Gå till huvudinnehållet
Ojnare forest at Bunn, Gotland. Untouched pine forest.

KLIMATBAROMETERN 2024

Vad är klimatbarometern?

WWFs Klimatbarometer har undersökt svenska folkets opinion runt klimat och miljö årligen sedan 2017, runt Earth Hour. Vi har borrat djupare i hur svenska folket ser på klimatfrågan och förlusten av biologisk mångfald, och ställt frågor kring vilka samhällsföreteelser man oroar sig för. Under de senaste sju åren har klimatförändringarna alltid legat i topp två bland de samhällsföreteelser som den svenska allmänheten oroar sig mest för. Vi har även undersökt hur befolkningen agerar i klimatfrågan och vad man vill att beslutsfattare ska göra. 2024 ser vi ett högt tryck på att politikerna ska agera för klimatet – och också signifikant fler som uppger att de märker av effekten av klimatförändringarna, som extremväder, i sin vardag, jämfört med 2017.

WWFs Klimatbarometer 2024 har genomförts av Verian på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Den bygger på lite mer än 2000 intervjuer med svenska allmänheten 18-79 år och är riksrepresentativ. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 16-28 februari 2024.

Sammanfattning WWFs Klimatbarometer 2024:
Bara krig slår svenskars oro för klimatförändringar

Klimatförändringarna har kommit närmare oss i Sverige. Det visar Klimatbarometern 2024. Allt fler svenskar upplever effekterna av klimatförändringarna, hela 65 procent anser att de klimatförändringar som redan ägt rum påverkar deras liv idag och fler upplever extremväder jämfört med tidigare, 63 procent år 2024 mot 54 procent år 2017. Oron över klimatförändringarna stiger och nästan 70 procent av de intervjuade anser att politikerna borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna.

Klimatbarometern 2024 visar tydligt att klimatförändringarna är en av de samhällsföreteelser som svenskarna oroar sig för mest, trots en omvärld med krig och militära konflikter, ekonomisk nedgång och en våldsvåg med ökad organiserad kriminalitet. Hela 50 procent av allmänheten ser klimatet som det som man oroar sig mest för, efter krig, men före organiserad brottslighet. Svenskarna ägnar mycket tid till att tänka på och oroa sig för klimatet. Mer än hälften tänker på klimatförändringarna varje vecka eller oftare. Kvinnor sticker ut i undersökningen generellt, de är också mer ambitiösa än män när det gäller att själva leva klimatsmart och i att ställa högre krav på politikerna. Unga kvinnor är den grupp i undersökningen som i högre grad än andra har valt att äta eller konsumera mer hållbart det senaste året.

Hälften av svenskarna oroliga för klimatförändringar 
De topp fem samhällsföreteelser som svensken oroar sig för främst är krig (68%), klimatförändringar (50%), organiserad brottslighet (47%), politisk extremism (42%) och miljöförstöring (39%). I likhet med föregående års mätningar är oron för klimatförändringar kvar på en fortsatt hög nivå. Oron för klimatförändringarna är högre i storstäderna och minskande på landsbygden. Kvinnor är i större utsträckning oroliga för klimatförändringar än vad män är, medan unga och äldre ligger på samma orosnivåer.

Sju av tio vill att politikerna ska göra mer 
Klimatbarometern visar att det finns massivt stöd för att politikerna ska agera. Hela 68 procent anser att politikerna borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna. En tredjedel anser dessutom att Sveriges klimatmål bör skärpas. Politikerna är också de som flest svarande anser är mest ansvariga för att stoppa klimatförändringarna (48%). Runt en femtedel anser att det är företagen eller privatpersonerna som har störst ansvar.

Fler upplever effekterna klimatförändringarna i sin vardag 
En klar majoritet märker av klimatförändringarna i sin vardag och sex av tio (65%) anser att de klimatförändringar som redan ägt rum påverkar deras liv idag. En klar majoritet av alla kvinnor (94%), uppger att de upplever något i sin vardag som de tror är en effekt av de globala klimatuppvärmningarna. Om man jämför med 2017 har det skett en väsentlig uppgång av de som påverkas av klimatförändringarnas effekter. Sex av tio upplever mer extremt väder idag (54% år 2017 mot 63% år 2024). Mer än hälften upplever mer regn och översvämningar (39% år 2017 mot 55% år 2024), och fler uppger att de sett förändringar i flora och fauna (27% år 2017 mot 44% år 2024), som en effekt av klimatförändringarna.

 

LÄS HELA KLIMATBROMETERN (PDF)        TABELLER KLIMATBROMETERN (EXCEL)

24-0319-Infografik_klimat_240325_2-1
24-0319-Infografik_klimat_240325_2-2
24-0319-Infografik_klimat_240325_2-3
24-0319-Infografik_klimat_240325_2-4
24-0319-Infografik_klimat_240325_2-5
24-0319-Infografik_klimat_240325_2-6
24-0319-Infografik_klimat_240325_2-7

Ungas röster

Bland de unga, 18-29 år, toppar klimatförändringarna oron. Unga oroar sig också i högre grad för förlust av biologisk mångfald, än vad genomsnittet av allmänheten gör.

Vi unga är medvetna om att klimatförändringarna har en direkt påverkan på vår framtid. Vi har höga förväntningar på våra ledare och beslutsfattare att vidta åtgärder för att hantera klimatförändringarna på ett ansvarsfullt sätt. Det är vår skyldighet att agera och ta ansvar för att skydda vårt klimat och vår miljö. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en mer hållbar och trygg framtid för oss alla.

Mohamed Ahmed WWFs ideella ledarskapsprogram, WWF Sweden Youth.

Jag som är en väldigt naturnära människa har levt i ett med naturen sen jag föddes och ser spår av klimatförändringarna varje dag. Vi naturfolk, så kallade urfolken, ur mitt synfält samer och de som jobbar inom rennäringen ser stora konsekvenser för renarna och betet. Att det blir varmare påverkar alla djur och hur vi lever med naturen. Politiker måste lyssna på både ungas perspektiv och de som lever i ett med naturen.

Mikajosefin Jonsson Gehrke WWFs ideella ledarskapsprogram, WWF Sweden Youth.

Det är simpelt, det handlar om vår framtid. Planetens överlevnad är vår överlevnad. Politisk vilja är den avgörande drivfaktorn för förändringar då det leder till politisk handlingskraft, som är nyckeln till att reda ut klimatfrågan. Alldeles för stor del av politisk drivkraft idag styrs av strävan efter ekonomisk vinst, och rikedomar må köpa mycket, men inte en tidsmaskin.

Kimia Kazempour WWFs ideella ledarskapsprogram, WWF Sweden Youth.

Se tidigare resultat från WWFs Klimatbarometer

Dela gärna:

Senast ändrad 26/03/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se