Handbok
Urban Solutions Handbook
Här presenteras en rad städer som på något intressant sätt jobbar med att minska det ekologiska fotavtrycket och att bevara och öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett urbant sammanhang.
– Om det är något jag tar med mig från COP26 så är det samarbetet. Vårt motto är ju Together possible. Och det var det som kom fram i många evenemang, att städer och stadsnätverk verkligen vill samarbeta. Det säger Jennifer Lenhart, global lead på WWF Cities och WWF Sveriges representant på COP26 i Glasgow.
Världsnaturfonden satsade stort på COP26 i Glasgow med en av organisationens största delegationer i klimatkonferensernas historia. WWFs paviljong Pandahub organiserade fler än 50 events i en rad frågor under mötets två veckor.
Ett av eventen var Integrated urban climate action aligned with 1.5°C – Exploring overlooked opportunities, med utgångspunkt i tioårsjubiléet av WWFs One Planet City Challenge. I panelen satt Kate Nicholl, borgmästare i Belfast, Nordirland, Mario Ramón Silva Rodríguez, representant för Guadalajara, Mexico, Claudio Castro Salas, borgmästare i Renca, Chile, Agathe Cavicchioli, från stadsnätverket C40 och Seth Schultz, vd för Resilience shift, och moderator var Jennifer Lenhart.
– Jag är väldigt nöjd med eventet. Representanterna från städerna var kunniga och passionerade. De vill verkligen jobba med klimatfrågan, även för att bygga bättre städer med mer inklusivitet, bättre hälsa, mer jobb.
– Det jag tycker mest om med att jobba med städer, är att man inte bara pratar om klimatfrågan, utan om alla co-benefits som följer med arbetet. Att bygga städer med bättre livskvalitet.
Belfast, Guadaljara och Renca är alla deltagare i WWFs One Planet City Challenge och deras representanter visade upp ett stort engagemang.
– Att man kan prata med varandra, lära sig av varandra och ses på globala evenemang är väldigt viktigt. Särskilt för små städer. Jag vet att det var viktigt för till exempel Malmö för 20 år sedan. Och nu är det likadant för Renca och andra små städer som är på plats här, eller som är nya i One Planet City Challenge. Vi måste hjälpa till och lyfta upp dem så de syns, säger Jennifer Lenhart.
Agathe Cavicchioli från C40 berättade om den nya kampanjen Race to Zero, som syftar till att få med icke-statliga aktörer på klimatomställningen. Denna FN-kampanj har nu registrerat fler än 3000 företag, 1000 städer och 31 regioner världen över. Den har också lockat 173 av de största investerarna och 622 institutioner för högre utbildning.
– One Planet City Challenge är en del av Race to Zero. WWF vill att de mest ambitiösa icke-statliga aktörerna får en större och tydligare roll i FN:s klimatförhandlingar, för att kunna påverka de nationella regeringarna, bygga förtroende och att leverera konkreta åtgärder, säger Jennifer.
Seth Schultz från Resilience Shift pratade om förbisedda möjligheter, eventets underrubrik. Han pekade på hur långt städernas klimat och hållbarhetsarbete utvecklats de senaste 20 åren, från att knappt ha en chef för hållbarhet, till att ha chefer även för resiliens och klimatinformation, och hur de börjat samarbeta med forskningen. Och han såg fram emot möjligheten att städer även får chefer för klimatforskning. Han talade också om vikten av att den nya koldioxidfria infrastruktur vi bygger upp också innehåller klimatanpassning och resiliens.
Jennifer Lenhart tycker att integreringen är det viktigaste när man pratar om städer: hur energifrågor, klimatfrågor, transportfrågor och andra frågor är sammankopplade.
– Egentligen är det är samma lösningar som vi har pratat om sedan tio år. Men de blir starkare nu när fler och fler städer ansluter sig och tar upp de här frågorna. En rörelse har skapats och det är mycket spännande.
Eventets sista fråga var vad stadsrepresentanterna skulle göra om de hade oändliga resurser och inga juridiska begränsningar. Även om några förslag om energi- och transportomställningar togs upp, var de flesta svaren jordnära och fokuserade på en social vision om staden.
– Det var bra att få höra borgmästare säga samma saker som en NGO skulle säga. Det är det som vi behöver. Att borgmästare förstår frågorna. För det är inte givet. Så det är väldigt häftigt att prata om städer, för man kan vara litet mer kreativ och tänka: vilken värld vill vi leva i?
Foto: ICLEI Local Governments for Sustainability
COP26 var det 26:e toppmötet om klimatet i FN. Det hölls i Glasgow, Skottland mellan 31 oktober och 12 november 2021. Över 200 länder, företag och andra organisationer deltog. COP står för Conference Of the Parties, de som skrivit under FNs klimatkonvention. Mötet är en uppföljning på det klimatmöte som hölls i Paris 2015. Då skrev 191 länder (nu 195) på det så kallade Parisavtalet där man lovade att hejda klimatförändringarna och motverka dess konsekvenser. Det var i det avtalet som länderna avgav det omtalade löftet att hålla den globala ökningen av medeltemperaturen väl under två grader, allra helst 1,5 grader.
Slutdokumentet från Glasgow är både en besvikelse och en viss framgång, tycker Jennifer. Det håller dörren åtminstone på glänt för fortsatt arbete mot 1.5-gradersmålet. Formuleringarna om klimatanpassning, ersättning för klimatförändringens skadeeffekter och klimatfinansiering blev mycket svagare än många hoppats, särskilt i utvecklingsländer. Men dokumentet tar också upp behovet av årliga uppföljningar, nämner för första gången i COPs historia fossila bränslen, betonar vikten av icke-statliga aktörer och erkänner naturens kritiska roll i klimatarbetet.
– En positiv sida är att det lyfter fram behovet av samarbete över olika nivåer. Så äntligen kan vi se att inte bara nationer nämns, utan också arbetet i regioner, städer och andra icke-statliga aktörer. Från WWFs sida är vi också väldigt glada över att natur och klimat har kommit närmare varandra. Och för första gången i COPs historia nämner man fossila bränslen – vilket är positivt men samtidigt helt otroligt! säger Jennifer Lenhart.
Trots besvikelser och problematiska Covidrestriktioner under konferensen, tycker hon att WWFs satsning har varit värt besväret. Det ger många möjligheter till nya kontakter. En sådan var hennes möte med Luis Donaldo Colosio Riojas, den nye borgmästaren i Monterrey, Mexiko.
– Han sade till mig, och jag tyckte det var så häftigt: ”Jag bryr mig inte om jag blir återvald. Jag bryr mig bara om att skapa en bättre stad för vår planet och våra barn”. Wow, tänkte jag, det här är en stad vi måste jobba med!
Sedan WWFs One Planet City Challenge startades 2011, har fler än 700 städer från hela världen deltagit. Årets upplaga är större än någonsin, med i nuläget 280 städer anmälda med 260 miljoner invånare från nästan 50 länder och sex världsdelar. Enligt deras klimatdata på den gemensamma plattformen ledd av CDP och ICLEI, är deras klimatarbete också mer robust och ambitiöst än förra omgångens. 155 av dem har anslutit sig till Race to Zero och 56 rapporterade mål som ligger helt eller delvis i linje med Parisavtalets 1.5-gradersmål. Och fler har rapporterat mål om förnybara energikällor och klimatanpassning än tidigare. I Sverige deltar 20 kommuner i One Planet City Challenge 2021-22.
Läs mer om WWFs globala stadsprogram
WWFs One Planet City Challenge i Sverige
Se hela konferensen här!
Här presenteras en rad städer som på något intressant sätt jobbar med att minska det ekologiska fotavtrycket och att bevara och öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett urbant sammanhang.
Vill du veta mer om Världsnaturfondens position för hållbara städer?
Välkommen att kontakta oss.
Senast ändrad 27/11/24