Handbok
Urban Solutions Handbook
Här presenteras en rad städer som på något intressant sätt jobbar med att minska det ekologiska fotavtrycket och att bevara och öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett urbant sammanhang.
Visste du att byggnader står för nästan en tredjedel av de globala koldioxidutsläppen? Men det finns hopp – i dag går det att bygga hus med nollutsläpp! Vancouver visar vägen med sin Zero Emission Building Plan, och städer som New York, Stockholm och London lovar att följa efter.
Vancouver var vår första globala vinnare av One Planet City Challenge (OPCC) 2011, och i år utsågs staden till Kanadas nationella OPCC-vinnare. Deras övergripande vision är att bli ”Världens grönaste stad” till år 2020. Något de jobbar hårt med att omsätta i praktiken.
Globalt står byggnaders utsläpp för 28 procent av de energirelaterade koldioxidutsläppen. Men i många städer i väst utgör utsläppen en bra bit över 50 procent. Just så är det i Vancouver, så att kapa dessa utsläpp är förstås viktigt.
Vancouver planerar att minska koldioxidutsläppen från nya byggnader radikalt de närmaste tio åren. Från 2030 ska alla nya byggnader ha netto-noll-utsläpp. Planen som togs fram 2016 går ut på att enbart tillåta byggnation av nollutsläppshus, det vill säga passivhus. Samtidigt uppgraderas redan byggda hus genom energieffektivisering och en övergång till 100 procent förnybar energi. Vancouver har sina egna byggregler, det vill säga kommunala särkrav på byggnaders tekniska egenskaper. Och helt i enlighet med planen uppdateras dessa nu successivt tills 2030 då alla nya byggnader ska klara standarden för nollutsläpp.
C40, ett globalt nätverk som samlar de största städerna i världen, har erkänt Vancouvers plan för nollutsläpp från byggnader som Nordamerikas mest strikta för en stad med kallt klimat.
Vancouver ligger mellan snötäckta berg och det djupa, blå havet, och naturen är av stor betydelse för stadens invånare. Men målet att ha nollutsläpp från byggnader ses inte bara som en miljöfråga utan också som något som bidrar till ett bekvämt och hälsosamt inomhusklimat och såklart kostnadsbesparingar. Den effektiva användningen av energi och ett tjockt klimatskal (isolering och lufttäthet) kan också bidra till byggnadens resiliens i en framtid med ökat extremväder, risk för strömavbrott eller för jordbävningar (Juan de Fucaplattan är belägen rakt under Vancouver).
Intresset för passivhus är därför högt i området, vilket syns genom att alla kurser i ämnet snabbt fylls upp, liksom genom de välbesökta rundturer staden ordnar där man tittar på passivhuslösningar.
Citat: “Vilken stad som helst kan införa en sådan här plan, även om man får räkna med lite motstånd i början. Vad som verkligen hjälpte oss var vår vision om att bli den Grönaste Staden i Världen. Vi var tvungna att gå före.” – Brady Faught, Grön Byggnadsingenjör i Vancouver, Hållbarhetsdepartementet.
Vancouver har hittills hela 75 projekt, på nära 300 000 kvadratmeter och över 2 000 enheter som faller under den nya nollutsläppspolicyn. En av de byggnader som ritats för att möta nollutsläpps-kraven är brandförsvaret Fire Hall 17. Det är ett passivhus som kommer att kräva ytterst lite energi för uppvärmning och nedkylning. Dessutom kommer solpaneler på taket att bidra med förnybar energi till det lokala elnätet under sommaren, energi som sedan hämtas hem under vintern.
Men att uppgradera alla existerande byggnader är den verkliga utmaningen på vägen mot målet. Det finns många olika sorters byggnader i staden med ägare i alla inkomstkategorier. Det huvudsakliga målet är därför att minska koldioxidutsläppen genom att öka andelen förnybar energi och minska användandet av fossilgas. Vancouver har hittills satt 2050 som mål för att nå nollutsläpp från existerande byggnader.
Sedan September 2018 har ytterligare 22 globala städer lovat att ta fram liknande planer för sina byggnader. London, Los Angeles, New York, San Francisco, Paris, Tokyo, Stockholm och flera andra städer deklarerade att deras nya byggnader ska ha nollutsläpp före 2030, och att existerande byggnader ska nå netto-noll till 2050. Därför finns det hopp om att denna nya standard blir det nya normala. Skulle du vilja att din stad tog sikte på noll utsläpp från byggnader?
WWFs One Planet City Challenge är den största och längst pågående utmaningen i sitt slag. Från 2019 får deltagande städer en bild av sina nuvarande utsläpp jämfört med de utsläpp staden ska ha för att ta sin del av ansvaret i Parisavtalet, och nå målet om max 1,5 °C global uppvärmning. Deltagande städer får råd kring stora snabba utsläppsminskningar, och råd kring anpassningsåtgärder för redan intecknade klimatförändringar. Vill du att din stad ska vara med? Det är helt kostnadsfritt. Läs mer här: wwf.se/citychallenge
Var | Vancouver |
Vad | Nollutsläppsplan för byggnader (Zero Emissions Building Plan) |
Varför | För att minska utsläppen och höja livskvaliteten för invånarna. |
Hur | Genom att radikalt minska energianvändningen och gå över från fossil energi till förnybara källor med fokus på tjockare klimatskal (isolering och lufttäthet). |
När | Till 2050 = 100% av energin kommer från förnybara källor, äldre byggnader är uppgraderade. Till 2030 = Inga växthusgasutsläpp från nya byggnader. Till 2020 = bli “Världens Grönaste stad”. |
Resultat | Sedan 2007 har klimatutsläppen minskat med 43% per m2 i nya byggnader. Det ekologiska fotavtrycket har minskat med 20% sedan 2006. Samhällets växthusgasutsläpp har minskat med 7% 2007-2017 (mål 33% till 2020). |
Nollutsläppsmålet för byggnader är bara ett steg i Vancouvers resa mot ökad hållbarhet. Staden har också ett program för zero waste (inget svinn), en sektoröverskridande strategi för klimatanpassning, en energistrategi för grannskap och ett program för hållbara transporter. Vancouver har byggt ut sina gång- och cykelvägar och satsat på nya stationer för laddning av elfordon i hela staden, så att invånarna kan välja transporter med låga utsläpp.
https://vancouver.ca/files/cov/greenest-city-action-plan-implementation-update-2017-2018.pdf
Handbok
Här presenteras en rad städer som på något intressant sätt jobbar med att minska det ekologiska fotavtrycket och att bevara och öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett urbant sammanhang.
Vill du veta mer om Världsnaturfondens position för hållbara städer?
Välkommen att kontakta oss.
Senast ändrad 17/05/22