Vindkraft

Vindkraft omvandlar vindens rörelseenergi till elektricitet genom vindturbiner. Eftersom vinden är en naturlig och kontinuerlig resurs används vindkraft som en del av energiförsörjningen i många länder. Vindkraftverk placeras ofta där vindförhållandena är stabila, exempelvis i öppna landskap, vid kuster eller till havs.

Hur fungerar vindkraft?

Ett vindkraftverk består av rotorblad, en generator och ett torn. När vinden får rotorbladen att snurra omvandlas rörelseenergin till mekanisk energi, som via en axel överförs till en generator. Generatorn omvandlar den mekaniska energin till elektricitet, som sedan distribueras via elnätet till hushåll, företag och industrier.

För att maximera elproduktionen justeras rotorbladens vinkel efter vindstyrkan. Vid svaga vindar vinklas bladen för att fånga upp mer energi, medan de vid starka vindar kan vridas för att minska belastningen och skydda utrustningen. Om vinden blir för kraftig kan vindkraftverket automatiskt stängas av.

Placeringen av vindkraftverk är avgörande för effektiviteten. På land byggs de ofta i öppna landskap utan hinder som dämpar vinden, medan offshore-vindkraftverk placeras i havsmiljöer där vindarna generellt är starkare och mer stabila. Moderna vindkraftverk kan också anpassas till olika elbehov genom att kopplas till energilagringssystem eller andra kraftkällor i elnätet.

Med hjälp av vindturbiner omvandlas vindens rörelse till elektricitet och vindkraften är idag ett snabbt växande energislag i övergången från fossil till förnybar energi. Vindkraftverken kan placeras både på land och till havs och anläggningar upptar ofta stora arealer, vilket kräver noggrann planering och utformning för att minimera påverkan på landskapet och djurlivet. När vinden inte blåser kan andra förnybara energislag, olika tekniker för energilagring och anpassad efterfrågan säkerställa en god tillgång på energi.

Utbyggnad av vindkraft kan påverka den biologiska mångfalden i form av förlust och fragmentering av habitat, populationspåverkan på främst fåglar och fladdermöss, hydrologisk påverkan, ökad fysisk infrastruktur i den marina miljön, ökad fartygstrafik, buller från byggnation och underhåll, barriäreffekter, kollisioner med turbiner samt störningar på arter under byggande och underhåll. De sammanlagda (s.k. kumulativa) effekterna av utveckling av vindkraftsetableringar tillsammans med gruvnäring och skogsbruk samt klimatförändringar innebär risker sett till flera aspekter. Bristande kartläggning av dessa effekter kan innebära ett hot mot urbefolkningar, såsom den samiska rennäringen.

Det krävs styrning och anpassning av projekt för att minimera negativa effekterna av land- och havsbaserad vindkraft på biologisk mångfald. Sett till effekterna av föroreningar och klimatförändringar är den påverkan på fåglar som är förknippad med vind och sol totalt sett mindre betydande än annan dominerande energiteknik, inklusive fossila bränslen, bioenergi och kärnkraft. Inte desto mindre behöver vindkraftsetablering beakta och minimera dessa negativa effekter. Strategiska miljöbedömningar med noggrann lokalisering av vindkraftsprojekt och tillhörande infrastruktur på avstånd från känsliga områden, t.ex. migrationsvägar, kan minimera negativa effekter på sårbara arter. Det behövs betydligt mer forskning och data som utreder och följer upp potentiell påverkan på redan hårt pressade ekosystem.

WWF vill främja solenergi som en del av energiomställningen

En snabb ökning av förnybar energi – främst från sol och vind – är nödvändig för att snabbt fasa ut fossila bränslen och kommer att vara bättre för människor, djur och natur. Solenergi har stor potential att bidra till att snabbt minska utsläppen. Solcellsanläggningar kan byggas i alla storlekar – från små laddningsapplikationer i hemmet eller på båten och solceller på taket till stora anläggningar på mark som kan försörja hela städer.

WWF stödjer solenergi för att minska fossila bränslen. WWF är positiva till utbyggnad av solenergi och ser den som en viktig del av omställningen till ett förnybart energisystem. Genom att bygga anläggningar på alla lämpliga tak, redan omvandlad mark och mark som är mindre aktuell för naturvårdsåtgärder kan vi bidra till snabba utsläppsminskningar med ingen eller mycket liten miljöpåverkan.

Solcellsparker kan gynna naturen. Det finns potential att inom solcellsparkerna skapa nya värden för naturen, genom att införa åtgärder för biologisk mångfald. Det är även möjligt att kombinera jordbruk med solcellsparker och forskning och utveckling pågår för att hitta rätt kombination av anläggning och gröda på olika platser i världen. Där detta är möjligt minskar risken att förnybar energiproduktion behöver vägas mot bevarande av biologisk mångfald och livsmedelsproduktion. WWF vill se mer forskning och uppföljning under utvecklingen för att förstå hur solcellsparker påverkar jordbruk och biologisk mångfald.

Rätt placering och planering är avgörande. Genom att planera, placera och sköta solcellsparker rätt kan vi undvika negativ påverkan och skapa nya naturvärden och åtgärder för biologisk mångfald. Det är viktigt utbyggnaden av solcellsparker tar full hänsyn till naturvärden med rätt placering, utformning och skötsel.

Skydda viktiga naturområden. Ett hållbart energisystem måste utvecklas inom ekologiska ramar. Områden som bör skyddas ska inte användas för storskalig energiinfrastruktur. Att skydda dessa områden är avgörande för att bevara livsmiljöer och arter samt minska klimatpåverkan.