Senaste magasinet
Nr 1 – 2025
TIPSARE: Therese Wåtz, naturexpert på WWF, som längtar efter att få väckas av fågelsång på morgnarna.
Ett av jordens mest långlivade djur finns i några av våra svenska vattendrag. Flodpärlmusslan kan bli mycket gammal, en individ som hittades i Jokkmokks kommun anses ha blivit 280 år!
Flodpärlmusslorna lever alltså länge – och långsamt. De blir könsmogna först vid15 – 20 års ålder. Hanarna släpper sina spermier i vattnet, som fångas upp av honorna som befruktar sina ägg. Efter ungefär en månad stöter hon ut larver som nu måste hitta en lax eller öring. Många dör, men de som klarar sig fäster på fiskarnas gälar. Där hänger de kvar tills våren kommer. Då släpper de taget, faller ner till botten, där de ligger gömda tills de blir runt fem år gamla. Då kommer unga musslor fram ur sedimenten.
Flodpärlmussla. Foto: Ola Jennersten/WWF-Sweden
Nu på våren letar lodjuren efter en partner. Hanarna ropar efter honorna och honorna markerar sin omgivning. Honan är endast parningsvillig under några få dagar, så det gäller att hannen har koll och är redo så fort han märker att det är dags. Ungarna föds sen under maj-juni och stannar hos mamman till nästkommande vår.
Lodjur lever annars ensamma och har inte markerade revir, utan rör sig i hemområden som kan vara upp till 600 kvadratkilometer stora.
Lodjur med unge. Foto: Staffan Widstrand
Storspoven är lätt att känna igen. En stor vadare med lång, nedåtböjd näbb. Den övervintrar i norra Afrika och anländer till södra Sverige i början av april och lite senare till norra Sverige. Storspovar är hemortstrogna och kommer tillbaka till samma häckningsområde varje år. I början av maj lägger honan ägg och ungarna är redo att flyga i juli. Tyvärr är storspoven idag starkt hotad. Lycklig är den som får höra storspovens karaktäristiska drill!
Storspov. Foto: Ola Jennersten/WWF-Sweden
Jodå, våren är svamparnas tid, precis som hösten. När snön försvinner och marken ligger bar och fuktig kommer fruktkroppar upp till ytan. De är färre än under höstens svamprikedom, men det gör det också lite lättare att lista ut vilka de är. Man kan till exempel hitta den söta sippskålen som parasiterar på vitsippornas rötter, den goda toppmurklan och den giftiga stenmurklan.
Toppmurkla. Foto: Ola Jennersten/WWF-Sweden
…ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår. Alla har vi nog en relation till denna älskade vårblomma. Redan på hösten gör den sig redo för vårblomning genom att förbereda sina knoppar så att de kan slå ut så snart värmen kommer.
Efter blomningen böjer sig sippan. Den gömmer sina frön i frukter, som myrorna gillar. Myrorna hjälper i sin tur sippan att sprida fröna bortom moderplantan. Själva blåsippan växer från en grov jordstam och kan bli flera hundra år gammal. Därför är det viktigt att inte gräva upp eller plocka blåsippor med rötterna.
Blåsippor. Foto: Ola Jennersten/WWF-Sweden
Fästingen är långt ifrån allas favoritdjur. Otrevliga att hitta på kroppen och de kan sprida sjukdomar som borrelia och TBE.
Men fästingar är samtidigt fascinerande djur. Hela vintern har de gömt sig nere i marken för att komma undan kylan. Nu på våren, när temperaturen stiger till fem-tio grader, kryper de fram och går på jakt. De klättrar upp i vegetationen och väntar på att ett lämpligt värddjur ska passera.
Fästingar går igenom tre utvecklingsstadier, larv, nymf och vuxen. Den vuxna hanen äter inte utan fokuserar helt på att leta efter honor. Honan parar sig och intar ett sista blodmål. När hon fått tillräckligt släpper hon värddjuret, faller till marken, lägger sina ägg och dör. En komplex livscykel börjar om.
Fästing. Foto: Ola Jennersten/WWF-Sweden
Tillsammans är vi världens chans!
Som Planetfadder får du tidningen WWF Magasin fyra gånger per år, både i brevlådan och digitalt, spännande läsning om vårt arbete illustrerad med vackra naturfoton.
Bli planetfadder