Energi

Olika typer av energikällor

Energikällor är de resurser vi använder för att producera den energi som driver våra samhällen. De kan delas in i två huvudkategorier: förnybara och icke-förnybara energikällor. Här är en översikt över några av de viktigaste energikällorna:

Förnybara energikällor

Solenergi
Att utnyttja solens kraft genom solpaneler och solfångare är en effektiv och utsläppsfri metod för att producera både elektricitet och värme. Denna energikälla kan användas i allt från små hushåll till storskaliga solparker, men kräver god tillgång till solljus och lösningar för energilagring under mörka eller molniga perioder.

Vindkraft
Med hjälp av vindturbiner omvandlas vindens rörelse till elektricitet, vilket gör den till en ren och förnybar energikälla. Anläggningarna kan placeras både på land och till havs, men kräver noggrann planering för att minimera påverkan på landskapet och djurlivet.

Vattenkraft
Genom att använda strömmande eller fallande vatten genereras elektricitet på ett effektivt sätt, vilket gör vattenkraft till en av de mest pålitliga förnybara energikällorna. Även om den erbjuder stabil produktion kan påverkan på lokala ekosystem och biologisk mångfald vara betydande.

Bioenergi
Organiskt material som trä, avfall och växtrester används för att skapa energi genom förbränning eller nedbrytning, vilket gör bioenergi till en flexibel energikälla. Den är hållbar när resurserna hanteras klokt, men kan bidra till utsläpp om den inte används på rätt sätt.

Icke-förnybara energikällor

Kärnkraft
Genom att frigöra energi via kärnklyvning producerar kärnkraftverk stora mängder elektricitet utan betydande koldioxidutsläpp. Det är en effektiv energikälla men innebär utmaningar kring säkerhet, avfallshantering och risken för olyckor.

Fossila bränslen
Kol, olja och naturgas har länge varit fundamentala för världens energiförsörjning, men deras förbränning släpper ut stora mängder växthusgaser. Detta bidrar till klimatförändringar och driver på behovet av en snabb omställning till förnybara alternativ.

Flexibilitet, balansering och överföring

De flesta analyser pekar på en snabb ökning av andelen förnybar energi både i Sverige och Europa till 2030. I omställningen av energisystemet blir det kritiskt att hantera ökad efterfrågan på el i kombination med kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion (främst sol och vind) som har varierande produktionsprofiler. Detta ställer ökade krav på att hantera utmaningar som underskott och överskott i energisystemet. Flexibilitet kan vara en bidragande lösning för alla dessa utmaningar och satsningar inom dessa områden kan skapa bättre förutsättningar och samtidigt minska kostnaderna för omställningen.

Flexibilitet i energisammanhang är ett brett begrepp som handlar om smart produktion, lagring, överföring.

Ökad flexibilitet i elsystemet är nyckeln till att snabbt möta effektbehovet och kunna ansluta nya gröna industrier, laddning till elektriska lastbilar och ny elproduktion. Det handlar om kraftslag, lagring, stationära och rullande batterier, smart laddning och fordon som resurs i elnätet, elpannor, värmepumpar, pumpkraft och elnät.

Läs mer om en stabil flexibilitet

Energiomställning

WWF understryker det akuta behovet av att fasa ut fossila bränslen (kol, olja och gas) och bygga ut förnybar energi på ett ansvarsfullt sätt. Utan denna energiomställning hotar den förvärrade klimatkrisen – och de skador den kommer att orsaka – planetens, naturens och därmed människors välbefinnande. Det behövs stora satsningar på hållbar cykel- och gånginfrastruktur och kollektivtrafik, energieffektivisering och elektrifiering. Alla medborgare bör erbjudas möjligheten att investera i egen energiproduktion eller på annat sätt gynnas när de bidrar till utbyggnad av förnybar energi. Samtidigt måste urfolkens och lokalsamhällenas roller i omställningen och rättigheter till sina land och vatten respekteras.

WWF vill se en stark övergripande naturvårdspolitik som skyddar kritiskt viktiga arter, känsliga livsmiljöer och ekosystem. WWF stöder inte påskyndad utbyggnad utan att genomföra platsspecifika miljökonsekvensbedömningar. Områden av särskild betydelse för biologisk mångfald, ekosystem och ekosystemtjänster måste skyddas. Särskilt viktigt i en snabb energiomställning blir att utreda och bevaka de sammanlagda effekterna av utvecklingen av energiproduktion, skogsbruk, gruvnäring, lagring och infrastruktur m.m.

WWF verkar för att flexibilitet och effektivitet ska få mer fokus och prioriteras högre i energiomställningen. I omställningen av energisystemet blir det också kritiskt att hantera ökad efterfrågan på el i kombination med kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion (främst sol och vind). Flexibilitet är en nyckel i energiomställningen, som handlar om energiproduktion, olika typer av energilagring, smarta och effektiva elnät och anpassning av hur och när vi använder energi. Forskning och kartläggningar pekar på en stor outnyttjad potential inom dessa områden som skulle kunna skapa bättre förutsättningar och samtidigt minska kostnaderna för omställningen.

Det finns mycket samhället kan göra för att minska behovet av energi och material inom industri-, bostads- och transportsektorn. Modern energiteknik inom industrin, hur vi bygger och bygger om våra bostäder och smart delning av energi inom bostadsområden är några exempel. En övergång till kollektivtrafik och elfordon är exempel på hur vi kan öka effektiviteten och minska energianvändningen.

Ett viktigt sätt att minska efterfrågan på energi är producera varor med längre livslängd, som är mer reparerbara och/eller lättare att återvinna. Utöver det krävs också förändringar i vårt sätt att leva. Detta, kallat “energitillräcklighet”, är avgörande för att vi ska kunna tillgodose våra energibehov samtidigt som vi minimerar energiförbrukningen men också minskar och effektiviserar nyttjandet av naturresurser. Politiken, industrin och företagen har ett ansvar att uppmuntra dessa förändringar i vårt sätt att producera och konsumera.

Energi och miljön

Energiproduktion och användning är nära sammankopplade med miljön och påverkar den på flera sätt. Utvinning av energi, oavsett källa, innebär att resurser används och ofta att landskap förändras. Förnybara energikällor, som solenergi, vindkraft och vattenkraft, anses ha en lägre klimatpåverkan eftersom de generellt inte släpper ut växthusgaser under drift. Däremot kan även dessa påverka naturen genom exempelvis byggnation av anläggningar som kan förändra lokala ekosystem eller kräva stora mängder resurser vid tillverkning.

Icke-förnybara energikällor, som kol, olja och naturgas, har bidragit till att möta energibehovet globalt men innebär ofta större direkta utsläpp av växthusgaser. Kärnkraft, å andra sidan, släpper inte ut koldioxid under drift, men ställer krav på säker hantering av både avfall och råmaterial.

Förståelsen av hur energiproduktion påverkar miljön varierar beroende på energikällans egenskaper och hur den används. Genom att analysera dessa effekter kan vi få en tydligare bild av vilka utmaningar och möjligheter som energivalen innebär för både människor och natur. Detta ger oss verktyg för att balansera energibehov med omsorg om miljön.