Vitryggig hackspett:  Nytt hopp längst i norr

 TEXT: TOM ARNBOM 

Vi lämnar ett stort dammoln bakom oss när vi far längs en av oändligt många anonyma norrländska skogsvägar.  ”Där” ropar Berth-Ove Lindström, fotograf och fågelinventerare från Boden, och pekar in bland träden. Vi stannar, krånglar oss ur bilen och skyndar fram till en sälg. Berth-Ove pekar på ett litet trekantigt märke där barken är borthackad.   

– Här har vi spår efter Sveriges mest sällsynta hackspett! säger han och ler brett.  

Den vitryggiga hackspetten var fortfarande vanlig i Sverige i början av 1900-talet, ända från Skåne upp till södra Norrbotten. Men i takt med att det moderna skogsbruket växte fram minskade antalet stadigt. Den vitryggiga hackspetten behöver lövskog vid vatten,  men det moderna skogsbruket har gynnat monokulturer av barrskog, utdikning av skogsmark, och mängden lövträd har minskat drastiskt. Det hände inte bara i Sverige, utan också i stora delar av Europa.   

För drygt 50 år sedan återstod fortfarande 100 -150 par vitryggar i Mellansverige, men sedan gick det snabbt utför. Vid millenieskiftet var vitryggig hackspett på randen till utrotning i vårt land. Detta trots decenniers arbete för att rädda arten. Redan 1974 sattes de första resurserna in, Skogshögskolan, Naturvårdsverket och WWF finansierade inventeringar, skydd av biotoper och slutligen ett avelsprogram. Lövskogar restaurerades, områden skyddades för framtida etableringar. Allt fokus lades på ett bälte mellan Värmland och Dalälvens utlopp, medan skogarna i norr ansågs ointressanta för den vitryggiga hackspettens framtid.    

Men trots alla insatser, trots att hundratals individer uppfödda i hägn satts ut i det vilda, har endast enstaka häckningar noterats och Artdatabanken klassar den svenska vitryggen som akut hotad.  

Därför är de senaste årens händelser längst i norr desto mer fantastiska. När det såg som mörkast ut flyttade ett antal vitryggar in, längst i norr, helt på egen hand. De kom från Finland och vintrarna 2015, 2019 och 2022 anlände fler. I Finland har antalet vitryggiga hackspettar ökat kraftigt på senare år, nu började dessa spilla in över Sverige.  

Enstaka observationer blev fler och för fyra år sedan började fågelskådare i Norrbotten genomsöka skogarna.   

– Enorma områden skulle inventeras, det gick åt hundratals arbetstimmar. Men resultatet visade sig vara värt all möda! berättar Berth-Ove.  

Flera individer hittades och i maj 2022 kom den jublande nyheten – den första konstaterade häckningen med vitryggig hackspett i Norrbotten på tio år! Framgångarna har fortsatt i år med tre häckande par i Norrbotten och fem i Västerbotten, samt ett antal ensamma individer. Mer finns sannolikt att hoppas på – stora områden återstår att undersöka.   

Norra Norrland är nu själva huvudfästet för vitryggig hackspett i Sverige. Nästan alla landets vitryggar finns där, vilket gör behovet av nya naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal stort. Det gäller att snabbt värna om denna ytterst sällsynta hackspetts revir. Hoten är påtagliga – flera revir som hittats är anmälda för avverkning. De senaste två åren har uthuggning av lövskogar på äldre odlingsmark, längs stränder och i raviner ökat snabbt och det är inte bara björkskogar som försvinner, utan även gråal och sälg.   

– Därför är det viktigt att lövskogsbiotoper i anslutning till vatten skyddas. Runt sjöar, halvöar, öar, längs bäckar och älvar. Även lövskog i kustlandet behöver långsiktigt skydd, säger Berth-Ove och fortsätter: 

– Jag är säker på att det finns en framtid för den vitryggiga hackspetten både i mellersta och norra Sverige. Framtiden ser ljus ut, men nya skydd måste till. 

En fin senvinterdag så kommer äntligen skogens trumkonsert igång. Först ut är den större hackspetten och därefter hörs ett tungt bastrummande från den som många anser är Sveriges häftigaste hackspett, den kolsvarta spillkråkan med sin röda punkfrisyr. Den mindre hackspetten är liten som en bofink och hörs mest i april.   

Det går att urskilja vilken hackspett som trummar! Lyssna på de olika hackspettarnas läte på Natursidan.  

Alla som sett trummande hackspett har sannolikt frågat sig hur de klarar att trumma utan att få ont i huvudet. Förklaringen är ett antal sinnrika konstruktioner i huvudet, bland annat en ”stötdämpare” mellan skallbenet och hjärnan i form av porös vävnad.  

Vilka hackspettar som du kan se och höra beror på var i Sverige du bor. I södra Sverige är det främst större hackspett och gröngöling som besöker fågelborden, medan i Dalarna och norrut finns det även chans att se gråspett och spillkråka. Ännu längre norrut har nu också den vitryggiga hackspetten börjat dyka upp på fågelborden. Tretåig hackspett och mindre hackspett är däremot svåra att locka till sig.