WWF-expedition letar spöknät i Östersjön

Den lilla östersjötumlaren är akut hotad. Endast några hundra djur återstår. Främsta hotet är fisknät – tumlarna fastnar och drunknar när de inte kan komma upp till ytan och andas. Så kallade spöknät, som tappats bort eller dumpats i havet, fångar tumlare, men också sälar, sjöfåglar och fisk, år efter år, om och om igen.

WWF arbetar för att hitta och plocka upp så många spöknät som möjligt. Men att lokalisera näten i öppna havet är som att leta efter en nål i en höstack. Därför testar nu WWF ny teknik, som gör det mer effektivt, och ekonomiskt mer överkomligt, att söka efter näten.

I somras prövades så kallad side scan sonar i Hanöbukten och vid Midsjöbankarna, söder om Gotland. Båda områdena är viktiga för tumlare. Sannolikt parar sig tumlare vid Midsjöbankarna och föder även upp sina kalvar där.

Side scan sonar är ett slags avancerat ekolod som dras bakom en båt och läser av havsbotten med hjälp av ljudvågor. Dessa omtolkas sedan i en dator och skapar en bild av vad som gömmer sig i djupet. Även självkörande sonar testades, autonomous underwater vehicle (AUV). Med en AUV kan större områden sökas av till lägre kostnad.

Expeditionen i somras hittade bland annat ett vrak efter en fiskebåt, där stora mängder nät sitter fast. WWF hoppas nu kunna samla in pengar för att plocka upp de många näten vid vraket.

Hundratals ton spöknät har hämtats upp ur Östersjön av WWF-finansierade expeditioner de senaste åren.

Mellan 2 500 och 3 340 ton fiskeredskap tappas bort i Medelhavet – varje år. Spöknät utgör nära 90 procent av skräpet i Medelhavet, uppskattar forskare.

Spöknäten fångar enorma mängder fisk, däggdjur och sköldpaddor men förstör också sjögräsängar och koraller och påverkar därför många arters fortplantning.

WWF Frankrike testar samma sonarteknik som prövas i Östersjön för att lokalisera samlingar av spöknät, så att dessa kan fiskas upp.

I Sydamerika och Indien och Pakistan arbetar WWF med regeringar såväl som lokalbefolkningar för att sprida kunskap om spöknätens förödande inverkan. Här utvecklas också metoder för att återanvända gamla fiskenät i nya produkter, vilket ger kustbefolkningen fler inkomstmöjligheter utöver fisket.

Spöknät är fisknät som tappats eller dumpats av fiskebåtar. Mellan 500 000 och en miljon ton spöknät hamnar i haven varje år. Spöknäten uppskattas utgöra 46 procent av den stora skräpö som flyter omkring i Stilla Oceanen (cirka 1.6 miljoner kvadratkilometer, vilket motsvarar tre Frankrike).

Spöknäten är oftast gjorda av syntetiska fibrer och kan flyta långa sträckor. De fångar mängder med arter, år efter år. Fisk, havssköldpaddor, delfiner, fåglar och sälar dör en ofta plågsam och onödig död i näten.

Spöknäten upplöses så småningom till giftiga mikroplastpartiklar. Det tar mellan 600 och 800 år för ett nylonnät att försvinna.

WWF arbetade i många år för ett globalt bindande plastavtal. För två år sedan enades FNs medlemsländer om ett sådant avtal, som gör både nationer och företag ansvariga för att stoppa plastföroreningarna.