Helsingborg

10 år före resten av landet

I Helsingborg stavas handling med stort H, inte minst i klimatfrågan. Sedan 1990 har staden mer än halverat sina klimatutsläpp och det är faktiskt få svenska kommuner som kan matcha dessa resultat. Men i den skånska kuststaden nöjer de sig inte. Istället har de satt nya mål som är betydligt tuffare än den svenska klimatlagen. Staden ska ha så kallade netto-noll utsläpp 2035, 10 år före Sverige som helhet, och 2045 ska även invånarnas konsumtion vara hållbar. Både klimat- och ekologiskt fotavtryck ska då vara väl inom gränserna för vår enda planet. Det innebär alltså att även utsläppen från den svenska importen, de varor som tillverkats i andra länder, vägs in. Detta görs inte alls i den svenska klimatlagen.

Ett gediget arbete för att minska konsumtionsbaserade utsläpp är också skälet till att Helsingborg nu får en hedersutmärkelse i WWFs internationella stadsutmaning. Helsingborg tävlade i klimatledarskap tillsammans med 12 andra svenska kommuner och över 250 städer från 50-talet länder. Uppsala tog i våras hem titeln Årets klimatstad i Sverige och Mexico City korades nyligen till global vinnare. Det är i detta hedervärda sammanhang som Världsnaturfonden WWF nu även en delar ut en hedersutmärkelse inom arbete med hållbar konsumtion. Här berättar vi mer om Helsingborgs inspirerande arbete med skolmat.

Samtliga skolor är med

I Helsingborg är omställningen redan igång och turen har kommit till skolmaten. De senaste två åren har det arbetats på bred front med de offentliga skolköken genom projektet SmartMat Hbg. Vi pratade med projektledaren Cecilia Larsson:

– Våra matlagare började mäta matsvinnet dagligen redan hösten 2017. Sedan satte vi målen för projektet, och arrangerade olika utbildningar och föreläsningar inom klimatsmart mat. Efter det har kreativiteten fått råda ute i köken och vi har sett många olika och spännande vägar till målen vi satte upp, berättar Cecilia.

Kunskap är makt

De dagliga mätningarna av matsvinnet var en nyckel för projektet, även om det tog ett tag innan rutinen satte sig, men i och med att medvetenheten ökade blev det lättare att förstå vilka åtgärder som skulle ge resultat. Minskningen av svinnet (hela 40 %) gjordes mest i köket, och vid själva serveringen. Matlagarna har hittat nya sätt att använda rester på, och har till exempel valt att använda grundare kärl vid serveringen, vilket i sin tur ledde till att mindre mat slängdes.

Att ändra på de sociala normerna

Förutom att mindre mat nu slängs, har man också minskat klimatpåverkan från maten med en fjärdedel och det har mest handlat om att öka mängden växtbaserad kost. Men Cecilia ryggar tillbaks inför att använda termer som vegetariskt eller växtbaserat:

– Vi har valt att kommunicera målet, och i övrigt avstå från pekpinnar eller praktiska guider. I en skola kan vego vara något positivt för eleverna, men i en annan skola kan man inte prata om att ta bort kött. Då har man istället fått arbeta med att blanda ner fler rivna rotfrukter i köttfärssåsen och byta från nötfärs till hönsfärs, berättar Cecilia.

Matglädje ska råda

En annan nyckel i projektet har varit att sprida de idéer och lösningar som en skola har kommit på vidare till alla de andra. Detta har man till exempel gjort när det gäller den nya köttfärssåsen. När alla skolor gör samma sak så gör det stor skillnad. Många tycker att köttfärssåsen är godare nu, och den är nyttigare, men det påverkar också klimatet mindre. Mat ska handla om matro och matglädje och då får man inte peta för mycket på människors vanor, säger Cecilia.

Andra smarta lösningar som plockats upp på bred front i staden är att ändra infrastrukturen kring skolmaten. Grönsaksbuffén och det vegetariska alternativet är till exempel det som matgästen möter först i serveringen. Köttet kommer sist. Då blir köttportionerna mindre automatiskt. De har också skrivit om menyerna så att det vegetariska alternativet står överst och köttalternativet längre ner. På så sätt skapas en ny social norm, även om dessa ändringar inte gick helt utan protester.

Det är så vi gör i Helsingborg

Cecilia tycker ändå att de har varit förskonade från negativ kritik i projektet: – Vi satsar på att förklara varför vi gör det här, och att ha bra svar på de frågor som kommer upp. Matlagarna har varit väldigt positiva och kreativa, och eleverna har hängt med. Cecilia tror att en anledning till att det har gått så bra är att Helsingborgs fokus på miljö är inarbetat sedan många år: ”Det är helt enkelt så vi jobbar här i stan”, avslutar hon.

Jordbruk sätter stor press på planeten

Så varför är det då viktigt att jobba med mat och klimat? Allt sammantaget så står jordbruk idag för en av de största trycken som vi människor utsätter vår planet för. Vårt jordbruk har konsekvenser för både biologisk mångfald och klimat. Globalt står maten för ungefär en fjärdedel vår totala klimatpåverkan. Köttproduktionen globalt tar också stora arealer i anspråk. Med fler kycklingar, höns, grisar, får och nötkreatur ökar trycket på världens naturliga ekosystem. Skog- och buskmarker avverkas för att ge plats åt bete och sojaodlingar. Ungefär en tredjedel av världens åkermark används till att odla foder. Världens köttproduktion är långt ifrån hållbar, och problemet växer när allt fler människor på planeten äter mer kött. Genom att äta mindre, men bättre kött bidrar vi till en mer hållbar värld.

Välmående ekosystem, från våtmarker till skog, binder också koldioxid och kan därför agera koldioxidsänkor. Det kommer vi behöva för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Hälsosamma ekosystem kan dessutom vara viktiga i anpassningen till ett varmare klimat. En våtmark kan exempelvis skydda en stad från översvämning. Detta kallar vi idag för naturbaserade lösningar.

Vad Helsingborg kan betyda för världen

Men åter till den svenska kuststaden. Vad skulle hända om fler kommuner gjorde som Helsingborg? Teoretiskt är det enkelt att ändra våra maträtter. Det kräver varken stora investeringar eller förändringar i infrastruktur. Tvärtom kommer vi att spara pengar. Runt vår jord har grovt räknat 6 av 10 barn tillgång till mat i skolan, inklusive barn i Indien och Kina. I vissa fall har kommunerna ett direkt mandat att påverka hur skolmaten ser ut, men i andra länder kommer maten från privata företag. Då kan man ställa krav vid upphandlingen av dessa aktörer. Vi har räknat ut att om hälften av de skolor som serverar mat skulle minska matens klimatpåverkan på samma sätt som Helsingborg har gjort så skulle världens växthusgasutsläpp minska med 42 miljoner ton årligen. Som jämförelse var Sveriges totala utsläpp närmare 52 miljoner ton år 2018. Det är inte illa.

Resan är dessutom långt ifrån över även i Helsingborg. Med goda resultat i bagaget siktar de på att kapa ytterligare 25 % av matens klimatpåverkan under de närmaste åren. Målet är att halvera klimatpåverkan från mat till 2024. I ett nästa steg ska Helsingborg titta på hur algoritmer kan hjälpa till med att bland annat utveckla smartare planeringsunderlag. Nu önskar vi Helsingborg lycka till med denna genuina matglädje, och hoppas att de kan inspirera kommuner världen över.

Du kan hjälpa till genom att sprida kunskap om matens klimatpåverkan till fler och kanske lyfta frågan i just din skola, eller din kommun.