Uppsala

En internationell expertjury utsåg tidigare i år Uppsala till Årets klimatstad i Sverige 2020 i tuff konkurrens med de andra finalisterna Helsingborg och Växjö. Att en stad, som Uppsala, vinner WWFs stadsutmaning två gånger i rad och dessutom blev global vinnare 2018, är ovanligt. Kommunen belönas för sitt starka helhetsgrepp i klimatarbetet, sina breda åtgärdspaket, höga ambitioner och vetenskapligt förankrade klimatmål.

Målet är att bli en fossilfri välfärdskommun 2030 och att hela kommunen ska vara klimatpositiv senast 2050. I höst har kommunfullmäktige kompletterat klimatmålen genom att precisera en nödvändig minskningstakt för Uppsala som samhälle, att minska utsläppen med 10-14 procent årligen framöver.

 – Här har Uppsala klimatprotokoll gått före kommunen. I maj 2018 enades medlemmarna om att skifta från klimatmål som vi vet vi kan nå, till att anta de klimatmål som vi måste nå, berättar Björn Sigurdson. Tidigare har vi räknat ihop vad alla medlemmar kan bidra med och satt det som mål. Nu har vi bytt till ett måste-mål, inspirerade av ”Carbon law”, lanserad av Stockholm Resilience Centre, som innebär att man halverar utsläppen varje årtionde och når det globala klimatmålet genom en snabb och transformativ omställning. I Uppsala tar vi ett etiskt ansvar och sätter minskningstakten högre än den globala takten som anges av Carbon law. Så i stället för sju procent säger vi 10-14 procent årligen jämfört med föregående år. Uppsala som resursstark kommun med resursstarka företag och invånare har också stora möjligheter att bidra till en positiv utveckling globalt.

Klimatprotokollet en framgångsfaktor

En nyckel till Uppsalas framgång är det så kallade Klimatprotokollet, en neutral arena där olika aktörer tillsammans tacklar klimatutmaningen. Ett växande antal organisationer i Uppsala har på kommunens initiativ träffat en bindande överenskommelse om att stötta kommunens klimatmål, bland annat Vattenfall, Skanska och Jordens vänner. De följer upp arbetet med en gemensam rapportering och hittills minskar medlemmarna utsläppen med cirka 5 procent per år.

– Vi firade tio år i år. Från början var vi 15 organisationer som utvecklade Klimatprotokollet tillsammans. Idag är vi 42 medlemmar och det växer varje år – nu söker sig organisationer till oss, säger Björn.

Klimatprotokollet har successivt antagit mer ambitiösa så kallade färdplaner för klimatarbetets mål. Ett kontor med tre anställda sköter det dagliga arbetet och alla medlemmar träffas två gånger om året i rundabordssamtal, där även Uppsalas politiker deltar.

– Jag tror att det är en poäng med att ha den här samlingen av företag och civilsamhällets organisationer som tillsammans säger: Vi tycker klimatfrågan är viktig och vi måste jobba tillsammans. Det har skapat ett ökat intresse hos politiken, man ser en arena med människor som vill någonting. Istället för att man skickar ut en remiss på sitt kommunala miljö- och klimatprogram till de vanliga remissinstanserna, får man en dialog, en plattform och ser att det är en viktig fråga i lokalsamhället, säger Björn.

Arena för omställning

En tanke bakom Klimatprotokollet är också att fokusera på en klimatomställning hos samhällsaktörerna: kommunen, näringslivet och civilsamhällets organisationer.

– Under 90-talet och 2000-talet var det mer fokus på den enskildes ansvar, anser Björn. Vi har frågat oss: vad kan vi som kommun och näringsliv göra? Det är ju de samhällsbärande organisationerna som skapar förutsättningarna för hur vi alla lever. Vårt fokus i Uppsala har varit på en klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling, snarare än på individen. Hur kan vi bidra till att rädda planeten och samtidigt tjäna pengar på det. På det sättet underlättar vi också för medborgarna att leva miljömedvetet.

Uppsala arbetar dock också med konsumtions- och beteendefrågor, bland annat genom projektet Klimatlätt där ett flertal aktörer i Uppsala samarbetar med att tillsammans förmedla kunskap, skapa samtal och ta fram erbjudanden som stöttar medborgarnas omställning.

Genom Klimatprotokollet har en rad åtgärder genomförts under de gångna tio åren. Uppsala satsar bland annat på solceller med målet att installera 100 megawatt till 2030, vilket skulle täcka cirka fem procent av elbehovet i kommunen. Vattenfall bygger ett nytt biobränslebaserat fjärrvärmeverk som ska tas i drift 2021/22, i stället för det nu avvecklade torvverket.  Nu är det bara den fossila plasten i avfallsförbränningen för fjärrvärmen som är kvar. Här arbetar Vattenfall, kommunen och många andra medlemmar i Klimatprotokollet sedan 2015 med att fasa ut fossil plast genom upphandling, sortering, återanvändning och andra material och lösningar. Livsmedelsavfall omvandlas till biogas till kollektivtrafiken. Kommunen satsar också på cykeltrafik genom 60 åtgärder och har efter genomförande utsetts till Årets cykelstad tre år i rad.

Det svåraste i klimatarbetet har enligt Björn Sigurdson varit att skapa förståelse för magnituden av utmaningen och att bidra till att så många som möjligt går från förståelse till handling som gör skillnad.

– Att göra de konkreta sakerna! Hur kan man lyckas? Man behöver massor av inspiration och idéer om VAD man kan göra. Redan när jag kom till Uppsala frågade jag kommunens chefer ”vad behöver ni”? Pengar, personal, politiskt stöd? Men en överväldigande majoritet sade att pengar och resurser inte är problemet utan VAD vi ska göra. Idag vet vi mer om vad och hur, men i takt med att man gör de enkla sakerna så blir det svårare.

WWFs stadsutmaning växer internationellt

I en rekordstor omgång av WWFs One Planet City Challenge 2019–20 antog 256 städer från 53 länder utmaningen i klimatledarskap, av dem 13 svenska kommuner. Uppsala tog hem titeln Årets klimatstad i Sverige 2020 och Helsingborg fick en hedersutmärkelse för sitt arbete med konsumtionsbaserade utsläpp. Årets globala vinnare blev Mexico City som av juryn ansågs ha ett imponerande klimatarbete som kan inspirera städer världen över.

WWF har gjort en genomgång av alla deltagares klimatrapportering och jämfört den med de ambitioner och omfattande utsläppsminskningar som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C och skapa en klimatsäker framtid. Alla deltagare får en nulägesanalys och rekommenderade typ-åtgärder för utsläppsminskningar och klimatanpassning för att skydda de egna invånarna. Till vinnare utses de städer som presterar bäst när det gäller såväl mål och ambitioner, som åtgärder.

Bakgrund

WWFs One Planet City Challenge är en global utmaning som uppmanar städer och kommuner att ta på sig ledartröjan för en klimatsäker framtid. Utmaningen har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag. Omkring 600 städer från fem världsdelar har hittills engagerat sig i utmaningen. Bedömningsverktyget som integrerar data från FN:s klimatpanel IPCC är nytt för 2019. Städerna rapporterar in sitt klimatarbete på den standardiserade internationella plattformen som tillhandahålls av CDP och ICLEI. Städernas rapportering bedöms av en internationell jury med expertis inom områden som stadsplanering, styrning, konsumtionsbaserade utsläpp, energisystem, klimatanpassning och resiliens. Nästa omgång av utmaningen lanseras våren 2021.

Vinnare av titeln Årets klimatstad i Sverige:Malmö (2011), Uppsala (2013), Stockholm (2014), Göteborg (2015), Umeå (2016), Uppsala (nationell vinnare 2018 och 2020 samt global vinnare 2018)

Läs mer

WWF One Planet City Challenge
WWF Cities globala program
wwf.se