Senaste magasinet
Nr 3 – 2024
WWF arbetar både med politisk påverkan, klimatinnovationer och samarbeten och stöd till företag, samhällen och individer för att rädda planeten.
Människans uppfinningsrikedom behövs om vi ska klara vår tids stora utmaningar. Därför vill WWF hjälpa till att skapa en marknad för innovationer med stor klimatpotential.
TEXT: MARTINA STRAND NYHLIN och CHARLOTTE PERMELL
Det är bråttom att ställa om till ett mer hållbart samhälle och nya lösningar behövs. Sedan 2008 har WWF jobbat med att stödja klimatsmart nytänkande. I början genom utmärkelsen ”Climate Solver”, skapad för att uppmärksamma lovande nya initiativ. Sedan några år tillbaka fokuserar WWF i stället på att skapa förutsättningar för att innovationerna ska nå ut och skalas upp.
– Det finns idag många innovationer som kan bidra till att minska våra ekologiska fotavtryck, säger Johan Söderblom, klimatexpert WWF.
Åtskilliga av innovationerna har dock problem med att komma ut på marknaden. WWF hjälper till genom att identifiera innovationer med hög klimatnytta och driva på för att de ska komma i användning. WWF samarbetar också med kommuner och företag för att hitta de nya lösningarna.
– En innovativ startup som får en kommun som kund har potentiellt genast hundra kommuner till som kan ta del av samma lösning, säger Johan Söderblom.
WWF kan förstås inte garantera att Irriot, FLOX, CommuteSaver, Absolicon och de andra företagen verkligen kommer att påverka samhällsutvecklingen.
– Men vi ser dem som goda exempel på nya möjligheter som måste få chansen att utvecklas och testas, säger Johan Söderblom.
Historien har dessutom visat att det finns stora möjligheter att nå snabba utsläppsminskningar genom innovationer.
– Så vi behöver fler innovationer som kommer till användning. Vi kommer inte lösa klimatfrågan enbart med innovation, men det kan hjälpa oss en bra bit på vägen, säger Johan Söderblom.
Här är några nytänkande initiativ:
Irriot vill effektivisera jordbrukets bevattning
Ett automatiskt bevattningssystem som väljer exakt rätt tidpunkt för vattningen och drivs av solenergi – det är företaget Irriots innovation.
– Det sparar vatten, odlingsyta, ger större skördar och sparar därmed även CO2-utsläpp, säger Johan Wendt, medgrundare och CEO på Irriot.
Många professionella jordbrukare odlar med tidsstyrda vattenventiler ute i odlingarna. Nedgrävda plasttäckta kablar förser ventilerna med el. Bevattningen sker oftast utifrån odlarens behovsprognos, eller genom manuell avläsning av fuktmätare. Det finns risk att jorden övervattnas och dräneras på näring.
Irriots solcellsstyrda bevattningssystem är byggda för att läsa av fuktnivåer och regnmängder och vattna automatiskt när det behövs.
– Odlaren kan då vattna på natten då avdunstningen är minst. Vårt system testas nu av storskaliga odlare och parkförvaltare, både inomhus och utomhus, säger Johan Wendt.
FLOX Robotics vallar bort djuren med AI och robotik
Viltkrockar är vanliga. FLOX Robotics tar hjälp av drönare och AI för att leda bort djuren.
– Drönare som utrustas med vår lösning blir som en slags vallhund, som kan känna igen, följa efter och med hjälp av olika signaler valla djuren bort från olämpliga platser, säger Sara Nožková, medgrundare på FLOX Robotics.
Djur som skadas på flygplatser och tågspår, gäss på badstränder och vildsvin som förstör grödor är exempel på problem som dessa drönare tränas för att hantera. FLOX Robotics har skapat sin lösning i samarbete med bland annat Jordbruksverket, Swedavia som driver flygplatser och Alstom som tillverkar Sveriges tåg.
Än så länge måste FLOX Robotics drönare styras av människor på plats.
–Men i slutet av 2025 ska vi ha skapat ett mer automatiserat system där människor endast behöver titta till drönarna då och då, säger Sara Nožková.
Resvanor kartläggs automatiskt med CommuteSaver
En app som spårar användarens resvanor och möjliggör belöning för bra val – CommuteSavers jobbar för fossilfri jobbpendling.
Våra telefoner samlar hela tiden in data om var vi rör oss, via sensorer och GPS-signaler. Cykling ger ett rörelsemönster, elbilen ger ett annat, buss ett tredje etcetera.
– Vi har tagit fram tekniken för att analysera allt detta, säger Martin Walian, medgrundare på CommuteSaver.
Företag och organisationer kan, med sina medarbetares tillåtelse, kartlägga resvanor och
uppmuntra till fossilfritt resande. Appanvändaren kan också själv kartlägga sitt CO2 via appen.
– Om appen fick stort genomslag och vi fick tillgång till all data gällande pendling, så skulle det bli möjligt att skapa rätt åtgärder för olika trafikanter och få ner utsläppen till lägsta tänkbara nivåer, säger Martin Walian.
Absolicons solpaneler skapar värme och ånga utan CO2-utsläpp
Absolicon har skapat solfångare för industrier och fjärrvärmesystem.
Värme står för femtio procent av energianvändningen i Sverige och Europa.
– Vi tänker ofta att ett par jeans produceras med el, för någon syr dem med symaskin i lampans sken. Men jeans ska värmebehandlas, blekas, tvättas, färgas, torkas, allt detta görs med värme, säger Joakim Byström, vd på Absolicon.
Absolicons solfångare omvandlar enligt företaget 76 procent av solens infallande ljus till värme och skapar värme och ånga utan CO2-utsläpp. Lösningen kan användas i textiltillverkning liksom livsmedels-, kemi- och läkemedelsindustri. I Sverige skulle sådana solfångare också kunna producera hetvatten för fjärrvärmenäten, menar Joakim Byström:
– I dag talas det mycket om att elda träfils i fjärrvärmen, men skogen bör användas till annat tycker vi.
Skogsdrönaren ska gallra träd varsamt
Med hjälp av batterier och AI kan skogen gallras från luften. Airforestry har utvecklat en flygande gallringsdrönare.
– Vår lösning ska minska CO2-utsläppen och undvika att träd fälls i onödan, säger Mauritz Andersson, medgrundare på Airforestry.
Skogen har stor betydelse för klimatet. Bara gallringsmaskinerna som används släpper i dag ut 170 000 ton CO2, vilket är cirka en tredjedel av inrikesflygets utsläpp. Till det kommer problemet att fällda träd påverkar utsläppen och den biologiska mångfalden.
– De tunga skogsmaskinerna är svåra att elektrifiera och måste vara tunga för att kunna köra i skogen. Dessutom måste skogsvägar tas upp om de kan komma fram, vilket gör att onödiga träd måste fällas. Drönare har helt andra förutsättningar, säger Mauritz Andersson.
Airforestrys jättedrönare nyttjar tyngdlagen när den kvistar av trädet. Den laddas med batteri och kan bära 200 kilo, vilket Airforestry menar räcker för att lyfta ett skördeverktyg och ett träd.
Sveriges största skogsägare Sveaskog har lovat pröva Airforestrys drönare så snart den är klar.
