2019 lanserades EU:s gröna giv, en omfattande agenda för att ta itu med klimatförändringar och miljöförstöring samt göra EU:s ekonomi mer resurseffektiv och konkurrenskraftig.

EU:s gröna giv omfattar politik för klimat, energi, biologisk mångfald, jordbruk, cirkulär ekonomi, transport och finans. Men flera åtaganden har ännu inte omsatts i praktiken (exempelvis omställningen till hållbara livsmedelssystem), och vissa vidtagna åtgärder lever inte upp till den ursprungliga ambitionen (exempelvis den överenskomna utsläppsminskningen till 2030).

Efter valet kan partierna hjälpa EU att övergå till en mer hållbar och rättvis modell genom att se till att EU:s gröna giv genomförs fullt ut.

► Ja, vi kommer att upprätthålla EU:s gröna giv som en av de främsta politiska prioriteringarna, bland annat genom att stödja ytterligare och starkare klimat- och miljölagstiftning i EU

Centerpartiet: EU är vårt bästa verktyg när det kommer till att genomföra klimatomställningen och den Gröna Given bidrar till omställningen mot ett mer klimatsmart, resurs- och energieffektivt EU så att ekonomin kan växa på ett hållbart sätt. Centerpartiet vill att arbetet med den gröna given ska stärkas och skärpas kommande mandatperiod. För att lyckas förutsätts en effektiv implementering i medlemsländerna av den lagstiftning som följer av ambitionshöjningarna på klimatområdet.  Centerpartiet vill att alla länder likvärdigt ska bidra till måluppfyllnad och vi vill att det ska få kännbara konsekvenser om man inte sänker utsläppen i tillräckligt snabb takt i form av sanktioner eller uteblivna bidrag. Vi vill sätta klimatlås på EU:s budget och tvinga medlemsländer att betala böter om de inte når klimatmålen. Dessutom vill vi införa nya lagar kring att redovisa en produkts klimatutsläpp och att även det fossila kolet som går in i produkter ska prissättas.

Det är företagen och näringslivet som genomför omställningen. Därför måste de lagar vi beslutar om vara genomförbara, enkla och hjälpa och inte stjälpa näringslivets omställning. Centerpartiet vill dessutom att vi under nästa mandatperiod gör mer för att trygga och skydda våra hav. Många vatten, framförallt Östersjön, mår oerhört dåligt. Här vill vi driva på för effektiv politik som får Östersjön att må bra igen.

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna stödjer EU:s ambition att nå klimatneutralitet till senast 2050. Vägen att uppnå våra gemensamma och ambitiösa mål kommer behöva se olika ut i olika medlemsländer. För KD går omställningen hand i hand med innovation, tillväxt och ekonomisk trygghet för vanligt folk.

Liberalerna: Liberalernas EU är världsledande i miljö- och klimatarbetet och driver alltid en politik som vilar på vetenskap och fakta. EU ska helt enkelt fortsätta vara världens bästa miljöorganisation. Genom liberal politik kan EU leda omställningen till hållbara samhällen och säkerställa en renare och friare framtid för kommande generationer. I Liberalernas EU förs även under nästa mandatperiod en ambitiös och realistisk politik som bidrar till att tackla klimatförändringar och miljöförstöring utan att politiken blir en bromskloss för de företag som går före i omställningen. Den gröna given kommer både behöva upprätthållas och utvecklas för att vi ska nå våra klimat- och miljömål.

Miljöpartiet: Miljöpartiet och den gröna gruppen i Europaparlamentet var drivande i att få en europeisk grön giv på kommissionens agenda 2019, och har under mandatperiodens gång jobbat med att både höja ambitionsnivåerna jämfört med kommissionens ursprungliga förslag och genomföra de löften och åtaganden som redan finns. När den nya kommissionären för den gröna given skulle godkännas fick vi gröna i genom att ytterligare lagstiftningar under den gröna given skulle presenteras, men det finns fortfarande många viktiga lagstiftningar som utlovats men som ännu inte presenterats, till exempel de kopplade till livsmedelssystemet, djurvälfärd och kemikalier. Vi kommer fortsätta att kämpa för både en ambitionsökning inom miljö och klimat och mer konkreta åtgärder för att möta ambitionen, och kräva att detta sätts högst upp på kommissionens agenda.

Moderaterna: Moderaterna har varit drivande i arbetet med att utforma den gröna given som en hållbar tillväxtstrategi för hela Europa, där ambitiösa klimatsatsningar går hand i hand med en stark ekonomi. Det är avgörande för att vi ska kunna utforma långsiktigt hållbara svar på klimatutmaningen. Moderaterna kommer att fortsätta vara den starkaste rösten för en tydlig klimatagenda som ger industri och samhälle rätt förutsättningar att ställa om.

Socialdemokraterna: Ingen kommentar.

Vänsterpartiet: Ingen kommentar.

► Ja, vi kommer att upprätthålla EU:s gröna giv som en av de främsta politiska prioriteringarna, men vi kommer endast att stödja genomförandet av EU:s befintliga klimat- och miljölagstiftning

–

► Nej, vi kommer inte att behålla EU:s gröna giv som en av de viktigaste politiska prioriteringarna

Sverigedemokraterna: Klimat är viktigt men kanske inte EU:s allra viktigaste fråga. Det är mycket i EU:s gröna giv som är kostnadsdrivande och vi tror att många länder har accepterat mål som blir svåra att nå.

Den geopolitiska kris och efterföljande energikris som pågår i Europa understryker de häpnadsväckande kostnaderna för vårt beroende av fossila bränslen. Fossil energi blir inte bara allt dyrare för de mest utsatta hushållen utan är också förorenande och ohållbart.

EU måste snabbt ställa om från fossila bränslen för att bli en klimatneutral ekonomi och undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna. För närvarande finns det ingen rättsligt bindande strategi för att fasa ut fossila bränslen. Det är kritiskt att EU fastställer rättsligt bindande mål för en fullständig utfasning av kol senast 2030, gas senast 2035 och olja senast 2040.

► Ja, vi åtar oss att fastställa rättsligt bindande mål för en fullständig utfasning av kol till 2030, gas till 2035, och olja till 2040

Centerpartiet: Det finns inget scenario där vi når klimatmålen och fortsätter förbränna fossila bränslen som idag. Omställningen till mer hållbara energikällor måste påskyndas. Centerpartiet har föregående mandatperiod varit med och stoppat finansiering av flertalet nya fossila projekt i EU inom ramen för så kallade ’projekt av gemensamt intresse’ PCI. Inte en krona av EU budgeten ska gå till ny fossil energi. Vi har dessutom satt stopp för ny infrastruktur som låser in oss i fossila beroende framgent.

Centerpartiet kommer nästa mandatperiod fortsatt verka för att EU ska fasa ut fossila bränslen, via ett förbud för all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035, samt öka takten för utfasningen av användningen av fossila komponenter i material.

Miljöpartiet*: Ja, Miljöpartiet vill ha bindande lagstiftning för att upphöra med all användning av fossila bränslen i EU så snart som möjligt. Fullständig utfasning kommer innebära stora utmaningar för ekonomin och samhället som måste hanteras på ett bra sätt, men det är nödvändigt att upphöra med all användning av fossila bränslen för att nå EU:s åtaganden i Parisavtalet.
*Miljöpartiet har uppdaterat sin kommentar (8 maj) efter publicering av enkäten.

Vänsterpartiet: Ingen kommentar.

Liberalerna*: Liberalerna är för en snabb utfasning av alla fossila bränslen. Det verktyg som redan finns på plats för att nå detta är utsläppshandelssystemet inom EU, som under den gångna mandatperioden utvidgats till fler sektorer och skärpts. Ytterst kommer det innebära en utfasning när det inte längre tilldelas några utsläppsrätter inom detta system. Liberalerna vill också utöka utsläppshandelssystemet till att även inkludera de få sektorer som idag inte täcks och som inte heller kommer täckas när systemet nu vidgas. Samtidigt som det behöver bli allt dyrare att släppa ut koldioxid genom förbränning av fossila bränslen måste alla klimat- och miljöskadliga subventioner i EU och medlemsländerna fasas ut.

Alla EU-länder måste ta sitt ansvar för den fossilfria energiproduktionen. Liberalerna vill se bindande mål för energiproduktion i EU och för varje medlemsland som ett komplement till målen för energieffektivitet och förnybar energiproduktion.

*Liberalerna har uppdaterat sin kommentar (8 april) efter publicering av enkäten.
► Ja, vi åtar oss att fastställa rättsligt bindande mål för en fullständig utfasning av kol-, gas- och oljeanvändning, men anser att måldatumen 2030, 2035 och 2040 är för strikta

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna stödjer målet om klimatneutralitet till 2050, i det ingår utfasningen av kol-, gas- och oljeanvändning.

Moderaterna:Vi står bakom målet att EU ska vara klimatneutralt senast 2050. En central del i det arbetet är att fasa ut fossila energikällor och elektrifiera både industrin och transportsektorn. Det är viktigt att vi nu arbetar med full kraft mot de gemensamma och ambitiösa mål som vi enats om. Till exempel är det viktigt att vi nått en uppgörelse på EU-nivå om hur delmålet för 2030 ska uppnås, genom Fit for 55.

Socialdemokraterna: Ingen kommentar

► Nej, vi åtar oss inte att fastställa rättsligt bindande mål för att upphöra med kol-, gas- och oljeanvändning

Sverigedemokraterna: Användningen av fossila bränslen kommer att stoppas när det är möjligt i förhållande till ekonomi och konkurrenskraft. Det måste också finnas tillräckliga alternativ, t.ex. tillräckligt med fossilfri el att tillgå. Olika medlemsstater har olika förutsättningar, och det finns ingen anledning för tvingande bestämmelser för hela EU.

Globalt är 75 procent av landytan och 66 procent av havsområdena påverkade av mänsklig verksamhet. Detta fenomen påverkar inte bara de olika arter som lever i dessa ekosystem, utan även framtida generationers välbefinnande. Det minskar nämligen dessa områdens förmåga att fungera som kolsänkor och skydda mot effekterna av klimatförändringarna.

I sin strategi för biologisk mångfald till 2030 åtog sig EU att inrätta ett sammanhängande och effektivt förvaltat nätverk av skyddade områden. Nätverket bör täcka minst 30 % av EU:s landyta och 30 % av EU:s havsområden, och inkludera minst en tredjedel strikt skyddade områden senast 2030. På global nivå fastställs dessutom i FN:s globala ramverk för biologisk mångfald ett mål om att effektivt skydda 30 % av land- och inlandsvattenområdena, samt av kust- och havsområdena senast 2030.

För att uppnå dessa mål förlitar sig EU på en frivillig mekanism, som hittills inte har varit särskilt effektiv. För närvarande har endast en handfull EU-medlemsstater lämnat in nationella åtaganden, trots att tidsfristen löpte ut i slutet av 2022. Efter valet har partierna möjligheten att se över EU:s strategi för biologisk mångfald och omvandla dessa frivilliga åtaganden till rättsligt bindande mål, och därmed bidra till att skydda dessa värdefulla ekosystem och de livsformer som de upprätthåller.

► Ja, vi stödjer fastställandet av rättsligt bindande mål för EU:s medlemsstater för att uppnå 2030-målen om skyddade områden

Liberalerna: Liberalerna stödjer kraven i både EU:s och FN:s mål för den biologiska mångfalden och vi anser att öka våra skyddade områden till 30 % till 2030 måste ses som en minimigräns. Det behöver till skarpa åtgärder både på EU- och nationell nivå för att återställa den biologiska mångfalden i Europa. Dessa måste alltid vara baserade på det vetenskapen säger krävs och är mest effektivt.

Miljöpartiet: Miljöpartiet och de andra gröna i Europaparlamentet har länge krävt att målen för 2030 inom strategin för biologisk mångfald ska göras bindande och fick med sig en majoritet av parlamentet på detta under omröstningen om strategin i början på mandatperioden. Det är tydligt att EU måste prioritera upp arbetet med biologisk mångfald under nästa mandatperiod.

Vänsterpartiet: Ingen kommentar.

► Nej, vi anser att frivilliga åtaganden för EU:s medlemsstater är tillräckliga för att uppnå 2030-målen om skyddade områden

Centerpartiet: När det kommer till långvarigt, hållbart och effektivt skydd av nya marker och naturområden är frivillighet nyckeln för Centerpartiet. Denna frivillighet måste finnas både för markägare och för medlemsstater, då landanvändningsfrågor till stor del avgöras, och ska fortsätta avgöras, på lokal och nationell nivå.

Kristdemokraterna: Ingen kommentar.

Moderaterna: Vi vill stärka den biologiska mångfalden. Det arbetet ska däremot inte inkräkta på det svenska skogsbruket, äganderätten eller förutsättningar för jordbruket och livsmedelsproduktion, som de förslag vi hittills sett på europeisk nivå kommer att göra.

Socialdemokraterna: Ingen kommentar.

Sverigedemokraterna: Biologisk mångfald är viktigt, men hur arbetet för att främja denna hanteras bäst på nationell nivå. Vi vill inte se fler rättsligt bindande mål, utan respektive medlemsland behöver göra sina egna bedömningar och prioriteringar.

Våra hav spelar en avgörande roll i att reglera klimatet. De lagrar lika mycket kol som ekosystemen på land och tar upp ungefär en tredjedel av den koldioxid som släpps ut av mänsklig aktivitet. De innehåller också en mängd olika ekosystem och har ett enormt kultur- och rekreationsvärde. Därför är haven nödvändiga att skydda och för det krävs en tvärgående strategi.

Samtidigt som EU:s gröna giv satte i gång en förflyttning från miljöförstöring mot ett mer hållbart samhälle, ger bristen på meningsfull uppmärksamhet för våra hav i den gröna given upphov till farhågor och konflikter i genomförandet. Havsrelaterad politik saknar verklig anpassning och samstämmighet med nyligen antagna EU- och internationella mål för klimat och biologisk mångfald.

Förbättringar behövs för att politiken ska kunna skydda våra hav på ett effektivt sätt och främja en hållbar blå ekonomi.

► Ja, vi åtar oss att anpassa all EU:s havspolitik till EU:s och internationella mål för klimat och biologisk mångfald och vi stödjer nya lagstiftningsinitiativ

Centerpartiet: Vi anser bland annat att EU:s miljöfonder behöver bli bättre på att bidra till havens fortlevnad genom att en större andel öronmärks för restaurering av havsbottnar och hållbart fiske.

Liberalerna: Havens ekosystem är sköra och Liberalerna är övertygade om att vi behöver lyssna till den samlade vetenskapliga bedömningen som tydligt säger att mycket mer måste göras för att skydda våra marina ekosystem. Detta måste ske i alla led från tydliga regler kring fiskeuttag som följer vetenskapens bedömningar och som efterlevs till regler för miljöskadliga utsläpp i verksamhet på land som når våra vatten. Vi kommer heller inte nå våra klimatmål utan tydliga krav och insatser för de marina ekosystemen. För att nå detta kan ny lagstiftning, baserad på vetenskapens bedömningar, behöva komma på plats

Miljöpartiet: Ja, vi behöver en räddningsplan för haven därför vill vi se en systemövergripande havslag som säkerställer att EU:s strategi för den blå ekonomin är hållbar och har ekosystemens livskraft som utgångspunkt. Därför vill vi ha en havslag som säkrar en samstämmighet mellan all EU-lagstiftning som påverkar havet. Det är nödvändigt för ett levande och motståndskraftigt hav. En självklar del i detta är också att EU:s internationella fiskepartnersavtal måste vara rättvisa och stödja lokalt och hållbart fiske – något vi gröna jobbat med och fått gehör för särskilt vad gäller jämställdhet i avtalen.

Moderaterna: Vi vill se en mer ambitiös havspolitik, som säkerställer rena vatten och levande havsmiljöer.

Vänsterpartiet: Ingen kommentar.

► Ja, vi åtar oss att anpassa all EU:s havspolitik till EU:s och internationella mål för klimat och biologisk mångfald men endast genom icke-bindande åtgärder

Kristdemokraterna: Arbetet för en renare havsmiljö är viktigt. Regeringen har därför aktivt arbetat för ett beslut om att inleda formella förhandlingar om ett rättsligt bindande globalt avtal mot plastföroreningar som syftar bl.a. till att bidra till minskad plastnedskräpning i haven. Det första förhandlingsmötet hölls i november 2022 och arbetet fortgick under 2023. Det är bra och havsmiljön är fortsatt en viktig fråga på flera politiska nivåer.

Socialdemokraterna: Ingen kommentar.

Sverigedemokraterna: Frågan kan ge upphov till motfrågor (exakt vad avses?) och svaret bör troligen vara mer detaljerat och balanserat än formatet medger. Men generellt sett ja. EU:s medlemsstater bör samarbeta bättre för att bevara livskraftiga havsmiljöer.

Effekterna av vårt nuvarande livsmedelssystem kan märkas i vårt dagliga liv. Människor har allt svårare att få tillgång till hälsosam och hållbar mat. Dessutom bidrar vårt livsmedelssystem avsevärt till förlusten av biologisk mångfald, utarmningen av naturresurser och klimatförändringarna. Därför måste beslutsfattare fastställa rättsligt bindande principer och mål för att förbättra vårt livsmedelssystem för alla aktörer från livsmedelsförädling till distribution och konsumtion.

EU har tagit ett steg i denna riktning genom att, som en del av strategin ”Från jord till bord”¹, presentera idén om en övergripande förordning om hållbara livsmedelssystem. Det har dock ännu inte presenterats något lagstiftningsförslag som kan förhandlas av EU-parlamentet och medlemsstaterna. WWF uppmanar EU-kommissionen och de politiska partierna att stödja en snabb publicering av förslaget – med standarder för europeiska produkter som även gäller för importerade produkter. Efter valet kommer partierna att ha möjlighet att stödja en publicering av denna nya lagstiftning och att aktivt bidra till att främja en hållbar, rättvis och hälsosam modell för livsmedelsproducenter och konsumenter i EU.

¹Strategin ”Från jord till bord” är en central del av EU:s gröna giv och syftar till att göra livsmedelssystemen rättvisa, hälsosamma och miljövänliga.

► Ja, vi stödjer antagandet av lagstiftning om hållbara livsmedelssystem som fastställer övergripande principer och kvantitativa bindande mål för att i högre grad involvera livsmedelsproducenter, distributörer och konsumenter i den gröna omställningen

Centerpartiet: Centerpartiet vill se en lagstiftning om hållbara livsmedelssystem och vi stödjer kvantitativa bindande mål som vi bedömer har ett europeiskt mervärde, som är proportionerliga och som inte är reglerar människors egna val.

En stor del av livsmedelssektorns hållbarhet regleras inom andra lagstiftningar, t.ex. så täcks utsläppen från jordbruket och livsmedelsproduktionen av EU:s klimatregelverk, användningen av växtskyddsmedel inom förordningen om hållbar användning av växtskyddsmedel och användningen av antibiotika till djur inom veterinärmedicinska lagstiftningen.

Centerpartiet har under mandatperioden 2019-2024, varit drivande i frågor som rör hållbara livsmedelssystem. Vi skrev till exempel EU:s nya proteinstrategi, som presenterar många lösningar för hur livsmedelssystemet kan bli mer hållbart – mer forskningsmedel till växtbaserade proteiner, bättre styrning av jordbrukspolitiken, effektivare regelverk för att godkänna nya livsmedel och bättre samverkan inom hela livsmedelskedjan, för att nämna några saker.

Liberalerna: Liberalerna vill fasa ut alla klimatskadliga subventioner i EU. Utfasningen måste ske med hänsyn till livsmedelsproduktion och hushållsekonomi, men det enda långsiktigt hållbara, såväl för ekonomin som klimatet, är en avveckling. För att minska utsläppen i hela produktionskedjan är det i första hand drivmedelssubventionerna till jord- och skogsbruket som behöver fasas ut. Det kan finna skäl att stödja jordbruket, men det ska inte göras baserat på hur mycket fossila bränslen som förbrukas utan på klimatnytta och miljöhänsyn.

Miljöpartiet: Miljöpartiet och gröna gruppen har varit drivande i frågan och uppmanat kommissionen att presentera lagstiftningsförslag för ett hållbart livsmedelssystem. Det största hotet mot livsmedelsproduktion i EU är jordbrukets fossilberoende, klimatförändringar och ekosystemkollaps. Idag är livsmedelsproduktionen inte i linje med EU:s klimat- och miljömål. Därför behöver EU en övergripande lagstiftning med rättsligt bindande principer och mål som garanterar hållbarheten i hela livsmedelskedjan. Dessutom måste vi säkerställa att importerade livsmedel lever upp till samma krav som mat producerad inom EU, bland annat genom att införa spegelklausuler i alla handelsavtal.

Vänsterpartiet: Ingen kommentar

► Ja, vi stödjer antagandet av lagstiftning om hållbara livsmedelssystem, men den bör begränsas till att fastställa allmänna principer och mål – utan kvantitativa bindande mål

Kristdemokraterna: Det är viktigt att beakta alla tre hållbarhetsaspekterna – ekonomi, socialt och miljö. Vi delar inte påståendet att det blir allt svårare att få tillgång till hälsosam och hållbar mat men är överens om att politiken har ett ansvar att skapa förutsättningar för en hälsosam livsföring. Vi ser särskilt behovet av en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel, samt att ta fram kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel kan minska.

Moderaterna: Moderaterna står bakom ambitionen i jord till bord-strategin, däremot vet vi inte exakt hur en sådan förordning kommer att utformas. Sverige har redan i dag ett hållbart lantbruk i världsklass och det ska fortsatt ges förutsättningar att leverera prisvärd och säker mat av hög kvalitet.

Socialdemokraterna: Ingen kommentar.

► Nej, vi stödjer inte antagandet av någon ny lagstiftning om hållbara livsmedelssystem

Sverigedemokraterna:  I den här kontexten är ”hållbarhet” inte helt lätt att definiera. Men på ett övergripande plan bör EU:s medlemsländer eftersträva ett resurseffektivt jordbruk. Detta är dock inte nödvändigtvis något som EU centralt skall bestämma.

Fisket har en avgörande roll i EU:s samhällen, dess ekonomi och livsmedelssystem, genom att bidra till sysselsättning och befolkningens näringsmässiga välbefinnande. Men den invecklade kopplingen till klimatförändringar och överfiske utgör utmaningar, påverkar den marina biologiska mångfalden och fiskbestånden samt bidrar till mer miljöproblem.

2023 publicerade EU-kommissionen sitt åtgärdspaket för fiske, en rad strategier och politiska rekommendationer som ska hjälpa EU:s fiskeflotta att övergå till miljömässigt hållbara, socialt rättvisa och ekonomiskt gångbara metoder. En av rekommendationerna är att bättre genomföra vissa rättsliga bestämmelser i den gemensamma fiskeripolitiken för att få ett slut på överfisket och uppnå en ekosystembaserad fiskeriförvaltning.

► Ja, vi stödjer ett fullständigt genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken för att åstadkomma ett skonsamt och hållbart fiske i EU

Centerpartiet: Det räcker att vi kollar på de kollapsade strömming- och torskbestånden i Östersjön för att förstå att EU:s fiskeripolitik behöver bli mer hållbar. Centerpartiet vill att EU:s fiskekvoter ska göras om för att bättre ta ansvar för ett hållbart fiske och vi vill begränsa det storskaliga industrifisket i Östersjön genom att tillfälligt stoppa deras fångster av strömming och sill. Vi vill även se en europeisk kraftsamling när det gäller förlorade fiskeredskap, så kallade spökredskap, som lämnats kvar i haven och som är ett stort miljöproblem.

Kristdemokraterna: Det är av grundläggande betydelse att upprätthålla konkurrensneutraliteten inom detta område. Det som beslutas ska genomföras likvärdigt inom hela EU.

Liberalerna: Den sköra marina ekosystemen i EU måste skyddas och alla medlemsstater behöver snarast leva upp till de krav som den gemensamma fiskepolitiken ställer. Det gäller både kring efterlevnaden och beslutandet om fiskemöjligheter i våra vatten. Mer måste göras, befintliga regelverk måste implementeras och efterlevnaden stärkas. För våra vatten, i synnerhet Östersjön, handlar det om att införa fiskestopp när beståndet når för låga nivåer, att stoppa miljöskadliga fiskemetoder som trålfiske där vetenskapen kräver det, att avskaffa fiskesubventioner och att införa en marknad för uttagsrätter på samma sätt som vi har för koldioxidutsläpp. Exempelvis behöver det industriella strömmingsfisket i Östersjön helt pausas tills bestånden återhämtat sig.

Miljöpartiet: Självklart måste fiskeripolitiken genomföras. Det är en nödvändighet för att undvika en kollaps av viktiga bestånd i det marina ekosystemet. EU har ett juridiskt bindande mål om att stoppa överfisket till 2020. Tyvärr ser vi nu försök att runda lagstiftningen både från kommissionen och rådet där stora fiskenationer försöker vattna ur lagstiftningen med stöd av högern i EU-parlamentet. Miljöpartiet vill också gå längre än gällande lagstiftning och införa en fiskeriförvaltning som är ekosystembaserad. Det betyder att vi bland annat vill förbjuda industrifiske i Östersjön och stoppa bottentrålning i EU – inte bara i skyddade områden. Dessutom vill vi införa ett permanent moratorium – ett permanent förbud – mot gruvdrift och exploatering av våra havsbottnar som är ett enormt hot mot det marina ekosystemet. Miljöpartiet och gröna gruppen har under flera mandatperioder jobbat för ett hållbart och socialt rättvist fiske och stödjer helt kommissionens rekommendationer på området som en absolut förutsättning för en ekosystembaserad fiskeriförvaltning.

Moderaterna: Vi vill se en hållbar fiskeripolitik som stoppar överfiske.

Socialdemokraterna: Ingen kommentar.

Sverigedemokraterna: En gemensam fiskeripolitik behövs. Allt ska givetvis förbättras, om möjligt. Vi vill stoppa överfisket och arbeta för hållbara livskraftiga bestånd. Vi värnar det småskaliga kustnära fisket, och vill bevara denna näring som är så viktig för många kustsamhällen för framtiden.

Vänsterpartiet: Ingen kommentar.

Subventioner till miljöskadliga metoder, såsom fossila bränslen och industriella jordbruksmetoder, bidrar till överutnyttjande av naturresurser, förlust av biologisk mångfald och ökade utsläpp av växthusgaser. De medför enorma mänskliga och ekonomiska dolda kostnader, samtidigt som de också utgör en missad möjlighet att finansiera EU:s gröna giv.

Att omdirigera dessa subventioner är avgörande, eftersom det skulle främja hållbarhet och omställningen till en mer miljömässigt ansvarsfull ekonomi. För att ta itu med detta problem har EU och dess medlemsstater gjort upprepade icke-bindande åtaganden om att fasa ut offentliga subventioner för fossila bränslen och för andra naturskadliga aktiviteter.

För närvarande finns det dock inget rättsligt ramverk som stöder dessa åtaganden. Som ett resultat av detta har endast minimala framsteg gjorts.

Att omdirigera alla skadliga subventioner till den gröna omställningen, med fokus på att stödja sårbara hushåll och ekonomiska nyckelsektorer i omställningen, skulle vara ett viktigt steg för att finansiera dessa avgörande insatser.

► Ja, vi stödjer antagandet och genomförandet av rättsliga åtgärder för att fasa ut fossila och miljöskadliga subventioner på EU- och nationell nivå, och anser att dessa subventioner – som en prioritet – bör omorienteras mot den gröna omställningen, med fokus på att hjälpa sårbara människor och viktiga intressenter

Centerpartiet: Centerpartiet har länge varit drivande för att fasa ut fossila subventioner, såväl nationellt som i EU. Vi vill istället öka satsningarna på den gröna tekniken, som kan ersätta den fossila energin. Centerpartiet vill se en utfasning av subventioner till fossila bränslen och fossil energi, samt andra miljöskadliga subventioner. EU:s budget ska få ett klimatlås, så att inte en krona går till länder som inte efterlever de gemensamma klimatmålen, och inte en krona av EU-budgeten ska gå till nya fossila projekt. Däremot har EU inte mandat att besluta om nationella medel eller vår nationella budget, vilket fortsatt ska gälla.

Liberalerna: Liberalerna anser att alla subventioner i EU och medlemsländerna som leder till klimat- och miljöförstöring, såsom vissa subventioner till jordbruket eller för fossila drivmedel, måste fasas ut för att sedan avvecklas. Majoriteten av EU:s klimatskadliga subventioner kommer idag från den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Liberalerna vill att alla produktionsstöd tas bort och att enbart stöd till omställning av jordbruk och landsbygdsutveckling finns kvar. Politiken i EU ska möjliggöra den gröna omställningen, inte hålla den fossila ekonomin under armarna.

Miljöpartiet: Miljöpartiet och den gröna gruppen har i åtskilliga lagstiftningsärenden och betänkanden begärt ett slut på fossila och miljöskadliga subventioner på europeisk samt medlemsstatsnivå, och fick igenom att konkreta tidsfrister ska sättas i förhandlingarna om det åttonde miljöhandlingsprogrammet. Arbetet går alldeles för långsamt, både i att sätta slutdatum och, att införa konkreta åtgärder för dess utfasning, och omdirigera finansieringen till att ställa stödja en rättvis omställning, och detta är självklart någonting vi kommer att fortsätta att betona vikten av. Påståenden om att omställningen är för dyr klingar falskt när vi samtidigt lägger så mycket pengar på att motarbeta den.

Socialdemokraterna: Vi stödjer en utfasning av fossila och miljöskadliga subventioner men det behöver följas upp med ekonomiskt stöd för de medlemsländer som har svårast att klara av omställningen.

Vänsterpartiet: Ingen kommentar.

► Ja, vi stödjer målet att fasa ut fossila och miljöskadliga subventioner, och anser att dessa subventioner – som en prioritet – bör omorienteras för att uppnå den gröna omställningen, med fokus på att hjälpa sårbara människor och viktiga intressenter i den gröna omställningen. Vi anser dock inte att det krävs ytterligare rättsliga åtgärder för att uppnå detta mål

Kristdemokraterna: Att fasa ut fossila subventioner är viktigt, men ska ske på ett ansvarsfullt sätt. Ett problem är att det saknas en gemensam och tydlig definition av fossila subventioner. Kristdemokraterna stödjer exempelvis det svenska reseavdraget, som brukar betraktas som en fossil subvention. Lika så är det fortsatt nödvändigt med stöd till regionala flygplatser i Sverige, som också av många klassas som en fossil subvention. I ett något längre perspektiv kommer målkonflikten att minska, eller helt försvinna, då vi vill se helt fossilfri fordonsflotta.

► Nej, vi stödjer inte målet att fasa ut fossila och miljöskadliga subventioner

Sverigedemokraterna: Här råder ofta begreppsförvirring. Det är vanligt att subventioner förväxlas med skattelättnader. Skattelättnader kan vara motiverade och ska kallas vid sitt rätta namn. I ett land som Sverige med stora avstånd och gles befolkning är det tillexempelvis nödvändigt med ett reseavdrag om vill ha en levande landsbygd. Alldeles oavsett är detta en fråga för nationella bestämmelser.

► Inget svar

Moderaterna: Moderaterna är positiva till att fasa ut fossila och miljöskadliga subventioner och investera mer i miljö- och klimatsmarta åtgärder. Vi driver på för att såväl enskilda individer som företag och samhälle ska ges rimliga förutsättningar att genomföra omställningen, dock inte på det sätt som anges i svarsalternativen.

För att ordentligt genomföra EU:s lagstiftning, inklusive miljölagstiftningen, är det avgörande att både civilsamhället och enskilda medborgare har möjlighet att få tillgång till offentlig information och – om det behövs – att de kan söka rättvisa genom nationella domstolar.

Från och med 2022 hindras den berörda allmänhetens tillgång till rättslig prövning i 21 av 27 medlemsstater på grund av ihållande hinder¹. Dessa hinder inkluderar dålig tillgång till information om beslut i miljöfrågor, begränsningar av miljöorganisationers och enskilda personers rätt att väcka talan vid domstol, höga och oöverkomliga kostnader samt domare som använder ett otillräckligt tillämpningsområde.

Efter valet har partierna möjlighet att förbättra genomförandet av EU:s gröna giv genom att ta itu med och undanröja hindren för tillgång till information och rättvisa i medlemsstaterna – och säkerställa medborgarnas grundläggande rättigheter.

¹ Baserat på EU-kommissionens översyn av miljögenomförandet 2022, se här sida 5

► Ja, vi åtar oss att intensifiera det nationella genomförandet av befintliga skyldigheter när det gäller tillgång till information och rättslig prövning, samt att stödja ytterligare initiativ på EU-nivå för att ta itu med den inkonsekventa och ojämna efterlevnaden av kraven på tillgång till rättslig prövning i EU och dess medlemsstater

Liberalerna: Lagstiftning får inte maximal effekt om den inte också kan prövas juridiskt av de som påverkas av möjliga överträdelser. Allmänhet, intresseorganisationer och företag måste alltid inkluderas i lagstiftningsprocesser, i implementering av lag samt utvärdering av lag. De måste också ha tillgång till korrekt, lättförståelig och uppdaterad information om efterlevnaden av olika lagar. När lagar inte följts ska de som skadats av detta både ha tillgång till juridisk prövning och rätt till kompensation när skadan kan bevisas. Detta är en grundläggande rättighet för alla medborgare i EU och behöver garanteras i hela unionen.

Miljöpartiet: Miljöpartiet har under mandatperioden arbetat för att förbättra tillgången till information och rättslig prövning till exempel under förhandlingarna om Århusförordningen och genom försök att kodifiera och förtydliga rättigheterna under Århuskonventionens genom paragrafer i nya och ändrade EU-lagstiftningsförslag kopplade till miljö och klimat. Vi anser att mycket mer behöver göras för att ta bort hinder för att befintliga skyldigheter och rättigheter ska efterlevas, både i EU och på medlemsstatsnivå.

Vänsterpartiet: Ingen kommentar.

► Ja, vi stödjer ett intensifierat nationellt genomförande av befintliga skyldigheter när det gäller tillgång till information och rättslig prövning, men anser inte att ytterligare initiativ på EU-nivå är nödvändiga

Centerpartiet: Ingen kommentar.

Socialdemokraterna: Vi har tidigare varit drivande för att människor ska ha rätt till information, frihet att delta i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning. Transparens och medborgerligt inflytande är bärande principer i rättsstaten och förutsättningar för medborgarnas förtroende för EU:s institutioner och lagstiftning. Nu behöver alla genomföra det som är gemensamt överenskommet. Eventuellt nya initiativ har vi inte tagit ställning till.

► Nej, vi stödjer inte att ytterligare åtgärder vidtas för att ge allmänheten tillgång till information och effektiv tillgång till rättslig prövning

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna vill se omtag gällande Århuskonventionen, (som ger allmänheten rätt att få tillgång till information om och att delta i beslutsprocesser rörande miljöfrågor samt rätt att få sin sak prövad) måste implementeras på nytt och på en nivå som är i paritet med hur det faktiskt var tänkt från början och därmed begränsa vilka som kan överklaga till personer som faktiskt är direkt berörda sakägare.

Sverigedemokraterna: Tillståndsprövningar behöver kunna hantera intressekonflikter, tillgång till information är bra. Men det är inte upp till EU att besluta om vilka processrättsliga system medlemsstaterna ska tillämpa, deras konstitutionella ordning eller liknande, precis som EU inte skall lägga sig i den svenska yttrandefriheten eller vår offentlighetsprincip.

► Inget svar

Moderaterna: Civilsamhället är en avgörande del i EU:s demokratier och vi vill stärka förutsättningarna för det civila samhället. Öppenhet, insyn och rättssäkerhet är centralt, däremot behöver det förtydligas viken typ av organisationer som exempelvis har rätt att överklaga, just för att upprätthålla rättssäkerhet.