Natur

Fantastiska mygg

Vad är de bra för? Hur slipper man dem? Och varför borde vi egentligen älska dem? WWF Magasins naturexpert Tom Arnbom, med ett helt liv i myggtäta våtmarker, har svaren.

Text: Tom Arnbom

Efter några dagars vandrande kom vi äntligen fram till det mytomspunna Tavvavuoma, ett ofantligt myrområde norr om Kiruna. Vi förbluffades av mängden fåglar som dvärgbeckasiner, lappsparvar, brushanar, och det kröntes av en jaktfalk som svepte lågt över tälten. Verkligheten hade överträffat våra förväntningar. Just då kändes det som vi var i himmelriket, men efter några dagar med intensiv värme på över 25 grader plus befann vi oss snarare i helvetet.

De tusentals små stillastående vattendragen hade snabbt värmts upp, en enorm mängd mygg krängde sig samtidigt upp ur vattenpölarna och honorna behövde blod. Vårt blod. Surrandet var öronbedövande och vi höll på att bli galna. I panik gav vi oss iväg mot civilisationen. Trots att vi hade skyddande mössor där vi klippt hål för ögonen var huvudet fullt av kliande myggbett.

Jag glömmer det aldrig, och det dröjde hela 37 år innan jag återvände till de magiska myrarna i norr. Jag hade lärt mig läxan: anländ i månadsskiftet maj-juni och lämna senast en vecka innan midsommar för att undvika de blodtörstande stickmyggen. Som ändå är mina vänner – här ska jag berätta varför!

IMG_7966-Eko2-24 — Att leva med mygg

Efter femtio år i fjällen har jag lärt mig minimera myggplågan. Innan midsommar och efter mitten av augusti är bästa perioderna för att slippa både mygg och knott. När jag är i fjällen i juli håller jag mig på hög höjd, där det är färre mygg. Täckande kläder och myggmedel hjälper. När jag lagar mat utanför tältet använder jag Thermacell myggskydd, som släpper ut en doft som myggen ogillar.

Dagens myggmedel fungerar relativt bra. Det är viktigt att följa instruktionerna, myggmedel i stora doser kan vara hälsofarliga för oss människor.

*Foto: Tom Arnbom*

Va╠èrsva╠êmmygga-Eko2-24 — Vårsvämmygga, Aedes sticticus. *Foto: ANDERS LINDSTRÖM*

Mångfald av mygg

Vårsvämmygga (Aedes sticticus), tunnelbanemygga (Culex pipiens), tundramygga (Aedes impiger), grodmygga (Culex territans) och guldtömygga (Aedes cyprius) är fantastiska namn på några av Sveriges runt 50 stickmyggarter.

Totalt finns det 2 500 myggarter i Sverige, men som tur är tillhör de flesta arterna fjädermygg eller svampmygg som inte sticks. Även om vi säger myggbett så sticker stickmygg, medan svidknott, knott och bromsar biter bort en liten hudflik.

Myggens livscykel

Livet för myggan börjar med att ägg läggs direkt på vattenytan. Larven lever på små mikroorganismer och så småningom förpuppas larven. Puppan hänger under vattenytan tills myggan pumpar in luft i puppskalet. Då spricker det och en fullbordad mygga tar steget från vattenliv till luftburen insekt. Ofta är nektar det första målet för den ”nykläckta” myggan. Stickmyggornas hannar lyssnar efter honornas vingslag och de parar sig i luften.

Nu träder människan in i rollen som blodvärd, men även kor, hästar, grodor och andra djur attackeras. Mygghonorna vill ha blod som tillför protein, vilket är viktig för myggäggens utveckling. Sedan är det dags att hitta en plats att lägga äggen.

sydlig som kla╠êcks-Eko2-24 — Sydlig husmygga, Culex pipiens, som kläcks.

*Foto: ANDERS LINDSTRÖM*

Mygginvasioner

En hona lägger 100 till 300 ägg vid varje tillfälle och totalt kan hon under sin livstid (normalt 2-3 veckor) producera 1 000 – 3 000 ägg. Så översvämningsmygg som lägger ägg i flera generationer under sommarhalvåret kan öka explosionsartat i antal och orsaka mygginvasionen, som vid Dalälvens nedre lopp.

Det har alltid förekommit mygginvasioner i detta område. Efter snösmältningen översvämmas stora områden och det bildas mängder med små vattenpölar. Där kläcks myggen i månadsskiftet maj-juni och nya ägg läggs efterhand vid strandkanten. Om det är en regnig sommar översvämmas markerna flera gånger och det blir näst intill omöjligt att vistas utomhus. Regleringen av vattenkraften i Dalälven förvärrar troligen myggplågan. Kraftverken släpper på stora mängder vatten när det är som mest lönsamt att sälja el och orsakar därmed konstgjorda översvämningar som myggen nyttjar.

Hur hittar myggen blodvärdar

Värme, utandningens koldioxid samt doft (inklusive svett) hjälper stickmyggen att lokalisera någon att suga blod från, så kallade blodvärdar. En varm, storväxt, andfådd människa som bär parfym och svettas ymnigt ligger alltså extra risigt till.

Myggan lokaliserar normalt sitt byte med hjälp av sina antenner. Längs ute på dessa sitter mycket känsliga lukt- och värmeavkännande organ som hjälper myggan att upptäcka en människa eller ett annat djur på ett relativt stort avstånd. Smak- och känselorganen finns på fötterna och stickborstens yttre spetsar. Med hjälp av dem kan de leta upp de minsta blodkärlen i huden.

Myggorna har en sugsnabel (proboscis) som är försedd med små sågtänder som skär upp såret där myggsaliven sprutas in för att undvika att blodet koagulerar. En mygga kan suga upp blod som motsvarar en tredjedel av dess kroppsvikt, ett milligram blod. Det är ämnen i myggans saliv som orsakar klådan och svullnaden vid bettet, en allergisk reaktion. Ofta minskar kroppens reaktion på myggbettet ju längre sommaren går, eftersom immunförsvaret hinner anpassa sig.