– Vi kan välja en bättre framtid

Text: Charlotte Permell, Foto: Mattias Klum

Sedan sin första expedition till Borneo som 20 åring har Mattias Klum besökt och skildrat många av världens mest fantastiska naturområden.

Hans bilder har publicerats i National Geographic, New York Times och många andra prestigefyllda publikationer, han har gjort en rad prisbelönta böcker och filmer. Mindre känt är att han samtidigt också utforskat Europas lite bortglömda natur.

– Vi missar ofta att det finns så oändligt mycket fint i Europa, konstaterar Mattias och fortsätter:

– Mycket är nog obekant för andra än de verkligt intresserade. Jag har bott flera år i Spanien, de flesta turister som åker dit kommer för att sola och bada. Men Spanien, Portugal och Italien har helt magiska skogar och berg, fantastiska naturområden med varg, björn och många andra spännande arter.

Natur som till stor del finns kvar tack vare viktiga EU-lagar som fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Men naturen i Europa, och här hemma i Sverige, pressas nu hårt från många håll.

– Vi var svindlande nära att fatta långsiktigt hållbara beslut som gynnar planeten. Nu rör vi oss i en riktning som förstör själva fundamentet för vår värld. Vi kan inte fortsätta utarma haven, avverka skogar, odla i oändliga monokulturer och förändra klimatet. Jag blir mörkrädd när jag ser vart vi är på väg.

– Det är därför det är så oerhört viktigt att vi värderar vår framtid tillräckligt för att sätta oss in i vad som står på spel. Europas natur behöver oss, säger Mattias, som i egenskap av WWF-ambassadör stöttar WWFs arbete med att lyfta hur viktigt EU är för vår natur och miljö.

– Jag vill gärna hjälpa till att belysa vad vi står inför, vilka värden vi är på väg att förlora. WWF behövs mer än någonsin nu, säger Mattias, som tog de första stegen i sin framgångsrika karriär med ett viktigt besök på WWF Sveriges kansli.

– Jag var en tonåring som älskade WWF och kontaktade dåvarande generalsekreteraren Jens Wahlstedt och frågade om jag kunde hjälpa till med mina bilder. ”Jo, om du är tillräckligt duktig”, blev svaret.

Jo, det var han, det förstod Jens Wahlstedt tämligen direkt, och när den då 19-årige Mattias åkte på sin första expedition till Borneo fanns rekommendationsbrev från WWF med i bagaget.

Resultatet av resan blev en omedelbar framgång med bilder som väckte intresse också utanför Sveriges gränser. Brittiska WWF fick upp ögonen för den unge svensken och skickade honom till regnskogen i Nigeria.

– Det var en total chock, ett ekologiskt haveri med svält och död, skoningslös skogsaverkning och sedimenterade floder. Jag insåg att man kan inte bara hänge sig åt den vackra, oförstörda naturen, man kan inte vända ryggen mot utmaningarna. Jag förstod att jag också måste visa vilka hot vi står inför.

Sedan dess har han skildrat världens natur, på alla kontinenter, och hoten mot den, i regnskogar, på Afrikas savanner, Indiska oceanens korallrev, i Arktis, i Östersjön och nu väntar nya stora projekt om enastående naturområden och etniska minoriteter som lever på lånad tid.

Mattias konstaterar att det blivit allt svårare att hitta platser som inte förändrats av människan.

– Vi sätter vårt avtryck överallt, inte minst med mikroplaster och pesticider. Allt hänger samman. Det är viktigt att komma ihåg, att när vi destabiliserar på ett ställe så sprider det sig genom ekosystemen och får ibland oanande konsekvenser i andra miljöer.

Samtidigt är Mattias noga med att lyfta möjligheterna. Gång på gång återkommer han till hur viktiga vi är, var och en, att alla kan bidra till en bättre utveckling för planeten.

– Man kan se det som att vi som lever nu är extremt privilegierade, för vi kan fortfarande välja vår och våra barns framtid. Det är inte för sent. Vi kan fortfarande välja en bättre väg och ge vår röst till framtiden.

De kommande fem årens mandatperiod ska det EU-parlament vi väljer göra ett antal viktiga vägval. Nya klimatmål till 2040 ska utformas. Klimatmål som kommer att bestämma takten för avveckling av fossila bränslen i EU-länderna.

Den gemensamma jordbrukspolitiken ska omförhandlas. Enorma pengar är inblandade, bara i år handlar det om nästan 54 miljarder euro, över 30 procent av EUs totala budget. Hur de investeras har kraftig påverkan på mängder med arter, allt från fåglar till växter, och för hur landskap, rinnande vatten och även Östersjön kommer att må.

– Valet står mellan att fortsätta med dagens ohållbara matsystem, eller att styra EUs stora jordbrukssubventioner till sådant som förbättrar miljön och den biologiska mångfalden, säger Em Petersson, politiskt sakkunnig, WWF.

När det gäller naturvården, så är EU av genomgripande betydelse. En majoritet av de lagar som skyddar arter och naturområden beslutas av EU.

Det är dessutom EU-parlamentet som väljer vilka som sitter i EU-kommissionen, som närmast kan beskrivas som EUs regering. Det är endast kommissionen som får ta initiativ till nya lagförslag. Som exempel kan nämnas den viktiga och omstridda naturrestaureringslagen. Den har som mål att tjugo procent av EUs land och vatten ska återställas till 2030, samt att alla ekosystem som behöver det ska återställas till 2050.

– Det är därför det är så oerhört viktigt att vi väljer ett EU-parlament som tar ansvar.