Plastföroreningar utgör ett allvarligt hot mot våra hav och den biologiska mångfalden. Varje år dumpas cirka 11 miljoner ton plastskräp i haven och idag återvinns bara 9 procent av all plast globalt. Många djur misstar plast för föda, fastnar i plastskräp eller påverkas av mikroplaster i deras kroppar.
Plastproduktionen förväntas fördubblas till 2040 och konsumtionen öka från 300 miljoner till 600 miljoner ton. Utsläppen av plast till haven, som till största del kommer från olja och fossil energi, beräknas dessutom fyrdubblas till 2050. Mängden mikroplast riskerar att öka 50-faldigt vid nästa sekelskifte, och havsområden som är mer än två och en halv gånger Grönlands yta att överskrida ekologiskt farliga nivåer.
Så påverkar plasten djur och miljö
Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och Arktis havsis riskerar att överskrida farliga gränsvärden för mikroplaster. Över 2 000 arter har påverkats negativt liksom hela marina ekosystem som redan är under hård press. Forskarna uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.
Många av havens djur äter och skadas av plast, vilket kan leda till dödsfall, minskat näringsupptag, försämrat immunförsvar eller minskad reproduktionsförmåga. De stryps av plastband och mikroplaster lagras i deras kroppar – något som i förlängningen även drabbar oss människor. Ett annat problem är fiskenät, så kallade spöknät, som driver runt som dödsfällor. Minst 10 procent av allt marint skräp uppskattas komma från fisket.
Mangroveträdens komplexa rotsystem, som är avgörande för den marina biologiska mångfalden, innehåller höga halter av mikroplaster som hämmar växternas tillväxt. När plastskräp fastnar i korallrev minskar deras chans ytterligare att överleva. Plastpresenningar eller fiskeredskap stannar ofta kvar på revet i årtionden och skadar korallerna. Mikroplast som koralldjuren får i sig minskar deras motståndskraft.
Vad görs för att bekämpa plastföroreningarna?
Det växande plastberget är ett globalt problem som inte ett land enskilt kan lösa, utan det krävs långsiktigt arbete, samarbete mellan organisationer, företag, regioner och länder. WWF jobbar för att stoppa utsläppen av plast i naturen och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030.
FN-förhandlingar om ett globalt plastavtal: 2022 togs beslut om att införa ett globalt rättsligt bindande plastavtal för att stoppa de stora utsläppen av plast. Avtalet ska göra det möjligt att sätta globala regler och skyldigheter som innebär att både nationer och företag hålls ansvariga för att stoppa plastföroreningar. Förhandlingarna äger rum cirka två gånger per år, med målet att ett avtal ska vara på plats till 2025.
I slutet av november och början av december hålls förhandlingar i Busan, Korea om det globala plastavtalet. Att få igenom ett ambitiöst och juridiskt bindande avtal är avgörande för att minska plastens påverkan och skapa en cirkulär ekonomi som bygger på återanvändning och minskat beroende av nyproducerad plast. Läs mer om förhandlingarna att stoppa plastföroreningarna.
Tillsammans är vi lösningen
För att klara utmaningen med plastskräp på land och i haven krävs långsiktigt arbete, samarbete mellan olika organisationer, företag, regioner och länder. WWF arbetar framför allt för att stoppa problemet redan vid källan – vi vill inte att plasten överhuvudtaget ska komma ut i naturen och våra hav. Vi jobbar direkt mot politiker i Sverige och internationellt inom till exempel EU och FN och ger förslag på lösningar och effektiva åtgärder. Din hjälp behövs – bli Planetfadder och gör skillnad redan idag.
Vad WWF gör
WWF arbetar för att stoppa plastföroreringarna genom att bland annat:
- Driva på för ett bindande globalt plastavtal som ska minska plastskräpet i havet och reglera och stoppa den illegala handeln med plastskräp som läggs på öppna högar. 2022 togs beslutet om ett globalt plastavtal, som WWF har jobbat i flera år för att få på plats, där mer än två miljoner människor skrivit under WWFs upprop. Läs mer om WWFs arbete med plastavtalet.
- Fiskenät och redskap som försvinner i haven kontinuerligt ska plockas upp och tas om hand på land. Förutom att delta i projekt för att hitta och få bort spöknät är WWF är medlemmar i Global ghost gear initiative som syftar till att minska plastskräpet som från fisket med en mängd olika projekt över hela världen. WWF har gett stöd till verktyg som gör det lättare att hitta spöknät.
- Minst 30 procent av haven ska vara skyddade till år 2030 – nationellt, regionalt och internationellt. Det är viktigt att områdena också blir skyddade i praktiken och att reglerna gör verklig skillnad – inte bara på papper.
- Jobba tillsammans med många andra organisationer för att skapa medvetenhet om problemet, engagera allmänheten och på så sätt få in frågan om plastskräp på den politiska agendan.
Dela gärna:
Senast ändrad 29/11/24
