WWFs klimatarbete

WWF kräver en bindande nationell utsläppsbudget som sätter ett tak för utsläppen baserat på Parisavtalet
Sverige har idag klimatmål som talar om att vi ska nå netto-noll-utsläpp 2045, men det är långt från tillräckligt. För att kunna hålla nere temperaturökningar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål är det viktiga den totala mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären. WWF anser därför att Sverige behöver skärpa sina klimatmål och införa en nationell utsläppsbudget som binder oss till att minska utsläppen redan nu.

Men vad är egentligen en utsläppsbudget? En koldioxidbudget är den mängd koldioxid vi har kvar att släppa ut innan vi riskerar att öka temperaturen så mycket att det bryter mot Parisavtalet. Det är ett sätt att åskådliggöra det utsläppsutrymme som finns kvar och vad Sverige behöver göra om vi ska hålla uppvärmningen under en viss temperatur, i WWFs fall 1,5 grader. FNs klimatpanel IPCC har tagit fram globala koldioxidbudgetar för vilken mängd koldioxidutsläpp som motsvarar de temperaturökningar som väntas, med olika nivåer av sannolikhet. En utsläppsbudget skulle sätta ett tydligt tak för hur mycket koldioxid Sverige kan släppa ut redan nu, samt synliggöra hur väl Sverige ligger i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

2007 startade WWF Earth Hour som en manifestation där vi släcker ner för att skicka en tydlig signal till makthavare att agera för klimatet och vår planet. Idag är Earth Hour världens största manifestation som hjälpt till att sätta klimatfrågan högt upp på den politiska agendan och i människors medvetande.
År 2021 deltog nästan en miljard människor från 186 länder i manifestationen.

I Sverige deltog 231 av alla kommuner 2021 och därtill skolor, förskolor, företag och organisationer. Ikoniska byggnader som Eiffeltornet i Paris, Tokyo Skytree, Brandenburger Tor i Berlin, Peterskyrkan i Vatikanstaten, Colosseum i Rom, Sydney Opera House och Niagarafallen släcktes ner. I Sverige släcktes bland annat Turning Torso, Liseberg, Gröna Lund, Stadshuset, Kulturhuset, Af Chapman och glasobelisken på Sergels torg och de kungliga slotten Stockholms slott, Drottningholms slott, Gripsholms slott, Ulriksdals slott och Koppartältet i Haga.

Globalt har Earth Hour lett till en rad goda naturvårdsresultat genom bidrag och initiativ, som exempelvis att skapa ett skyddat havsområde i Galapagos, att plantera träd i Kazakstan och att ge massor av hem i Indien och Filippinerna solenergi.

Företagen och näringslivet är en nyckel för att lyckas med stora utsläppsminskningar. WWF samarbetar på många sätt med företag, bland annat uppmuntrar vi stora företag att sätta vetenskapligt baserade klimatmål som bidrar till att hålla världen väl under 2 graders uppvärmning. WWF kan även erbjuda stora företag strategiskt stöd genom partnerskap.

WWF Sverige leder WWFs globala nätverk Climate Business Network, som stöttar bland annat H&M, Ikea, Walmart, Johnson&Johnson, McDonalds, Dell Technologies, Lego, Sony, Visa, Hewlett Packard och Target på deras resor mot målet att uppnå nettonollutsläpp till senast 2050.

Kommuner är viktiga aktörer i miljöarbetet och centrala aktörer för ekologiskt hållbara samhällen. WWFs 13 förbättringar uppmanar Sveriges kommuner att genomföra konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och även införa åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. 25 av Sveriges 290 kommuner deltar (2022). Målsättningen är att fortsätta öka deltagandet.

Utmärkelsen Climate Solver skapades av WWF Sverige år 2008 för att uppmärksamma innovationer som kraftigt kan minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp, eller bidra till ökad tillgång av förnybar energi i utvecklingsländer. Programmet identifierar barriärer och ger stöd till deltagande innovationsbolagen så att deras lösningar bättre kan nå världens marknader och göra verklig nytta för klimatet. Sedan dess har utmärkelsen delats ut i ett antal länder världen över men för närvarande är det endast i Indien som detta fortgår, dock med stöd från WWF Sverige.

Afrika är den kontinent där flest saknar tillgång till el (över 600 miljoner människor). Dessutom är över 800 miljoner beroende av biomassa som bränsle, vilket orsakar enorm avskogning, stora klimatutsläpp, ineffektiv energianvändning och stora hälsoproblem. Runt 600 000 främst kvinnor och barn dör årligen till största delen på grund av matlagning över öppen eld inomhus. Genom 5-årsprogram med Africa Regional Energy Hub finansierat av SIDA, jobbar WWF med att stärka civilsamhällesorganisationer i flera länder i Afrika (sub-Sahara) så att de själva kan påverka sina beslutsfattare att underlätta för förnybara energilösningar åt all befolkning.