Naturen försvinner i en oroväckande takt – det visar mått som Living Planet Index (LPI) som mäter tillståndet för biologisk mångfald. När klimatpåverkan når kritiska tröskelvärden, så kallade tipping points, kan de hota jordens livsuppehållande system.
Tipping points, som även kallas tröskelvärden eller brytpunkter, är kritiska trösklar i ett system, där en liten förändring kan orsaka stora och ofta oåterkalleliga konsekvenser. När ett system når sin tipping point, kan det övergå till ett nytt tillstånd, vilket kan förändra systemets funktion eller stabilitet. Förutom vid klimatförändringar kan även tipping points ske i ekosystem och vid ekonomiska förändringar.
Balansen för vårt klimat är skör, men det finns fortfarande mycket vi kan göra för att öka ekosystemens motståndskraft och minska effekterna av klimatförändringarna – om vi agerar nu.
För att motverka och åtgärda tipping points behöver vi:
Det går redan att se att kritiska tröskelvärden, till följd av klimatförändringarna, närmar sig i olika delar av världen, som kan innebära allvarliga ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser:
Regnskogen skulle släppa ut tonvis med kol i atmosfären och störa vädermönster runt om i världen. Nederbörden, som också minskar i regnskogen, kan nå en brytpunkt, vilket skulle få förödande konsekvenser för klimatet, människor, och biologisk mångfald.
Läs mer om Amazonas regnskog
Stigande havstemperaturer, i kombination med försämrade ekosystem, har redan lett till massblekning av koraller. Även om Stora barriärrevet hittills har visat en påfallande motståndskraft kommer vi sannolikt att förlora 70-90 procent av alla korallrev i världen. En massdöd av korallrev kommer förstöra fisket och skyddet för hundratals miljoner människor som bor vid kusterna.
Havsströmmarna i Atlanten, som bland annat Golfströmmen, saktar ner. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna nästan eller helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster i Europa och Nordamerika.
Smältningen av Grönlands och västra Antarktis istäcken skulle leda till en höjning av havsnivån med många meter, medan en storskalig upptining av permafrosten skulle leda till stora utsläpp av koldioxid och metan.
Tipping points leder till dominoeffekter. I en frisk, intakt regnskog, som Amazonas, bildas regnmoln över havet och färdas västerut över regnskogen, där de släpper ut regnvatten och fyller på med fukt från regnskogens vattenånga. Denna process fortsätter när molnen vänder söderut och släpper ner mer regn. När molnen vänder söderut faller mer regn. När ekosystemet istället ändras, och regnskogen i Amazonas har färre träd resulterar det i mindre avdunstning av fukt i regnskogen, färre moln och följaktligen mindre nederbörd i väster och söder. Mindre regn driver nedbrytningen i skogen i väster och söder, vilket ytterligare bidrar till ekosystemförändringar.
Källa: WWF/ZSL (2024).
Klicka på bilden för större version
När ett system når en tipping point, sker ofta dramatiska och oåterkalleliga förändringar. När klimatet når en tipping point, till exempel när Arktis smälter, kan det leda till att uppvärmningen sker i mycket snabbare. När ett ekosystem når en tipping point riskeras den biologiska mångfalden, och natur och arter att förstöras.
När en tipping point har nåtts är det ofta mycket svårt eller omöjligt att återställa systemet. Här är några exempel:
När klimatförändringarna når kritiska nivåer kan de ha direkta och indirekta effekter på människor som lever i Sverige. Till exempel:
Våra ansträngningar för att bevara arter och ekosystem har inte hållit jämna steg med hoten mot dem. För att stoppa och vända naturförlusten kommer det att krävas grundläggande förändringar i våra samhällen och satsning på fler och mer effektiva naturvårdsmetoder.
För att kunna behålla en levande planet där människor och natur mår bra behövs ambitiösa åtgärder. Vi behöver fler och mer effektiva naturvårdsinsatser, samtidigt som vi tar itu med de viktigaste drivkrafterna till förlusten av natur och biologisk mångfald. För det krävs en omställning av våra livsmedels-, energi- och finanssystem. Hur vi agerar de kommande 5 åren har avgörande betydelse för vår framtid.
Trots den alarmerande storleksminskningen av vilda djurpopulationer som visas i Living Planet Report har många populationer ändå stabiliserats eller till och med ökat till följd av naturvårdsinsatser. Men enstaka framgångar och att bara bromsa nedgången av naturen räcker inte.
Här är exempel på WWFs arbete för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringarna och därmed aktivt arbeta för att vända kurvan och inte nå dessa tipping points:
Hållbara och naturbaserade lösningar
Naturrestaurering
Maten och livsmedelssystemet
Living Planet Report 2024 visar på en ofattbar försämring av naturens tillstånd från 1970 och framåt. Årets rapport visar att populationer av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 73% sedan 1970. De beslut som fattas fram till 2030 avgör om vi kan undvika de oåterkalleliga brytpunkter i naturen som vi kallar tipping points. De kommande fem åren är avgörande för vår framtid.
Senast ändrad 14/10/24
