Gå till huvudinnehållet
astacus astacus_mer vitt

Flodkräfta, Signalkräfta, Louisianaflodkräfta, Turkisk smalklokräfta

Astacus astacus, Pacifastacus leniusculus, Procambrius clarkii, Astacus leptodactylus,

Kräftor lever i sötvatten – i sjöar och strömmande vattendrag. De trivs på steniga bottnar med gott om små gömställen. De är allätare och äter bland annat löv, insekter, fisk och kadaver. Jakt för föda sker framförallt i skymningen och under natten. Kräftor blir könsmogna vid 2–6 års ålder.

I Sverige finns två arter sötvattenskräftor: flodkräfta och den introducerade signalkräftan. Flodkräftan är klassad som akut hotad av SLU Artdatabanken och har drabbats hårt av kräftpest som den introducerade signalkräftan fört med sig till Sverige. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) kommer ursprungligen från Nordamerika.

Vanligast på svensk marknad är den röda sumpkräftan, eller louisianakräftan (Procambarus clarkii) som det också kallas vilken framförallt importeras från Kina.

Den kommer ursprungligen från sydöstra USA men har inplanterats i andra delar av Syd- och Nordamerika samt i Afrika, Asien och Europa. Likt signalkräftan har dess utbredning skett på bekostnad av inhemska kräftarter. Till skillnad från signalkräfta så är sumpkräftan röd till färgen redan som levande. Röd sumpkräfta växer snabbt, blir ca 5–12 cm långa och lever mellan 5–6 år. De kan också överleva i lätt salthaltigt vatten, vilket är ovanligt bland kräftor.

De turkiska kräftorna som säljs i Sverige är ytterligare en annan art – turkisk smalklokräfta, Astacus leptodactylus. Som namnet avslöjar så är klorna långa och smala vilket gör den enkel att urskilja från den svenska flodkräftan och signalkräftan.

Förekomst

Signalkräftan kommer ursprungligen från Nordamerika. Den förekommer främst i södra Sverige, men finns även i andra delar av landet på grund av illegala utsättningar med spridning av kräftpest som följd. Flodkräfta hittas främst i västra Svealand och längs Norrlandskusten.

Fångstmetoder

Kräftor fiskas med burar som kallas för mjärde.

WWFs råd

Bra val

  • Odlad – dammar. USA (P. clarkii)
  • Tinor/fällor. Egypten (Nilen), Portugal eller Spanien (P. clarkii)
  • Tinor/fällor. Turkiet (P. leptodactylus)

Undvik - (ät max 3-4 gånger per år)

  • Tinor/fällor. Vildfångade signalkräftor. Sverige (insjö) (P. leniusculus)

Låt bli

  • Oavsett fångstområde och fångstmetod (A. astacus, P. leniusculus, P. clarkii, P. leptodactylus) (se undantag på grönt ljus)
  • Alla flodkräftor i svenska vatten (A. astacus)
  • Odlad – dammar. Kina (P. clarkii)

Dela gärna:

Senast ändrad 05/12/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se