Naturens egna lösningar

Landskapsarkitektbyrån Urbio startade sin verksamhet med målet att föra in grönska och vatten i den byggda miljön. De ser ett ökat sug från samhällsbyggnadsbranschen att använda naturbaserade lösningar.

– Branschen har utvecklats. Det vi var ganska ensamma om att missionera för när vi var nya är numera nästan mainstream, säger Mattias Gustafsson.

Det som kallas grönytefaktor förekommer allt oftare i byggprojekt. Det handlar om att avgöra hur mycket grönska som behövs med hänsyn till fastighetens storlek och bebyggelse. Det talas också om begreppet 3-30-300, som står för att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, varje kvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad, alltså skuggas av trädkronor, och att alla medborgare ska ha högst 300 meter till en park eller ett grönområde.

Ekosystemtjänster, det vill säga produkter och tjänster som ekosystemen ger människan, är numera ett begrepp som många som bygger städer har koll på och till och med kan sätta ett pris på. Begreppet ”rödgrönblå stadsbyggnadskonst” har etablerats, där grönt står för grönska och blått för vatten och röd för hållbar mänsklig aktivitet.

Just nu hjälper Urbio Sundbybergs kommun att skapa en aktivitetspark med inbyggd dagvattenfördröjning, bygger in grönska i Nacka kommuns nya ”naturbana” kvarter. Urbio har också hjälpt Örebro kommun att ta fram lekotoper – lekplatser där grönskan har både biologisk och pedagogisk funktion.

Men det finns mycket mer att göra. Alla som bygger städer måste ställa sig frågan hur grönskan kan ta för sig i städerna, tycker Mattias Gustafsson.

– I stadsmiljöer med en balans mellan det byggda och mellanrummen kan grönskan finnas invävd överallt – i gaturummen, på tak och fasader samt som mikroparker.

Här händer det i Sverige:

Urban våtmark i Järfälla

I nya stadsdelen Barkabystaden i Järfälla minskar en urban våtmark översvämningsrisker och avrinning från närliggande bebyggelse, genom att fördröja och magasinera vattnet.

Dagvatten tas tillvara i Norra Djurgårdsstaden

I Norra Djurgårdsstaden, Stockholms mest omfattande stadsutvecklingsområde, jobbar Stockholms stad med att ta tillvara dagvatten, att skapa en mångfunktionell grönstruktur och att förstärka spridningssamband mellan norra och södra Djurgården.

Vattenpark i Västerås

Västerås stad och Mälarenergi har anlagt en multifunktionell vattenpark som renar förorenat vatten innan det släpps vidare ut i Mälaren. Miljön gynnar den biologiska mångfalden i området och erbjuder fin naturmiljö för rekreation och friluftsliv.

Gröna tak på busskurerna

100 busskurer i Göteborg har fått nya så kallade “gröna tak” med fetbladsväxter. Syftet är att gynna biologisk mångfald och till viss del minska risken för översvämningar.

Regnbäddar som farthinder

I Ängelholm har kommunen byggt regnbäddar på vägar för att minska översvämningsrisk, samtidigt som de blir ett farthinder för att öka trafiksäkerheten.

Skolgården buffrar regnvatten

I Vellinge kommun har Sandplaneskolans skolgård byggts om till multifunktionell yta med amfiteater och utrymme för rekreation och idrott och en trädgård för naturpedagogik, som samtidigt kan buffra regnvatten.

MASSA-projektet i Stockholm

Sprängsten från tunnelbaneutbyggnaden används för att utveckla undervattensrev och göra sjöbottnar i staden mer levande igen.

Här händer det i världen:

Bosco Verticale Milano

Arkitekten Stefano Boeris två bostadstorn i italienska storstaden Milano, klädda i tät vegetation, har kraftigt ökat den biologiska mångfalden på platsen och ökat motståndskraften mot skyfall och värmeböljor. Arkitektfirman har senare bidragit till flera liknande projekt som har byggts i Nederländerna, Schweiz och Kina och fler är på gång – bland annat i Dubai och Kairo.

Frodigare i Singapore

Ett stormflodsavlopp i betong har utvecklats med frodiga gröna banker. Antalet fågelarter, fjärilar och trollsländor har ökat kraftigt och gjort staden mer motståndskraftig mot regn, hetta och torka.

Gröna korridorer i Medellín

I colombianska Medellín har naturområden länkats ihop med 36 gröna korridorer av stadsträd och regnträdgårdar. Staden blev därmed mer motståndskraftig mot regn, värmeböljor och översvämningar.

Skogsrestaurering i Salvador Capital da Mata Atlântica

I brasilianska regnskogsstaden Salvador har stadens skogar restaurerats. Offentliga utrymmen har omvandlats med nya plantor, skogsområden, fåglar, fjärilar och insekter.

Strömmande vatten och mer grönska i Seoul

Cheonggyecheon-strömmen som tidigare var övertäckt till bilväg, har återställts och fler gröna offentliga utrymmen i staden har skapats, med fler arter och bättre översvämningsskydd som följd.

The Great Green Wall

Ett av världens mest utmanande trädplanteringsprojekt. Elva afrikanska länder, från Senegal till Djibouti, försöker plantera en ”vägg av träd” som ska motverka Saharaöknens spridning, öka biologisk mångfalden, skapa djurhabitat och suga upp koldioxid ur atmosfären.

Köpenhamns Klimakvarter klarar skyfallen

I skyfallsdrabbade Köpenhamn har hela kvarter byggts om med naturbaserade lösningar för att klara stora regnmängder. På Tåsinge Plads har till en tidigare bilväg blivit park. Vid Bryggervangen har en traditionell gata omvandlats till ett grönt stråk, och på Sankt Kjelds Plads har en asfalterad rondell ersatts med genomträngligt markmaterial och grönska som främjar biologiska mångfald.