WWFs klimatarbete

WWF arbetar för att minska hoten mot Arktis. Vi pressar politiker, stödjer och bedriver forskning och arbetar för skydd och begränsad exploatering. Vi driver konkreta projekt kopplade till arktiska arter och samarbetar med Arktiska urfolk och lokala samhällen, som lever med klimatförändringarnas konsekvenser.

Arktis bidrar till att reglera planetens klimat. Den vita ytan är en sköld som reflekterar bort större delen av solstrålningen. Ett mörkt, öppet hav fungerar tvärtom, och absorberar solens värme. Just nu värms Arktis upp snabbast av alla platser på jorden. Sommarisens yta har minskat med 43 % mellan 1979 och 2019 och volymen har minskat med ofattbara 75 %. Den tjockare isen finns knappt kvar alls. I de öppnade områdena borrar man efter gas och olja. Nya farleder skapar undervattensbuller och utsläpp. De arter som lever här påverkas kraftigt.

Arbetet med att skydda, restaurera och skapa våtmarker främjar biologisk mångfald och minskar övergödande utsläpp från land. I vissa fall kan våtmarker bidra till ökad grundvattenbildning och balansera risken för översvämningar och uttorkning och därigenom minska påverkan av extremväder orsakade av klimatförändringarna. WWF medverkar i ett stort antal naturvårdsprojekt kopplat till våtmarker både i Sverige och internationellt.

Kraftiga skyfall med enorma mängder regn orsakar stora kostnader och lidande för samhällen runt om i världen, i huvudsak i anslutning till tätbebyggda områden och städer. Vi kan förvänta oss extremväder allt oftare till följd av klimatförändringarna. Därför måste framtidens samhällen byggas på ett helt annat sätt, där stora mängder vatten kan tas om hand och samtidigt bevaras till när det behövs under extrema värme- och torrperioder. Då behövs strategiska våtmarker, som kan både buffra vatten och samtidigt förse jordbruk och samhällen med vatten under torrperioder. WWF anser att våtmarker och grönområden är ett måste i framtidens landskapsplanering för att kunna balansera negativa effekter och dess kostnader.

Våtmarker fungerar samtidigt som vattenrenare, som hindrar näringsämnen från att rinna ut i sjöar och hav, och minskar därmed övergödningseffekterna. Dessutom gynnas den biologiska mångfalden. Hela 40 % av alla arter är beroende av våtmarker. Därtill är levande och artrika våtmarken en social mötesplats för människor med intresse för exempelvis fågellivet.

Maten vi äter står för omkring en fjärdedel av människans klimatpåverkan och jordbruket är den största orsaken till förlust av biologisk mångfald globalt. WWF arbetar därför på många olika sätt för en mer hållbar matproduktion, hållbara måltider inom restauranger och kommuner och bättre konsumentval i matbutiken. WWF koordinerar handelns, producenterna och grossisternas initiativ Hållbar livsmedelskedja och har tagit fram konceptet One Planet Plate som stöd för måltidsleverantörer. För konsumenter har WWF utvecklat guiderna Fiskguiden, Köttguiden och Vegoguiden som finns samlade i en gemensam app: WWF Matguiden. WWF har också tagit fram Matkalkylatorn där det är enkelt att testa en måltids klimatbelastning och få tips på bättre val för den biologiska mångfalden.

Många människors livskvalitet kan förbättras genom tillgång till förnybara energilösningar som solcellslampor och smarta spisar, som samtidigt innebär ett minskat beroende av energikällor som är svårtillgängliga eller skadar miljön. De nya energilösningarna bidrar ofta till minskad fattigdom och ökat medbestämmande.

Projekten drivs i samarbete och partnerskap med lokala befolkningar och organisationer från civilsamhället. Som exempel kan nämnas smarta spisar och energilösningar av olika slag på Madagaskar och i pandans områden i Kina. I Sverige pågår ett arbete för att hitta lösningar för att närma sig självförsörjning av förnybar energi inom ramen för arbetet med biosfärområdet i Nämdöskärgården.

FNs klimatpanel IPCC har fastslagit att vi redan har de nödvändiga lösningarna för en halvering av utsläppen till 2030 i linje med Parisavtalet. Problemet är att de ännu inte har nått ut i stor skala. WWF vill bidra till att möjliggöra detta och ser därför innovationer som en viktig pusselbit för att snabba på omställningen och klara klimatmålen i tid. Många av lösningarna har problem att komma ut på marknaden och nå storskalighet. WWF arbetar aktivt för att påverka längs hela kedjan från att en innovation växer fram till att den når sin marknad och skalas upp. För närvarande är fokus på att hitta sätt för kommuner att snabbare och mer effektivt bli bättre på att införa och skala upp innovationer med hög miljö- och klimatnytta.

Över häften av världens befolkning bor i städer och den urbana livsstilen står för mer än 70 procent av världens utsläpp av CO2. WWF Sverige leder och driver One Planet City Challenge. Här utmanas städer över hela världen att agera som inspirerande förebilder för hållbar utveckling, utifrån visionen om en framtid inom ramen för en levande planet där människor i alla länder ges möjlighet att leva ett gott liv – och där planetens biologiska mångfald förvaltas på ett hållbart sätt. One Planet City Challenge ger möjlighet att kunna göra de drastiska minskningar som krävs för att klara 1,5-gradersmålet.

Alla OPCC-deltagare har olika utmaningar och deras planer ser olika ut – från att ta fram klimatmål och färdplaner till genomgripande åtgärder inom transporter och byggnader. Rekordstora antalet 280 internationella städer deltar, liksom 20 av Sveriges 290 kommuner (2022). Målsättningen är att fortsätta öka deltagandet.