🌿 WWF stöttar stolt forskningen på Stora Karlsö. 🌿
Nu är sändningen över för säsongen. Tack för alla inrapporteringar!
På Stora Karlsö finns Östersjöns största koloni med sillgrisslor, med cirka 25 000 häckande par. I början av maj lägger honan sitt enda ägg på en smal klipphylla 40 meter ovanför marken. Detta ruvar de på tills de kläcks i mitten av juni. När ungarna är ungefär tre till fyra veckor gamla gör de ett dödsföraktande hopp från klippan. Nere i vattnet väntar deras pappor på att guida dem vidare. Rapportera gärna in om du ser något intressant – till exempel andra fåglar eller speciella beteenden. Detta hjälper forskarna att lättare lära sig mer om dessa arter. Sådant som vi kan ha med oss för att kunna stötta fåglarna och stärka livskraften i vår fantastiska natur!
Här är en samling videos från ungarnas djärva hopp från årets säsong:
Sillgrisslorna på Stora Karlsö har ringmärkts och studerats i mer än 100 år. I videon nedan får du se hur forskningen görs idag, vad den syftar till och mer om hur du kan bidra!
Tidigare resultat
Att samla in data om sillgrisslorna tar mycket tid. Varje år lägger fågelforskarna på Stora Karlsö hundratals timmar på att leta efter ägg och ungar, men förra sommaren kunde allmänheten första gången hjälpa till! Via en kamera gick det att följa bestyren hos sju sillgrisslepar, som la sina ägg och födde upp sina ungar på klippkanten nedanför fyren på Stora Karlsö. Samtidigt kunde man alltså även skicka in intressanta observationer till forskarna. Många observationer gällde matning och bråk. Men det förekom också en del annat — observationerna visade till exempel att antalet parningar successivt gick ned under säsongen. Att sillgrisslorna ens parar sig är intressant eftersom de ju redan har sina ungar och inte lägger fler ägg under året.
Antal inrapporterade parningar under sändningen 2019.
— Det är inte omöjligt att det vi ser är kopplat till otrohet – kanske kommer några byta partners inför i år, spekulerar Jonas Hentati Sundberg, forskare vid SLU.
En vecka in i juli hände avgörande saker på fågelhyllan. När ungarna var tre veckor gamla var det dags för att lämna hyllan och fortsätta sitt liv ute på havet. För första gången kunde vi genom filmningen få en detaljerad bild över skådespelet när ungarna kastar sig handlöst ut för klipporna för att förenas med sina pappor nere vid vattnet. Genom medborgarobservationerna har vi de exakta tiderna för då varje unge lämnade klipphyllan.
– Livesändningarna ger oss spännande insikter om sillgrisslornas beteenden. Förra året fick vi massa ny kunskap, bland annat om vad de äter och hur de umgås, genom mer än 1300 tips från allmänheten. Eftersom turistsäsongen på Stora Karlsö är inställd 2020 hoppas vi att ännu fler vill vara med digitalt istället, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Projektet Havsfåglar i Östersjön på Stora Karlsö
Redan 1912 ringmärktes de första sillgrisslorna på Stora Karlsö och fram till idag har närmare 85000 sillgrisslor märkts på ön. En stor del av dessa har ringmärkts av forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön – Baltic Seabird Project, som WWF stödjer sedan starten 1997.
Miljögiftsanalyser på sillgrisslornas ägg har utförts sedan slutet av 1960-talet. Med hjälp av informationen från de här världsunika studierna har sillgrisslorna på Stora Karlsö ett stort vetenskapligt och allmänt värde för att vi ska förstå förändringar i havsmiljön. Inom projektets forskning har även visats hur sillgrisslan påverkas av ekosystemförändringar, som till exempel skarpsillens utveckling, och hur arten kan användas som en indikator.
Stora Karlsö är en mycket viktig häckningsplats för en rad havsfågelarter i Östersjön. Förutom sillgrissla och tordmule har Östersjöns silltrutar sina viktigaste häckningsplatser här. Silltruten har minskat kraftigt sedan 1960-talet och är klassad som nära hotad på den svenska rödlistan över hotade arter.
Inom projektet studeras även gråtrut och mellanskarv. Olika havsfågelarter ger olika kunskap och insikt i Östersjöns ekosystem, och projektet Havsfåglar i Östersjön studerar därför flera olika arter för få en bredare förståelse om Östersjön.
Mer om projektet kan du läsa här: http://www.balticseabird.com/
Besök fågelstationen virtuellt:
OM SILLGRISSLAN:
Tillstånd i världen
LC
Livskraftig (Least concern)
Arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
Storlek: 40-45 cm hög och med ett vingspann på 60-70 cm
Livslängd: cirka 30 år, men rekordet är 49 år
Könsmogen: Vid 4-5 års ålder
Ruvningsperiod: Lägger sina ägg i maj och juni, ruvningstiden är 30 dagar, då hanen och honan hjälps åt och avlöser varandra.
Läte: Ljudet från sillgrisslan är ett upprepat nasalt ”wha-wha-wha” som sedan blir ett mer råmande läte.
Föda: Småfisk, i Östersjön främst skarpsill och strömming
Antal i Östersjön: Det finns cirka 80000 sillgrisslor i Östersjön. Av dessa är cirka 50 000 vuxna fåglar som häckar, dessutom finns ytterligare omkring 20000 ungar och 10 000 ungfåglar.
Utbredning
Uppehåller sig mest till havs, men för häckningen söker den sig till land vid Sveriges ostkust som runt Gotland (Karlsöarna), Västerbottenkusten, Uppland och Södermanland. På ön Bonden utanför Västerbottens kust finns den nordligaste kolonin.
Bli Östersjöfadder
• Som fadder är du med och skyddar marina områden • Bidrar till restaurering av våtmarker och havsvikar • Hjälper oss att stoppa överfisket och övergödningen!
Vi sänder även fiskvandring i Harg. Se mer på denna länk
I maj så sänder vi sillgrisslor live från Stora Karlsö! Så se till att logga in här och följ sillgrisslornas fantastiska resa från ägg till att de hoppar från klipporna!
Vill du veta mer om sillgrisslorna besök wwf.se/sillgrissla
Under våren 2024 har vi även sänt ejder live från Stora Karlsö. Håll utkik här för mer klipp.
Här nedan kan du se en video om sillgrisslorna:
