Ost

Ost märkt med KRAV är det bästa valet av ost eftersom märkningen visar att högre krav har ställts på både djurvälfärd, bete och minskad klimatpåverkan från gården. Dessutom är fodret odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden.

Eftersom det går åt en hel del mjölk att producera ost så blir klimatpåverkan ganska hög. Här spelar det roll vad det är för ost. En ost som kräver mer mjölk får högre avtryck än en som kräver en mindre mängd mjölk. Riktigt hårda ostar som till exempel parmesan kräver långt mycket mer mjölk än vad exempelvis en mjukost gör. Samtidigt finns det dåligt med underlag för klimatpåverkan av ost och Köttguiden ger endast ett generellt klimatvärde. För ost skulle det behövas mer klimatdata då många studier visar skilda resultat. Eftersom osten baseras på mjölk från djur som idisslar, som nöt och får, så kommer en stor del av klimatpåverkan från metan som släpps ut genom djurens matsmältning. Samtidigt är klimatpåverkan av ost lägre än för nöt- och lammkött eftersom djuren producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Även odlingen av foder bidrar till växthusgasutsläppen genom att lustgas bildas och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid. Samtidigt äter nötkreaturen en stor andel gräs som foder vilket också ger inlagring av kol i marken, något som är positivt för hållbarheten. Ost märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan. Dessutom får sojan inte komma från Brasilien, vilket gör att bekämpningsmedelsavtrycket troligen blir lägre för klimatcertifierad ost.

Svensk konventionell ost har flera fördelar jämfört med importerad. Exempelvis har Sverige generellt sett hårdare regelverk kring djurvälfärd än många andra länder, bland annat krävs bedövning vid avhorning, att transporttiden till slakt inte är för lång liksom att både nötkreatur, får och getter ska beta, något som är långt ifrån självklart överallt. Det finns i dagsläget även grupper som vill att beteskravet för mjölkkor ska dras in, om det skulle bli verklighet skulle Köttguidens bedömning för svensk ost bli sämre inom området djurvälfärd.

Sverige har också hårdare regler kring användning av antibiotika i djurhållning än många andra länder där antibiotika ges rutinmässigt i foder i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom. Inom EU är dock användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjudet sedan 2006, och det finns även krav på veterinärordination för att få ge djuren antibiotika. Trots att ett sådant regelverk finns så är antibiotikaanvändningen i flera europeiska länder oroväckande hög. Ett sådant exempel är Cypern, halloumins hemland, där användningen ligger 24 gånger högre än i Sverige och är högst inom Europa.

Animalieproduktion ur ett globalt perspektiv är ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion som tränger undan naturlig vegetation. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar leda till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Foderbranschen i Sverige har engagerat sig i Svenska plattformen för riskgrödor och köper endast in ansvarsfullt producerad soja, exempelvis certifierad mot trovärdiga standarder (RTRS eller ProTerra) eller soja från Europa eller Kanada. Även i Nederländerna har man en branschöverenskommelse för att säkra att sojan som används är ansvarsfullt producerad på liknande sätt som den svenska sojadialogen. För annan importerad ost är det svårare att veta varifrån sojan kommer.

Köttguiden bygger på bedömningar av länders lagstiftning och branschöverenskommelser, certifieringars regelverk samt forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att enskilda företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså ost med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller antibiotikaanvändning. Du som konsument kan alltid ställa frågan – be butiker och restauranger om mer information för denna ost.

Läs mer om guidens kriterier och de olika kategorierna här. Nedan ser du bedömningen per kriterium.