SVERIGES STÖRSTA
För första gången på 150 år kan aspar vandra upp till centrala Uppsala. Under en dryg vecka i slutet av april kokar Fyrisån av fisk. Fiskebiologer arbetar intensivt med märkning av de vandrande fiskarna och är på god väg att förstå asparnas hemligheter.
Text OCH Foto: OLA JENNERSTEN (DÄR ANNAT EJ ANGES
EN MÖRTFISK SOM KAN bli en hel meter lång och väga mer än tio kilo borde ju vara välkänd. Men aspen är ingen kändis, utom i Uppland. Aspen är nämligen Upplands landskapsfisk, kändisskapet har dessutom förstärkts av två fisktrappor som byggdes i Uppsala 2007 och 2008. Tack vare fisk-trapporna kan aspen i dag leka mitt i centrum. Det har blivit ett folknöje att skåda asp i april när de vandrar upp i Fyrisån. Islandsfallet i Uppsala är kanske det mest spektakulära stället. Många tittar på när Upplandsstiftelsens fiskebiologer fångar och märker stora aspar i fisktrappan mitt i centrala Uppsala.
– Där är den. Jag har den! Ett plask följs av ett skrik när fisk biologerna Johan Persson, Alexander Masalin och Gustav Johansson lyckas fånga en asp med hjälp av stora håvar och ett el-aggregat.
– Vi märker fiskarna med små chip som gör att vi senare kan identifiera Chipen gör att vi har fått mängder med ny information om deras beteende. Eftersom varje märkt fisk har en unik kod kan vi dessutom se hur de växer mellan fångsttillfällena, förklarar Johan Persson, som leder arbetet, med en stor femkilosasp i armarna.
EFTER MÄRKNINGEN SIMMAR asparna vidare mot leken i Kvarnfallet lite längre upp i ån. Aspar har precis som många andra vandrande fiskar ett så kallat homingbeteende, det vill säga att de återvänder till lekplatsen där de är födda. Kvarnfallet mitt i Uppsala och Örsundaåns forsar vid Vånsjöbro norr om Enköping är två sådana vik- tiga lekplatser.
– Men ibland hittar de plötsligt andra lekvägar, berättar Johan. Våra kollegor från Naturskolan i Sigtuna märkte en asp i Verkaån vid Rosersberg våren år 2013. Samma individ dök år 2019 upp vid Vånsjöbro i Örsundaån under lektid – så den hade tydligen bytt lekplats. Vi har också flera individer som bytt mellan Örsundaån och Fyrisån och vice Det betyder att några individer inte räds många mils simning för att finna variation och där med riskspridning!
BYGGET AV FISKTRAPPORNA i Uppsala har varit mycket gynnsamt för asp och många andra arter. För första gången på 150 år kan aspar alltså vandra upp till centrala Uppsala. Och inte nog med det, sedan 2017 när en fisktrappa byggdes vid Ulva kvarn, tar sig fiskarna ända bort mot Ekeby kvarn vid Storvreta. En lokal som varit avstängd för vandrande fiskar i ca 350 år på grund av olika dammkonstruktioner. Ytterligare fyra dammbyggen måste åtgärdas innan visionen om fiskvandring hela vägen från Ekoln till Vendelsjön är genomförd. Det öppnas hela fem mil nygamla vandringsvägar för asp och andra arter.
Det är just mänsklig aktivitet som gjort livet surt för aspen och många andra fiskar. Vandringshinder är det kanske värsta problemet, vid sidan av förstörda lekbottnar och överfiske.
– Ett annat stort problem, som vi i dag inte har så bra kunskap om, är hur småbåtshamnar vid lekåarnas mynningar påverkar asparna. Kemikalier från bottenfärger och slipdamm är säkerligen inte positiva för några fiskar, säger Johan.
EN ASP KAN BLI UPP mot 20 år gammal och troligtvis blir de också könsmogna sent. Det gör arten sårbar för hårt fiske, eftersom allt för få individer hinner bli könsmogna innan de fiskas upp. Det är därför förbjudet att fiska asp under dess lek från 1 april till 31 maj i alla lekvatten som tillhör Mälaren, Hjälmaren och Vänern.
– I dag samarbetar vi med SLU i Umeå och Länsstyrelsen i Uppsala län för att avslöja var asparna tillbringar tiden när de inte leker, berättar Johan. Var finns exempelvis de aspar som vi märker i Vånsjöbro? I närbelägna Alstasjön eller ute i Mälaren? Och i så fall var i Mälaren?
FISKEBIOLOG GUSTAV HELLSTRÖM från Umeå hjälper Johan och hans kollegor med telemetri, en metod som kan ge de svar som fiskegruppen söker. En sändare opereras in i fisken som se- dan läses av med hjälp av avlyssnings- bojar som har lagts ut inom aspens uppländska utbredningsområde.
– När vi får resultaten kommer vi att ytterligare öka kunskapen om denna fantastiska fisk. Resultat som med all sannolikhet kommer att ge underlag för en bra förvaltning av arten, avslutar Johan.
FAKTA
ASPEN, Leuciscus aspius, placeras i dag vid sidan av id och stäm i släktet Leuciscus. Den tillhör, precis som den mer välkända mörten, familjen karpfiskar.
UTBREDNING: södra halvan av Sverige från Dalälven, i Mälaren, Hjälmaren, Vänern ner mot Göteborg, Motala ströms vattensystem och några ställen i sydöstra delen av landet. I Europa har den en östlig utbredning med underarter iKaspiska havet och Aralsjön.
FÖDA: Utpräglad rovfisk som jagar mört, löja och nors.
FORTPLANTNING: Vandrar till lekområden. Leken startar när vattentemperaturen överstiger 6 °C, vilket i Uppland ofta sammanfaller med sista veckan i april. Leken sker på strömmande platser med stenig botten. Till skillnad från laxar gräver aspar inte gropar i gruset för äggen utan låter dem spridas fritt. När honan och hanen simmar bredvid varandra i strömmande vatten och ägg och mjölke blandas blir äggen klibbiga och fastnar så småningom på underlaget.
STATUS: Aspen är sällsynt och bedömd som nära hotad.
Den här artikeln är en del av WWF Magasin nr 1-2022.
Bli WWF Vän du också för att få tidningen digitalt eller i pappersform direkt hem i din brevlåda.
Dela gärna:
Senast ändrad 27/11/23