Ostadigt väder med kraftiga skyfall, höga temperaturer och torka. Över lag blir Sverige blötare – men också torrare. Och de riktigt kalla vinterdagarna kan bli ett minne blott. De högre medeltemperaturerna ökar också risken för skadeinsekter och spridning av andra smittsamma sjukdomar. Jord- och skogsbruk är två industrier som står inför stora utmaningar i och med klimatförändringar.
Temperaturen ökar mer i Sverige än på jorden i genomsnitt, på grund av den så kallade arktiska återkopplingen. SMHI har med hjälp av nio globala klimatmodeller undersökt hur Sverige påverkas om det blir 2 grader varmare i världen. Gå gärna in och titta på SMHIs klimatscenarier.
I Arktis smälter isen och snön, och när den ljusa, reflekterande isen försvinner kan mycket mer solljus absorberas, vilket gör att uppvärmningen förstärks. Om den globala genomsnittstemperaturen ökar med en grad är skillnaden som störst i Arktis, och det spiller ner till oss. Starkast blir effekten i norra Sverige.
Vid ett 2 grader varmare klimat på jorden blir den svenska sommaren 1–2 grader varmare jämfört med 1971–2000. På vintern är förändringen större, 2–5 grader. En av de många konsekvenser SMHI ser är att vi får mer nederbörd.
Nederbörden ökar alla årstider, men förändringen är störst på vintern, och i Norrland. Om man tittar på sommar och höst i Götaland finns områden med en förändring som är nära noll. Effekten av det kan bli att det ändå blir torrare i marken eftersom avdunstningen ökar med en varmare temperatur.
Vädret blir mer ostadigt med värmeböljor, perioder med torka och kraftiga skyfall som leder till översvämningar. Över lag ökar nederbörden i Sverige men en högre temperatur som medför ökad avdunstning förväntas ändå förvärra problemen med torka i framför allt södra Sverige. Och de riktigt kalla vinterdagarna kan bli ett minne blott. De högre medeltemperaturerna ökar också risken för angrepp av skadeinsekter och spridning av insektsburna sjukdomar. Jord- och skogsbruk är två sektorer som står inför stora utmaningar i och med klimatförändringarna.
Temperaturen ökar mer i Sverige än på jorden i genomsnitt, på grund av den så kallade arktiska återkopplingen. I Arktis smälter isen och snön, och när den ljusa, reflekterande isen försvinner kan mycket mer solljus absorberas, vilket gör att uppvärmningen förstärks. Hos oss blir effekten starkast i norra Sverige.
Klimatförändringar, och varmare klimat här uppe i norr, skapar mer gynnsamma förhållanden för vissa sjukdomsalstrande arter som tidigare inte varit så vanliga i Sverige. Det kan hota både livsmedelsproduktionen samt vår egen och djurens hälsa genom ökad sjukdomsförekomst. Längre milda perioder kan också orsaka ökade besvär med myggor och fästingar i vissa områden.
Granbarkborren är ett skadedjur som angriper granar och som har blivit alltmer problematiskt i Sverige. Varmare vintrar gör att fler granbarkborrar överlever vintern, vilket skapar en större population av granbarkborrar. Dessa skadedjur kan förstöra stora skogsområden, vilket påverkar skogsnäringen och skogsekosystemen.
Ostadigare väderförhållanden ger osäkrare skördar och över lag sämre förhållanden för både jordbruk och skogsbruk.
Klimatförändringar kan leda till mer utbredd torka och högre temperaturer, vilket påverkar jordbruket genom att minska tillgången på vatten, och det i sin tur kan göra det svårare att odla vissa grödor. Samtidigt som vissa områden kan uppleva torka, kan andra drabbas av kraftiga regn och översvämningar. Dessa extrema väderhändelser kan förstöra grödor, skada infrastruktur och leda till jord- och vattenföroreningar som påverkar jordbruket och miljön negativt. De varmare och torrare somrarna som Sverige kan uppleva på grund av klimatförändringarna ökar risken för skogsbränder.
För att hantera dessa utmaningar måste skogs- och jordbruket i Sverige anpassa sig till de nya klimatförhållandena. Det kan inkludera användning av mer torktåliga grödor, investeringar i vattensparande teknik, och skogsbruk som tar hänsyn till skadedjur. Dessutom är det viktigt med forskning och utveckling av nya jordbruks- och skogstekniker som är anpassade till de förändrade förhållandena. Samtidigt är en kraftig minskning av växthusgasutsläppen avgörande för att begränsa de mest allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna och för att skydda framtidens skogs- och jordbruk.
Det finns fortfarande möjlighet för oss att påverka utvecklingen. Hur stora klimatförändringarna blir är inte avgjort än, utan vad vi gör idag och imorgon har stor betydelse för vilken klimatförändring vi kommer att få. SMHI arbetar med olika scenarier för hur klimatet kan utvecklas vid olika utsläppsmängder. Själva mönstret för vilka förändringar vi får ändras inte mycket mellan scenarierna, det som skiljer är hur kraftiga effekterna blir. Den största osäkerheten är hur stora de framtida utsläppen av växthusgaser blir. Inte osäkerhet i modellerna i sig.
SMHI har sammanställt hur ett varmare klimat påverkar en rad olika samhällsgrenar. Här är några exempel:
Läs mer om klimatförändringen och vad vi kan göra för att minska utsläppen, på WWFs klimatsidor. Du får veta vad som menas med klimatförändringar, vad som måste göras för att lösa klimatutmaningen och hur vi på WWF arbetar med den stora klimatfrågan.
Det är nästintill omöjligt att överskatta klimathotet. Utsläppen av växthusgaser har ökat dramatiskt de senaste decennierna och ökar fortfarande på global nivå. Konsekvensen är att vår jord värms upp allt snabbare. Men om vi tillsammans agerar för klimatet kan vi vända trenden!
WWF vill att utsläppen minskas så att uppvärmningen begränsas till 1,5 grader. Det var också vad världens länder kom överens om i ett historiskt avtal under klimattoppmötet i Paris i december 2015, då man beslöt att försöka begränsa uppvärmningen till just 1,5 grader och åtminstone väl under 2 grader. Ett problem är att man med nuvarande löften bara uppnår hälften av de utsläppsminskningar som krävs. För att nå ända fram måste alla aktörer i samhället hjälpa till och de nuvarande löftena stärkas kraftigt.
På SMHI.se finns klimatscenarier för Sverige och Europa. Här kan såväl allmänhet som klimatsamordnare, politiker eller andra intresserade välja olika scenarier och se vad som händer med temperatur, nederbörd och vind fram till år 2100.
Beräknad förändring av årsmedeltemperaturen (°C) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000, om dagens utsläppstrend fortsätter. Som synes blir det större förändringar i norr än i söder, vilket beror på den så kallade arktiska återkopplingen.
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
David MjurekeSenior rådgivare Klimat & energi
Senior klimatexpert med erfarenheter av att arbeta med policyutveckling både nationellt och inom EU. Civilingenjör i miljö- och vattenteknik.
Mer om migSenast ändrad 29/10/24
