Magnus och Camilla står i en second hand-butik och håller i en leksaksgiraff

Hållbarhet

Guide till säkrare återbruk

Vi är många som handlar second hand. Men vissa varor bör inte återbrukas. Barnprodukter är extra viktiga att ha koll på. Nu finns guiden som visar vad som bör sorteras ut ur kretsloppet.
– Att systematiskt rensa bort prylar som inte bör återbrukas gynnar begagnathandeln i längden, säger Camilla Nilsson, rådgivare på Avfall Sverige.

TEXT: MARTINA STRAND NYHLIN
FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

Att återbruka istället för att köpa nytt minskar belastningen på planeten. Men precis som att man behöver vara en medveten konsument när man köper nytt, så är det en del att hålla reda på när man köper begagnat. Allt är inte lämpligt att återbruka.

Nu finns en ny guide, Handbok för säkrare återbruk, utgiven för Avfall Sverige, kommunernas organisation för avfallshantering. I första hand ämnad just för kommunerna, men guiden kan också hjälpa butiker och kunder.

Riskerna med begagnade produkter delas upp i två kategorier. Dels handlar det om hur produkten är tillverkad. Det kan handla om att en vara innehåller farliga ämnen för att den tillverkats för länge sedan eller i ett land som inte har samma regler som EU. Ett exempel kan vara en leksak som importerats och därför inte har CE-märkning, eller en gammal ullfilt som är impregnerad med malmedel som nu är förbjudet.

– Sverige och EU har höga krav på vad som inte får finnas i produkter. Det är ofta ett gott tecken att en vara är producerad i ens närhet, och exempelvis har en CE-märkning, säger Camilla Nilsson, rådgivare på Avfall Sverige.

Men säkerheten handlar också om hur en vara har använts.

– En utsliten sladd i en i övrigt godkänd lampa är inte bra, och en säng som fått vägglöss eller mögel bör inte återbrukas även om den är ny och tillverkad i Sverige, säger Camilla Nilsson.

Barnprodukter är extra viktiga att ha koll på eftersom barn är känsliga för skadliga ämnen.

– Barn känner på och stoppar saker i munnen, säger Camilla Nilsson.

Samtidigt kan återbrukat material också vara mycket bättre ur giftsynpunkt än nya. Textilier som tvättats många gånger är fria från de kemikalier som nya textilier kan innehålla.

– Dessutom är det ju väldigt bra för klimatet att många barn använder samma kläder. Textilier är något av det mest miljöpåverkande material som finns, eftersom det kräver mycket vatten och kemikalier under produktionen, säger Camilla Nilsson.

2013 skärptes reglerna för vilka kemikalier barnprodukter får innehålla, så saker tillverkade senare än så är bättre än äldre.

Och även om något är olämpligt för barn kan det fortfarande ha ett återbruksvärde.

– Det är därför svårt att dra en hård linje när saker borde slängas eller försöka återanvändas. Ofta kan man hitta en annan, mindre känslig användning. Gamla leksaker som har samlarvärde kan ju säljas just som samlarföremål, säger Camilla Nilsson.

Plast är en het potatis när det gäller återbruk och plastrensning är ett etablerat begrepp. Men det är främst saker som innehåller mjukgjord PVC-plast som bör rensas bort, menar Camilla Nilsson.

Hon betonar dock att privatpersoner inte ska behöva oroa sig för att det de köper second hand innehåller farliga ämnen. Kommuner som samlar in för återbruk och second hand-butiker har ansvar att sortera ut olämpliga varor.

– Sen kan man i en second hand-butik alltid kolla varan själv, precis som man kanske gör innan man handlar i en vanlig butik.

Fakta

Varor som inte bör återbrukas

Barnprodukter sålda före 2013
Produkter av mjukgjord PVC, ex. slangar, sladdisolering, duschdraperier, galonkläder, t-shirts med tryck som kan innehålla mjukgjord PVC-plast.
Leksaker av mjukgjord PVC, ex. badbollar, badankor, dockor med mjuka huvuden.
Matförpackningar som ska värmas – om de saknar märkning om att de får hettas upp.
Produkter som innehåller PFAS, exempelvis Gore tex.
Teflonprodukter som stekpannor och grytor, kan innehålla PFAS.
Leksaker och solglasögon utan CE-märkning.
Trasiga elektriska prylar.
Allt som har svarta fläckar eller luktar skumt.
Keramikkärl eller emaljerade kärl för livsmedel som saknar märkning eller uppgift om tillverkare.
Möbler av konstläder.
Filtar som har märkningar som tyder på att de är malsäkrade.
Hjälmar och bilbarnstolar – de kan ha förlorat sin funktion och vara farliga.

Läs mer i Handbok för säkrare återbruk som kan laddas ned gratis på Avfall Sveriges hemsida, avfallsverige.se

Plast är en het potatis när det gäller återbruk och plastrensning är ett etablerat begrepp.

Camilla Nilsson

Rådgivare på Avfall Sverige

Så här sorterar vi

POP-UP RETUREN:

– Nödvändigt att sprida kunskap om vad som kan tas tillvara

Malmö stads ”Pop-up Returen” är en ambulerande bil med tillhörande tält där allmänheten kan lämna prylar och material till återbruk. De som besöker Pop-up Returen kan samtidigt ta saker från bilen gratis.

– Vi använder oss av Avfall Sveriges vägledning för vad vi tar emot. Pop-up Returens fokus är att sprida kunskap om möjligheterna med återbruk och göra återbruk tillgängligt även för de som inte har bil. Samtalen om vad som ska återbrukas eller inte vi har vid Pop-up Returen är viktiga.

Ida Björling, samordnare för Pop-up Returen.

Ida står och pratar med en kund — – Samtal om vad som kan återbrukas är viktiga, säger Ida Björling, Pop-up Returen.

Två tjejer granskar en produkt som ska lämnas för återbruk

BJÖRKÅFRIHET:

– Vi fäller hellre än friar när vi sorterar

Second hand-kedjan Björkåfrihet har bidragit med sina erfarenheter till guiden för säkert återbruk. Själva har de skärpt kraven på vad som kan säljas i deras butiker, senast för mjuka barnleksaker.

– Vi kan inte avgöra vad respektive produkter innehåller för slags kemikalier, så vi lutar oss mot tillverkningsår. Här fäller vi hellre än friar. Bilbarnstolar och flytvästar måste i princip vara nytillverkade och orörda för att vi ska släppa dem vidare ut i butik. Genom att vi har en hög tröskel för vad som får passera från våra sorteringar till butiker så hoppas vi att våra besökare uppfattar en hög säkerhetsnivå.”

Magnus Nilsson, materialstrateg på Björkåfrihet.

– Att återbruka känns bra och det är synd att kasta något som är helt

Annki tittar på kläder i en second hand-butik — **Annki Johansson, 64, Malmö**
– Det känns tryggt att återanvända saker och jag besöker Björkåfrihet-butiken varje dag. Det jag inte själv behöver lämnar jag för återbruk eller kastar. Elektriska prylar undviker jag att köpa. En lampa som min mamma köpt begagnad exploderade, så jag är lite extra vaksam med elektronik.

Jesper håller i en bok med rubriken Gravid — **Jesper Schönbeck, 62, Limhamn**
– Att återbruka känns bra och det är synd att kasta något som är helt. Dessutom gör de dåliga tiderna att återbruk behövs. Jag ger gärna bort hela och rena kläder. Trasiga saker brukar jag lämna in på återvinningsstationen. Det finns nog inget speciellt som jag inte skulle återbruka. Kanske underkläder men de brukar inte säljas eller ges bort ändå.

Sofia Jilmefors och Liv, Limhamn FOTO: ANDRÉ DE LOISTED — **Sofia Jilmefors, 34, och Liv, 5, Limhamn**
– Jag tycker det känns bra överlag att återanvända gamla saker. Särskilt barnkläder och porslin. När vi rensar hemma går allt som är helt och rent till återbruk. Det som är trasigt slänger vi. Det viktigaste för mig när jag handlar second hand är skicket och jag kan tänka mig köpa det mesta.

Fakta

Vad betyder CE-märkning?

CE-märket visar att produkten uppfyller EUs hälso-, miljö- och säkerhetskrav. För många produkter krävs en CE-märkning för att de ska få säljas inom EU. Bokstäverna CE är en förkortning för Conformité Européenne, ”i överensstämmelse med aktuell EU-lagstiftning”.

Vad är PFAS?

PFAS är ett samlingsnamn för över 10 000 ämnen som är mycket svåra att bryta ner och kan ha skadliga effekter för både människa och miljö. Vi får alla i oss låga halter från mat och inomhusmiljö.

PFAS används bland annat för impregnering av textil, läder och pappersförpackningar. Även i rengöringsmedel, färger, skidvalla och smink, i medicinteknisk utrustning, i byggnadsmaterial, mobiler och solceller. PFAS används också i brandskum.

7,5 kilo textil i soporna varje år

Mellan år 2000 och 2019 ökade konsumtionen av textil med 30 procent per person i Sverige. Varje år slänger vi 7,5 kilo textil per person i soppåsen. Undersökningar visar att 60 procent av detta skulle kunna användas i befintligt skick.

WWF tycker: Om prylar, klimat och biologisk mångfald

Om alla i världen konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas 4 jordklot. Vi köper för många nya kläder, mobiler, inredning och andra prylar. Produkterna vi köper påverkar miljön under hela sin livscykel – hela vägen från tillverkning, paketering och transport till slutlig skrotning eller återvinning.

Vår konsumtion bidrar till att skogar huggs ned, vatten förorenas, hav fylls av plast, växt- och djurarter utrotas och klimatkrisen förvärras. Vi behöver förändra våra konsumtionsmönster fundamentalt.

Läs mer på wwf.se/butiken

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Som Planetfadder får du tidningen WWF Magasin fyra gånger per år, både i brevlådan och digitalt, spännande läsning om vårt arbete illustrerad med vackra naturfoton.

Bli planetfadder