Sardeller (ansjovis) och sardiner sammanblandas ofta men är faktiskt helt skilda arter.
Ansjovis är en liten fisk med stora ögon och stor mun med utskjutande överkäke. Ryggen är blå med en tydlig gränslinje mot den silvervita sidan. I saltad form kallas den då sardell, som kryddad eller marinerad ansjovis. Svenska konserver med beteckningen ”ansjovis” är oftast beredda av skarpsill.
Ansjovisen tillhör familjen ansjovisfiskar och är nära besläktad med sillen. Den lever i stora stim i de övre vattenskikten, men under vintern går den ner till botten på 100–150 meters djup. Den blir ca 20 cm lång och lever på djurplankton, hoppkräftor och andra små kräftdjur, maskar och småfiskar.
Sardin (Sardina pilchardus), tillhör familjen sillfiskar. Sardinen lever liksom ansjovis i stim och förflyttar sig mellan större djup under dagen och närmare ytan under natten. Den liknar en liten sill men har stora fjäll och mörka fläckar högt upp längs kroppssidorna. Sardinen kan bli upp till 28 cm lång och lever främst på hoppkräftor även om den då och då även tar större byten.
Förekomst
Ansjovisen förekommer längs östra Atlantkusten, från Nordsjön ner till Angolas kust, samt i Medelhavet och Svarta havet. Sardinen har liknande utbredningsområde, men förekommer sällan söder om Senegal.
Fångstmetoder
Ansjovis och sardiner fiskas med ringnot och trål.
WWFs råd
Bra val
- Ringnot. Medelhavet, Egeiska havet (E. encrasicolus)¹
- Nät/garn, ringnot. Svarta havet (E. encrasicolus)²
- Ringnot. Biscayabukten (E. encrasicolus)³
- Ringnot. Sydvästra Stilla havet (Chile, Peru) (E. ringens)⁴ Ringnot. Sydvästra Atlanten (Argentina) (E. anchoita)⁵
- Ringnot. Östcentrala Altanten (Mauretanien och Marocko) (S. pilchardus)⁶
Undvik - (ät max 3-4 gånger per år)
-
- Ringnot. Östcentrala Atlanten (Mauretanien, Marocko) (E. encrasicolus)⁷
- Ringnot. Portugals farvatten – västra delen (E. encrasicolus)⁸
- Ringnot. Sydvästra Stilla havet (Chile EEZ) (E. ringens)⁹
- Ringnot. Biscayabuktens södra del, Portugals farvatten – östra delen (S. pilchardus)¹⁰
Låt bli
- Ringnot, trål/pelgisk trål. Adriatiska havet (E. encrasicolus)¹¹
- Ringnot. Portugals farvatten – östra delen (E. encrasicolus)¹²
- Trål/pelagisk trål. Östcentrala Atlanten (E. encrasicolus)¹³
- Ringnot. Sydöstra Stilla havet (Peru EEZ (norra och centrala beståndet) (E. ringens)¹⁴
- Ringnot. Medelhavet (S. pilchardus)¹⁵
- Ringnot, trål/pelagisk trål. Adriatiska havet (S. pilchardus)¹⁶
Fångstområden:
¹FAO 37 (GSA 6,GSA 22), ²FAO (GSA 29), ³FAO 27- ICES Vlll, ⁴FAO 87, (bestånd – södra Peru/ norra Chile), ⁵FAO 41, ⁶FAO 34
⁷FAO 34, ⁸27 – ICES lXb, ⁹FAO 87 (centrala och södra beståndet),¹⁰FAO 27 – ICES Vlllc, lXa
¹¹FAO 37 (GSA 17, 18), ¹²FAO 27 – ICES lXa, ¹³FAO 34, ¹⁴FAO 87, ¹⁵FAO 37 (GSA 3), ¹⁶FAO 37 (GSA 17, 18)
