I december 2022 möttes världens ledare vid COP15 för FN:s konvention om biologisk mångfald, Convention of Biological Diversity (CBD), i Montreal. Efter fyra år av tuffa förhandlingar antogs slutligen en ny global räddningsplan för den biologiska mångfalden – det så kallade Kunming-Montreal ramverket med det övergripande målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Sverige och alla närmare 200 länder som är parter till konventionen ska nu arbeta med dess genomförande. En välmående natur är kritisk för vår framtid.
I oktober 2024 sker är det 16:e toppmötet om biologisk mångfald i FN, COP16. Mötet hålls i Cali, Colombia. COP16 är det första toppmötet för att mäta framstegen för det globala ramverket för biologisk mångfald, CBD, som antogs i Montreal 2022. Nu är det dags för varje land att lämna in och visa upp sina genomförandeplaner.
COP16 är det första mötet efter att det nya globala ramverket antogs och därmed ett mycket viktigt tillfälle att utvärdera hur det går och påskynda genomförandet. Alla länder har åtagit sig att ta fram nationella strategier och handlingsplaner inför COP16. Men många länder har inte presenterat sina planer i tid, däribland Sverige. Arbetet vid COP16 måste se till att detta arbete sätter fart.
COP 16 behöver anta en tydlig och heltäckande resursmobiliseringsstrategi för 2025-2030 och en långsiktig finansieringsmekanism som möter allas behov. Mötet behöver även färdigställa och anta ett robust uppföljningsramverk och en process för global översyn för att kunna utvärdera om målen faktiskt nås.
Sverige måste inte minst påskynda arbetet med att ta fram sin nationella handlingsplan för hur man ska leva upp till ramverket för biologisk mångfald, vilket man åtagit sig att göra redan till COP16. Den måste vara ambitiös och omfatta alla delar i det globala ramverket. Förutom att Sverige och EU måste säkra tillräcklig finansiering både för genomförande på hemmaplan så måste man också vara en stark givare globalt och visa detta i konkreta initiativ.
Konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) är en av tre Rio-konventioner som beslutades på FN:s konferens om miljö och utveckling, Earth Summit, i Rio de Janeiro, Brasilien 1992. De andra två Rio-konventionerna är FN:s konventioner om klimatförändring (UNFCCC) och bekämpning av ökenspridning (UNCCD).
Konventionen om biologisk mångfald har tre övergripande mål: att den biologiska mångfalden ska bevaras, används på ett hållbart sätt och att vinster av användning av genetiska resurser fördelas rättvist. Alla länder som har undertecknat och ratificerat konventionen, idag 196, har åtagit sig att arbeta för att uppnå konventionens mål. COP står för Conference of the Parties (partsmöte) och siffran står helt enkelt för antalet gånger parterna till konvention har samlats.
I december 2022 höll CBD sitt 15e partsmöte, CBD COP15, i Montréal i Kanada då världens länder enades om ett nytt globalt ramverk, en räddningsplan, för biologisk mångfald.
Läs mer om Cop15 och WWFs huvudbudskap inför mötet
Under CBD COP15, i december 2022, enades världens ledare alltså om ett nytt globalt ramverk, historisk räddningsplan för den biologiska mångfalden. Planens övergripande mål är att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030 – ett globalt mål som kan ses som motsvarigheten till 1,5 graders målet i Parisavtalet för klimatet.
Det nya ramverket innehåller fyra tillståndsmål som ska uppnås till 2050 och 23 åtgärdsmål som ska nås till 2030. Ett av målen handlar om att skydda 30 procent av jordens land, vatten och hav till 2030. Det finns även mål med krav på åtgärder för att bevara arter och stoppa artutrotningen. Ett annat handlar om att 30 procent av alla utarmade ekosystem ska restaureras. Målen vänder sig också till de olika ekonomiska sektorerna, efterlyser ett hållbart nyttjande av naturresurser och uppmanar till en hållbar produktion och konsumtion. Planen inkluderar även mål om att öka de ekonomiska resurserna för naturen och att de rika länderna ska stötta utvecklingsländerna med resurser för att bevara den biologiska mångfalden, liksom åtaganden om att stoppa eller styra om subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden. Det finns även mål om att säkerställa jämställdhet vid genomförandet, tydliga formuleringar kring mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter, och om att säkra fullt och effektivt deltagande i genomförandet. För att säkerställa uppföljning av att de uppsatta målen nås antogs även en uppföljningsmekanism som beskriver hur länder bör arbeta med och följa upp genomförandet på nationell nivå med nationella planer och återrapportering.
WWF välkomnar det nya globala ramverket. Att denna räddningsplan finns på plats är mycket viktigt för arbetet med den biologiska mångfalden. Men det som är avgörande för om vi i framtiden kommer att se det som en framgång är att planen också genomförs fullt ut. Länderna måste nu satsa på genomförande på hemmaplan. Det kräver att hela regeringen och hela samhället agerar och ger detta högsta prioritet.
Världen står mitt i en dubbel kris för den biologiska mångfalden och klimatet. WWFs Living Planet Index visar att de studerade populationerna av ryggradsdjur- fåglar, fiskar, däggdjur, groddjur och kräldjur-, i genomsnitt minskat med hela 69 procent mellan 1970 och 2018. Vårt välmående och överlevnad är beroende av en rik biologisk mångfald, fungerande ekosystem och natur i balans. För att vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030 krävs ökade naturvårdsinsatser, så som att skydda och återskapa värdefull natur, i kombination med kraftfulla insatser för att ta itu med drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Det behövs genomgripande samhällsförändringar för att åstadkomma en hållbar produktion och konsumtion inom sektorer som har stor påverkan på den biologiska mångfalden och klimatet. Genom det nya globala ramverket har världens länder enats om en global plan för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030. Planen, som ofta omnämns som ett ”Paris-avtal” för naturen, ger en unik möjlighet att skapa en god framtid för naturen och kommande generationer. Att det nu finns ett gemensamt globalt mål för naturen, motsvarande 1,5 graders målet för klimatet, är viktigt. Det ger tydlig riktning för agerande från alla samhällets aktörer och håller länder ansvariga.
Alla länder ska nu ta fram en nationell strategi och handlingsplan s.k. National Biodiversity Strategy and Action Plan (NBSAP) för genomförande av det globala ramverket för biologisk mångfald. Dessa ska presenteras senast COP16, i oktober 2024.
Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till Sveriges NBSAP som redovisades till regeringen november 2023. Det är nu upp till regeringen att ta detta vidare för att presentera en fullständig NBSAP till COP16.
Det är viktigt att dessa planer blir ambitiösa, att de genomförs och leder till omedelbara åtgärder för att vända naturförlusten. Det finns ingen tid att spilla – det är knappt 7 år kvar till 2030!
Det är viktig att Sverige tar fram en ambitiös nationell strategi och handlingsplan (NBSAP) som stakar ut hur Sverige ska möta de antagna globala målen såväl i Sverige som hur vi ska bidra med vår beskärda del för att möta målen i EU och globalt. Sveriges NBSAP måste vara i linje med, omfatta alla delar av och motsvara ambitionen i de globala målen och innehålla nationella mål, strategier, styrmedel och åtgärder som tillsammans adderar upp till det övergripande målet att ”stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030”.
WWF anser bland annat att regeringen ska:
Läs WWFs skriftliga inspel till Naturvårdsverket med de nyckelelement som WWF ser som helt nödvändiga i Sveriges NBSAP – se inspel 1 (maj 2023) och inspel 2 (aug 2023) .
Två år senare än planerat och efter tuffa förhandlingar har vi nu en global handlingsplan för den biologiska mångfalden med det övergripande målet att ”stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030”. Att det nu finns ett gemensamt mål för naturen, motsvarande 1,5 gradersmålet för klimatet, är viktigt. Det ger tydlig riktning för agerande från alla samhällets aktörer och håller länder ansvariga.
Läs hela artikeln i Biodiverse
Senast ändrad 27/11/24
