

Programmet bidrar till att stärka det civila samhället i Uganda, Kenya, Rwanda och Tanzania så att människor kan engagera sig politiskt och driva opinion för en hållbar och rättvis tillväxt. Programmet skyddar också värdefulla naturområden med hjälp av lokal förvaltning av naturresurser.