Lamm

Lammkött som är märkt med Svenskt Sigill Naturbeteskött kommer från djur som till största del har betat på naturbetesmarker som ängar och hagar under betessäsongen. Naturbetesmark är den mest artrika marken vi har i Sverige och flera av de arter som är hotade lever där. Dessa arter är beroende av att markerna inte sås, gödslas eller bearbetas men samtidigt hålls öppna och inte växer igen. Därför är just bete av djur ett väldigt smart sätt att hålla markerna öppna och bevara den biologiska mångfalden på dem. Titta efter denna märkning och läs mer om naturbeteskött här.

Även lammkött märkt med KRAV är ett bra val eftersom märkningen visar att högre krav har ställts på både djurvälfärd, bete och minskad klimatpåverkan från gården. Dessutom är fodret odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden.

Lammkött har nästan lika hög klimatpåverkan som nöt eftersom djuren genom sin matsmältning släpper ut metan, som är en kraftig växthusgas. Även odlingen av foder bidrar till växthusgasutsläppen genom att lustgas bildas och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid. Lamm äter dock framför allt gräs som foder vilket också ger inlagring av kol i mark, något som är positivt för hållbarheten. Lamm märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan.

Svenskt konventionellt lammkött har flera fördelar jämfört med importerat. Faktiskt sker mycket, men inte all, av den konventionella lammköttsproduktionen i Sverige på naturbeten men det är bara kött märkt med Svenskt Sigill Naturbeteskött som kan garantera det. Sverige har också generellt sett hårdare regler kring djurvälfärd än många andra länder. Importerat lamm kommer främst från Nya Zealand och Irland där exempelvis svansarna kan avlägsnas och baggarna kastreras utan bedövning. I Sverige ställs också krav på att djuren ska få komma ut och beta under betesperioden. Lamm som föds på hösten och vintern och slaktas innan betessäsongen kommer dock aldrig ut på bete.

Sverige har bra system på plats nationellt för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen, antibiotika används inte i tillväxtbefrämjande syfte och får endast användas efter ordination av veterinär och utförlig dokumentation av all användning av antibiotika ska finnas. Sverige har också ett förebyggande arbete med djurhälsa som gett resultatet att antibiotikaanvändningen är låg. I lammproduktion så är dock antibiotikaanvändning generellt låg eftersom produktionen oftast är extensiv och risken för smitta låg, vilket gör att lammkött inte kan få en sämre bedömning än gult ljus i Köttguiden.

Animalieproduktion ur ett globalt perspektiv är ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion som tränger undan naturlig vegetation. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar leda till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Foderbranschen i Sverige har engagerat sig i Svenska plattformen för riskgrödor och köper endast in ansvarsfullt producerad soja, exempelvis certifierad mot trovärdiga standarder (RTRS eller ProTerra) eller soja från Europa eller Kanada. Soja är generellt sett en mycket liten del av lammens foder.

Köttguiden bygger på bedömningar av länders lagstiftning och branschöverenskommelser, certifieringars regelverk samt forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att enskilda företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså lammkött med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja eller djurvälfärd. Du som konsument kan alltid ställa frågan – be butiker och restauranger om mer information för detta kött.

Läs mer om guidens kriterier och de olika kategorierna här. Nedan ser du bedömningen per kriterium.