Schablonera är till för att ge en enkel vägledning till vad en medelsvensk ungefär skulle svara. Vi har använt tillgängliga källor från bland annat Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB (www.scb.se).
Svarsalternativen baseras på nationell statistik över svenskars årliga konsumtion av livsmedel och kläder. Svarsalternativen är procentuella ökningar respektive minskningar i förhållande till ett medelvärde för en person i Sverige. Summan multipliceras sedan med antalet personer i hushållet.
All konsumtion är inte möjlig att inkludera i verktyget. Kalkylatorn frågar till exempel inte om konsumtion av ekologiska kläder. Konsumtionskategorier som leksaker, husgeråd, alkohol och tobak finns inte heller med som specifika frågor, utan räknas ut med en schablon
Ditt klimatfotavtryck är summan av de växthusgasutsläpp som direkt eller indirekt släpps ut genom dina livsstilsval. Klimatfotavtrycket påverkas till exempel av vilken mat du äter, hur du transporterar dig och vilka produkter du köper.
Naturvårdsverket redovisar konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år på denna sida: https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-per-person/
Anledningen till att vi tar upp frågan beror på att ekologisk mat är dyrare än konventionellt odlad mat i genomsnitt. Det finns inget stöd för att ekologiskt generellt skulle vara bättre ur ett klimatperspektiv, även om det finns andra fördelar med ekologisk mat. Genom att få information om hur mycket ekologiskt hushållet köper in, kan kalkylatorn även kompensera för det i beräkningen. På så sätt slipper den som har höga matkostnader få höga utsläpp bara för att den köper mycket ekologisk mat.
Klimatkalkylatorn ger en övergripande bild och går därför inte in på detaljnivå. Vi har valt att utesluta vissa alternativ som visserligen kan vara bättre, men som inte är så vanliga. Det är en avvägning mellan att göra verktyget exakt och att samtidigt hålla det enkelt för privatpersoner att få en ungefärlig bild av sin klimatpåverkan.
Utifrån klimatdatabasen är vilt kött i regel mer klimatsmart än till exempel nötkött. Det är däremot inte ett alternativ att ersätta mängden nötkött med viltkött eftersom det inte finns tillräckliga mängder vilt på marknaden.
Vi vill beräkna de utsläpp som uppstår genom dina livsstilsval under det senaste året. I vissa fall kan det bli missvisande om du till exempel har gjort ovanligt många inköp eller resor det året. Vi anser dock att det är viktigt att belysa effekterna av dessa val för att få en rättvis bild av de utsläpp som uppstår.
Det stämmer. Att ange priset på kläder ger inte en helt rättvis bedömning av klimatpåverkan. Anledningen till att kalkylatorn utgår från priset beror på den modell som Stockholm Environment Institute tagit fram, Input-Output-modellen. Modellen baseras på det totala utsläppet inom olika konsumentkategorier. Hur mycket dessa kategorier omsätter fördelas sedan på utsläppen per krona. Modellen fungerar bra för de allra flesta som gör testet, men personer som köper dyra märkeskläder eller ekologiska produkter får inte ett lika korrekt resultat.
Den här sortens test syftar till att ge en snabb översiktlig bild av privatpersoners klimatpåverkan, och det är en balansgång mellan att göra det korrekt och att hålla det enkelt. Om Klimatkalkylatorn i stället efterfrågade textilernas vikt i kilo, uppdelning av material (bomull, ull, etc.), tillverkningsland och producent, skulle vi få ett mer korrekt resultat. Dock skulle få personer kunna svara på dessa frågor.
Vi har ett motsvarande problem när det gäller mat, eftersom vissa köper dyra livsmedel och andra billigare. För att ta hänsyn till det har vi inkluderat en fråga om hur stor andel av köpen som är ekologiska. Eftersom ekologiska produkter i genomsnitt är dyrare kan resultatet justeras baserat på detta.
Tåg och buss ger också upphov till utsläpp, det är dock betydligt lägre än att åka bil. Tåg i Sverige går på el och det svenska elnätet har låga utsläpp av växthusgaser. I andra länder kan utsläppen från tågtrafik vara högre än i Sverige, men de är alltid lägre än de utsläpp som genereras av bilresor.
Detta beskrivs närmare i vårt metoddokument under kapitel B5 Övrigt. https://www.sei.org/wp-content/uploads/2022/12/klimatkalkylatornversion2-sei2022.054corr.pdf
Klimatkalkylatorn är ett verktyg som hjälper privatpersoner att beräkna och uppskatta sina utsläpp av växthusgaser. Genom att svara på frågor om resande, matvanor, boende och shopping skapas en översiktlig bild av hur privata konsumtion påverkar miljön. Klimatkalkylatorn är ingen exakt vetenskap utan syftar till att ge en översikt över privat konsumtion och klimatpåverkan.
Verktyget har tagits fram av WWF och Stockholm Environment Institute (SEI). Målet med kalkylatorn är att inspirera så många som möjligt till mer hållbara vanor. Globalt strävar vi efter att nå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2050.
Det beror på att Stockholm Environment Institute (SEI) använder sig av en så kallad Input-Output-modell. Beräkningsmodellen analyserar antalet kronor som spenderas inom ett konsumtionsområde, sedan jämförs det med de totala växthusgasutsläpp som genereras inom det området. Det är det vanligaste sättet att beräkna utsläpp på och används av liknande verktyg.
Det finns dock nackdelar med tillvägagångsättet. Beräkningsmodellen fungerar bra som medeltal, men mindre bra för beteenden som avviker från normen. Dessa beteenden försöker vi inkludera genom frågor som bland annat berör ekologisk mat. Genom att besvara frågor om ekologisk mat kan kalkylatorn korrigera utsläppsvärdet eftersom ekologisk mat är dyrare i genomsnitt.
Att fråga om antal produkter kan också vara ett alternativ. Det kan däremot vara svårt att svara på och ger heller inte en helhetsbild eftersom produktens ursprung och storlek också spelar roll. Vi har valt att göra Klimatkalkylatorn till ett enkelt och snabbt verktyg för att skapa förståelse för ens klimatavtryck. Det är en balansgång mellan att göra verktyget lätt att svara på och så korrekt som möjligt.
Barn är indirekt medräknade i verktyget eftersom kalkylator efterfrågar antal personer i hushållet. Utsläppen fördelas sedan på det antalet. Klimatkalkylatorn fokuserar endast på årliga utsläpp och tar inte hänsyn till potentiella framtida utsläpp från kommande generationer.
WWF driver inte frågan om barnbegränsning. En ökad befolkning kan innebära en större belastning på våra ekosystem, men vi har inte funnit tillräckligt med belägg för att en barnbegränsning skulle vara en avgörande del av lösningen på klimatfrågan. Dessutom är det svårt att förutspå vilka andra konsekvenser en minskad befolkning kan få för samhällen.
Redan till 2030 måste vi sträva efter netto noll i utsläpp för att uppnå målen i Parisavtalet. För att klara den stora och snabba omställningen kan vi inte förlita oss på en långsamt minskad befolkningsökning, i stället måste vi i första hand fokusera på en omställning av energisystem, transport och livsmedelssektor.
Samhället består av våra gemensamma utsläpp från till exempel skola, sjukvård och infrastruktur. I Klimatkalkylatorn har vi fördelat dem jämnt mellan Sveriges befolkning. Dessa utsläpp är inget du som privatperson kan påverka direkt, utan det är våra beslutsfattare som bär det yttersta ansvaret.
Flygresor påverkar klimatet lika mycket oavsett syfte, men räknas inte med i Klimatkalkylatorn eftersom de klassas som indirekta utsläpp. Eftersom verktyget utgår från ett konsumtionsperspektiv ingår de flygresor som företag genomför i de slutprodukter de säljer. Om du till exempel anger att du har köpt en ny soffa, är företagets flygresor medräknade i det utsläppsvärde som du tilldelas.
Du kan förstås välja att lägga till dina jobbresor om du är intresserad av att se hur det påverkar ditt utsläppsvärde. Observera att det kan leda till viss dubbelräkning. Det är också värt att fundera på varför enskilda ska belastas för flygresor inom tjänsten. Borde kontorets uppvärmning också räknas med i så fall? Och produkterna som ens jobb tillverkar?
Senast ändrad 13/11/24
