Klimatkompassen ger svar
Alla riksdagspartier har deltagit i enkäten. Se partiernas svar i Klimatkompassen 2018.
Svaren och informationen från Moderaterna på den här sidan kommer från valrörelsen 2018. Moderaterna sluter upp bakom 21 av 33 av Klimatkompassens krav. M har sedan hösten 2017 signalerat att klimatfrågan ska bli en av partiets mer prioriterade frågor. Det syns tydligt i frågor om strategier för att nå klimatpolitikens mål, stöd till basindustrins långsiktiga omställning och stärkandet av ett internationellt klimatarbete.
Även M tillhör de sju riksdagspartier som är med i klimatöverenskommelsen med Klimatlagen och de svenska klimatmålen (bland annat mål netto-nollutsläpp senast 2045). I enkätens speglas en vilja att vara en pådrivande kraft i klimatpolitiken, även om man i dagsläget inte vill skärpa de nationella målen ytterligare.
Vad gäller det internationella arbetet vill M att biståndet ska få ett ännu tydligare klimatfokus bland annat genom att fördubbla det multilaterala klimatbiståndet. M vill även tredubbla den sittande regeringens satsning på internationella klimatinvesteringar.
För transportsektorn vill M göra stora investeringar i den befintliga järnvägen, men inte satsa på stambanor för höghastighetståg. M är även positiva till Reduktionsplikten och bonus-malus, som är centrala styrmedel för att nå målet om 70 procent minskade utsläpp från transporter till 2030.. Partiet vill dock inte höja den styrande effekten i bonus-malus, något som – enligt WWFs bedömning – behövs för att kunna nå målet till 2030. M vill även satsa på delningsekonomi för biltransporter och på miljödifferentierade parkeringsavgifter.
När det gäller flyget, stödjer M Klimatkompassens krav på skärpta och nya styrmedel för att minska klimatpåverkan. Partiet vill även omförhandla den internationella Chicagokonventionen, i syfte att kunna beskatta flygbränsle. Samtidigt har M gjort löftet att riva upp den nya flygskatten till ett av sina vallöften.
För en regering anser WWF att det är centralt att sätta mål om att minska klimatutsläppen från konsumtion och resursanvändning. Men M tar helt avstånd från att samhället ska försöka styra de konsumtionsbaserade utsläppen och skriver att det är varje individs ansvar att ”välja klimatsmarta produkter”. Partiet vill däremot att information om produkters klimatpåverkan blir mer lättillgänglig.
Vi kan konstatera att M tydligt har vässat sin klimatpolitik men att det samtidigt finns en betydande förbättringspotential.
Hjälp WWF att lyfta klimatfrågan och ge klimatet en röst i valet. Om du funderar på att rösta på Moderaterna – uppmuntra partiet att utveckla sin klimatpolitik ytterligare.
Förslagsvis genom att:
Maria Malmer Stenergard, Miljö- och jordbrukspolitisk talesperson
maria.malmer.stenergard@riksdagen.se
Dessa speglar Sveriges befolknings totala påverkan på klimatet och är en uppskattning av alla utsläpp som svensk konsumtion orsakar, även de utsläpp som sker utomlands. Exempelvis ingår importerade livsmedel och våra flygresor utomlands.
Reduktionsplikten trädde i kraft den 1 juli 2018. Den innebär en skyldighet för bränsleleverantörerna att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel genom att blanda in biodrivmedel. Inblandningen ska successivt öka för att bidra till 2030.
Bonus-malus är ett nytt system för fordonsbeskattning som gäller för nya lätta fordon (personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar) och träder i kraft den 1 juli 2018. Den som köper en ny elbil, laddhybrid eller biogasbil kan få en bonus (ett bidrag) och den som köper en ny bensin eller dieselbil får en höjd skatt de tre första åren.
WWF kommenterar partiernas svar i Klimatkompassen 2018.
Alla riksdagspartier har deltagit i enkäten. Se partiernas svar i Klimatkompassen 2018.
Senast 2050 ska vi alla leva inom gränserna för en planet. Men redan 2020 ska vi ha gjort stora förändringar i rätt riktning. Hur lever du? Och vad kan du ändra?
Senast ändrad 11/04/23