Äntligen slut på engångsskräpet?

TEXT: MARTINA STRAND NYHLIN FOTO: LINDA ROMPPALA

Lunchrusningen har just lagt sig på Espresso House i Lindhagen på Kungsholmen i Stockholm. Men det är en varm dag och många kommer in och köper iskaffe av Natticha Larsson. På kaffemaskinen närmast kassan står prydliga rader av upp- och nervända koppar och matlådor i plast, som ibland väcker kundernas uppmärksamhet.

– Vad är det där, frågar de. Jo, det är vår Panter, svarar jag, säger Natticha Larsson.

Panter fungerar så att kunden laddar ner en webbapp, registrerar sig och kan sedan ta med mat eller dryck i Panters stabila lådor och muggar. När maten är uppäten och drycken uppdrucken kan kunden lämna tillbaka lådorna hos närmaste Espresso House, eller hos någon annan aktör som är ansluten till Panter.

De anslutna restaurangerna diskar inlämnade matkärl och använder dem igen. Kunden har en månad på sig att lämna tillbaka kärlet, annars dras hundra kronor från kontot som registrerats i appen och matkärlet räknas som kundens.

– Att kunna servera take away utan engångskärl känns väldigt bra. I början var många bara nyfikna och sa att de skulle testa senare. Men nu kommer det personer som både vill köpa i- och lämna tillbaka Panter, säger Naticha.

Entreprenören Clara Lidberg driver den cirkulära hämtmatslösningen Panter. Clara Lidberg är jurist och idén till en återanvändningsbar lösning för hämtmat växte fram redan på hennes första jobb.

– Alla köpte mat med sig i låda från samma restauranger nära kontoret. Det blev högar av engångsmaterial i personalköket. Jag började gå runt till restaurangerna runt Norrmalmstorg och fråga om de inte kunde fixa en flergångslåda, säger hon.

Någon sådan låda hittade hon inte, men idén till Panter var född. Några år senare arbetade hon som sakkunnig på finansdepartementet. Hon fick kännedom om att ett direktiv var på gång från EU, med nya regler runt engångsförpackningar, funderade några varv och sade upp sig för att skapa Panter.

– Jag hittade ju fortfarande inte någon som gjorde flergångskärl, så jag bestämde mig för att göra dem själv i stället, säger hon.

De första åren var intresset fortfarande lågt hos restaurangerna. Men den nya EU-förordningen stipulerar att andelen engångsförpackningar ska minska med 50 procent till 2026. I takt med att vi närmar oss 2026 har intresset stadigt ökat.

– Dagarna före nyår jobbade jag dygnet runt med att skriva kontrakt. Nästa år räknar vi med att ha 7 000 kunder, säger hon.

Panters muggar går att använda 500 gånger innan de är uttjänta och tål rengöring i diskmaskin, liksom uppvärmning i mikro.

– Jag hoppas att vi snart ska se på engångsmaterial som vi ser på att man en gång i tiden sänkte skräpet i havet i Sverige – som något helt absurt, summerar Clara Lidberg.

Mängden engångsprodukter ska minska med femtio procent till 2026. Brott mot reglerna kan ge böter.

Från och med 1 januari i år ska alla svenska restauranger som tillhandahåller mat eller dryck i engångslåda erbjuda flergångsalternativ. De ska också informera kunden om miljöskälen till detta. Papplådor utan plast är dock undantagna, liksom måltider som förpackats hos en leverantör.

Kommunerna har tillsynsansvar, de som inte erbjuder återanvändbara matlådor kan bli ålagda en miljösanktionsavgift på upp till 10 000 kronor.

Förordningen om engångsprodukter har varit känd sedan 2021, men många restauranger är ändå oförberedda.

– Det blir ofta fokus på saker först när de kommer nära inpå, säger Åsa Stenmarck, expert på materialflöden och plast på Naturvårdsverket.

Som kund kan man hjälpa till att driva på utvecklingen genom att fråga efter kärl som kan återbrukas.

– Då kan man både bidra till en minskning av engångsartiklar och till att lagstiftningen blir mer känd, säger Åsa Stenmarck.