Framsteg i kampen mot tjuvjakt

Inte en enda noshörning föll offer för tjuvjägare under 2023 i Kenya! Året innan, 2022, dödades bara en enda individ. Efter decenniers storslakt av noshörningar i både Afrika och Asien är detta fantastiska siffror, som visar att effektivt bevarandearbete faktiskt kan stoppa den förödande tjuvjakten på vilda djur.

Noshörningar jagas för hornens skull, en jakt som exploderat på 2 000-talet. Runt 10 000 noshörningar beräknas ha dödats och fått hornen avhackade bara de senaste decenniet. Hornen betingar höga priser i Kina och Vietnam, där de anses ha hälsostärkande effekter.

WWF har arbetat med bevarande och skydd av noshörningar sedan organisationen bildades 1961. I Kenya ser vi alltså resultat som väcker hopp. I mitten på 80-talet uppskattade man att det återstod 260 – 300 spetsnoshörningar i Kenya, idag är de fler än 1 000 individer.

Framgången bygger på målmedvetna insatser med allt från samarbete med lokalbefolkningen till stöd åt parkvakter för att förbättra deras arbetsvillkor. WWF Sverige har exempelvis bekostat 10 000 myggnät som skyddar mot malaria till alla parkvakter i Kenya och även i Tanzania. Rent vatten och toaletter är andra insatser av stor betydelse för vakterna, som ofta tjänstgör långt hemifrån flera veckor i sträck.

WWF har också sett till så att parkvakterna fått bättre utrustning och utbildning, vilket ger ökat engagemang. Ny teknik bidrar också till att stoppa tjuvjakten, bland annat med mikrochip i noshörningshorn. Specialtränade hundar avslöjar vapen och ammunition som förs in i landet och luktar sig till djurdelar i containrar på väg till andra delar av världen.

AI-teknik räddar vilda djur från de grymma snarorna

Enorma mängder snaror läggs ut för att fånga vilda djur, världen över. Parkvakter arbetar oavbrutet med att leta upp och samla in fällor och stålvajrar, att hitta alla är dock omöjligt. Men nu har WWFs naturvårdare hjälp av artificiell intelligens – vilket visat sig öka effektiviteten kraftfullt. En algoritm, baserad på tidigare insamlad data, räknar ut i vilka områden det är mest sannolikt att tjuvjägare gillrat snaror.

När tekniken testades i Srepok-reservatet i Kambodja hittades under en månad fem gånger så många snaror och fällor som normalt. Redan testet räddade alltså mängder med djur från allvarliga skador eller en plågsam död. Tekniken har utvecklats i ett samarbete med University of Southern California och målet är att den ska spridas till nationalparker runt om i världen.

Tjuvjakt – en enorm kriminalitet

Tjuvjakt och handel med kroppsdelar från vilda djur är idag den femte största illegala verksamheten i världen, efter bland annat droger, vapen och människohandel. WWF kämpar för att stoppa hela kedjan, från dödandet till och smuggling och efterfrågan.