Samarbete över gränserna skyddar Borneos natur

– Trots att stigen var en enda lervälling och en av grupperna fick gå halva natten så var det inget som stoppade oss från att komma hit och prata om allt det som påverkar vår framtid i Borneos högland. Det här visar hur viktigt alla tycker det är att skapa en bättre framtid för oss och våra barn! säger Pak Lew, en av ledarna för organisationen FORMADAT.

Ön Borneo, som delas mellan Malaysia, Indonesien och Brunei är en av de platser i världen där den biologiska mångfalden är som störst. Här finns fortfarande stora områden av regnskog liksom flera nationalparker. Men avskogningen av Borneo pågår för fullt. Industriella plantager, som till exempel oljepalmsodling, kräver ny mark, gruvnäringen breder ut sig och röjning av mark för svedjebruk är ett problem.

Borneo är också hem för Dajakerna – ett samlingsnamn för de cirka 200 grupper av ursprungsbefolkningar som lever på Borneo. I dag uppgår de till ungefär 500 000 människor, som har en rik och på många sätt unik kultur. De människor som lever på höglandet, i hjärtat av Borneo, försörjer sig på småskaligt jord- och skogsbruk, fisk och boskap. De har länge levt i balans med naturen och med nära kontakt mellan olika etniska grupper. Men ett problem är att deras traditionella land delas mellan två stater, Indonesien och Malaysia.

För drygt tio år sedan bildade människor från fyra etniska ursprungsgrupper en gemensam, gränsöverskridande organisation för att kämpa för sin kultur, för miljön och för sina rättigheter.
– FORMADAT bildades här – och av oss – för att vara till nytta för alla som bor här längs gränserna i hjärtat av Borneo. Vi förenas i en gemensam tanke och en gemensam färd framåt för att skydda vårt land, våra rättigheter, vår miljö och vår kultur, fortsätter Pak Lewi.

2015 fick FORMADAT FN-organet UNDPs särskilda Ekvatorpris till organisationer som utveckla innovativa lösningar som bidrar till en hållbar utveckling. FORMADAT fick priset för att man bland annat utvecklat en lokal livsmedelsproduktion som också är bra för miljön.

Det traditionella landskapet i hjärtat av Borneo består av små åkrar, ursprungliga skogsområden, floder och åar och många kulturellt viktiga platser. Här har bönderna genom åren utvecklat ett hållbart system för odling av ris, frukt och andra grödor utan att det lett till avskogning. Människor använder organiskt gödsel från bufflar på samma sätt som de gjort i flera generationer.

Samtidigt finns det också ett nytänkande. Våren 2015 organiserade FORMADAT för första gången i Borneos historia en festival för tropisk frukt. Syftet var att öka medvetenheten bland människor om vilken unik biologisk rikedom som finns och samtidigt föra vidare kunskap om hur människor kan utnyttja frukten kommersiellt på ett sätt som samtidigt är ansvarsfullt. Det här var också något som uppmärksammades av den internationella Slow Food-rörelsen (som har ledorden Gott, rent och rättvist), liksom i Indonesiens huvudstad Jakarta.

– Borneo är det enda hemland som vi, Lundayeh, Kelabit, Lun Bawang and Sa’be-folken har. Tidigare så var vi var och en för sig, nu har vi en organisation som för oss samman och som tar tillvara våra intressen, konstaterar Pak Lewi.

För precis så är det. Även om det är långt till Borneos hjärta så är människorna där inte längre isolerade. De är en del av det globala samhällets positiva kraft.