Finansiella flöden behöver styras mot globala hållbarhetsmål. WWF vill se en förändring av investeringsströmmar från offentliga och privata källor så att de bidrar till hållbar utveckling i enlighet med vetenskapliga rekommendationer. Genom att påverka stora kapitalägare, finansiärer och lagstiftare arbetar WWF för att motverka risker för ekosystem och samhällen. Det finansiella systemet behöver användas som en hävstång för att åstadkomma balans mellan människor och naturen.
I Sverige och internationellt har ett intressant arbete påbörjats där det börjat fokuseras på vilka resultat som bankernas och förvaltarnas ESG-strategier (strategier för miljö-, socialt ansvar och ägarstyrning) leder till. Bedöms resultaten vara tillräckliga för att uppfylla vetenskapliga rekommendationer och internationella överenskommelser, eller bara ’mindre dåliga, men fortfarande dåliga’?
I foldern Investera för en planet beskriver WWF hur finanssektorn kan styra våra finansiella flöden mot globala hållbarhetsmål. Klimatmålen och de stora kapitalägarnas bidrag till dessa har varit första fokus i detta arbete. Men på liknande sätt behöver vi kunna sätta mål för såväl offentliga som privata investeringar och analysera hur de bidrar t ex till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Detta diskuterar WWF gärna med svenska investerare och lagstiftare.
Parisavtalet har byggt upp en stark enighet om behovet av att kraftfullt minska utsläppen av växthusgaser och hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader (och att sträva efter att hamna under 1.5 grader). Här har finanssektorn en viktig roll att spela och har till viss del påbörjat detta arbete. Betydelsefullt är t.ex. arbetsgruppen ‘Task Force on Climate-related Financial Disclosures’ (TFCD) som tar fram rekommendationer för vilken klimatrelaterad information som bör ingå i finansiell redovisning, i syfte att minska risker och bidra till att hejda klimatförändringarna. Detta är något som WWF välkomnar. Men mer arbete krävs för att Europas stora kapitalägare ska investera i linje med Parisavtalet. Flera av dem är överexponerade mot fossila bränslen.
Nya analysmetoder är en nyckel till att öka finansmarknadens bidrag till klimatmålen. Detta visar rapporten European Asset Owners 2018 – Climate alignment of public equity and corporate bond portfolios från WWF som kartlagt kapitalägares bidrag till att hålla global uppvärmning väl under 2 grader. Observera att analysmetoden ändrats sedan WWFs kartläggning 2017, vilket gör att resultaten ur de båda rapporterna inte är direkt jämförbara. Läs en svensk sammanfattning av rapporten här: Kapitalägarnas bidrag till Parisavtalet 2018 och pressmeddelandet Nya analysmetoder hjälper kapitalägare att investera i linje med Parisavtalet. WWF vill öka förståelsen om hur investeringsstrategier och finansiell reglering kan bidra till en omställning mot väl under 2°C (med sikte på 1,5).
Den globala obligationsmarknaden värderas till mer än 600 biljoner kronor och har vuxit med en faktor 10 sedan början av 90-talet. Obligationer spelar en betydande roll som källa till finansiering för regeringar, företag och finansiella institutioner – liksom till uppfyllandet av Parisavtalets mål att göra finansiella flöden förenliga med en klimatsäker framtid (Art. 2.1.c).
Hur påverkar då detta kapital målen för klimatomställningen och hur kan investerare styra sina obligationsportföljer? Gröna obligationer är en välkommen innovation, som dock utgör mindre än en procent av utestående kapital globalt och ett par procent av den svenska obligationsmarknaden. Det är därför avgörande att diskussionen vidgas till obligationsmarknaden som helhet.
Den globala tankesmedjan 2° Investing Initiative (2°ii) har med stöd av WWF tagit fram en analys, The elephant in the room – Aligning global bonds market with climate goals, som handlar om hur investerare kan styra sina obligationsportföljer så att kapitalet arbetar i linje med målen för klimatomställningen.
Klimatförändringar innebär finansiella risker. Att försäkra sig om att kapital är investerat i företag som bidrar till en klimatsäker framtid är inte bara nödvändigt för att vi ska nå klimatmålen i Parisavtalet, utan även för att minska klimatrelaterade finansiella risker och ta vara på möjligheter.
Med WWFs klimatguide vill vi stödja kapitalägare inom EU – pensionsfonder, försäkringsbolag och statsägda förmögenhetsfonder – och visa hur de kan investera i linje med Parisavtalets klimatmål.
Här finns hela guiden (på engelska) WWF Climate Guide to Asset Owners 2017 och sammanfattningen med Topline Recommendations
I samarbete med WWF sänder mediekanalen The Green Exchange en serie poddavsnitt på engelska om hur vårt sparande påverkar klimatet.
Våra besparingar på banken används till stor del som investeringar i de globala finansmarknaderna.
De flesta människor känner inte till vad som händer med deras investeringar, livförsäkringar och pensionssparande under tiden de har dem på banken. I den här podden söks svaren på frågan: ”Vem fattar besluten som gör att vi investerar i problemen (fossila bränslen och annat som motverkar hållbarhet)?”
WWF- rapporten European asset owners: 2°C Alignment and Misalignment of Public Equity Portfolios från 2017 kartlägger hur väl åttio europeiska kapitalägares aktieinnehav bidrar till de klimatmål som 195 länder antog i Paris. Rapporten analyserar innehavens framtida koldioxidutsläpp och visar att många kapitalägare presterar dåligt mot IEAs tvågradersscenario 2020 – om de ens redovisar innehav och risker. Svenska kapitalägare är mer transparenta och i linje med scenariot, men saknar en styrmodell som säkrar att kapitalet bidrar till att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Läs den svenska sammanfattningen: En 2°C-analys av Europas största kapitalägares aktieportföljer Observera att analysmetoden ändrats till 2018 års rapport som presenteras längre upp på sidan.
WWF tog 2014-2015 fram ett antal rapporter med rubriken ”Du äger”. Det var flera olika analyser av svenska sparares ägarandel i storbolags fossila kol-, olje- och gasreserver och hur mycket detta skulle motsvara i koldioxidutsläpp om dessa skulle utvinnas och användas. Det beräknades sammanlagt till över 5 miljarder ton koldioxid, vilket då motsvarade nästan 100 gånger mer än Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser. Analyser och rapporter av det här slaget är förstås ögonblicksbilder så siffrorna skiljer sig sannolikt åt idag jämfört med då, men rapporterna kan ändå vara till nytta eftersom problematiken finns kvar.
Rapporten om svenska investeringar i energisektorn gjordes av PwC på uppdrag av WWF Swedish Capital Allocated to Global Energy Investments (2014) och WWF tog fram en sammanfattning och infografik baserad på den – Du Äger! Svenska investeringar i energisektorn och kapitalets klimatpåverkan (2014) samt på engelska – Own it! Swedish Capital Allocated to Global Energy Investments . Under hösten 2014 nominerades Världsnaturfonden WWF till Sveriges Konsumenters pris Blåslampan för rapporten Du äger!, något vi är stolta över.
Filmen Du Äger – en film om hur våra sparpengar påverkar klimatet producerades 2015 av Världsnaturfonden WWF och Hyper Island-studenterna Ingrid Bergman, Emma-Gun Karlsson, Søren Rosenkrands Danielsen och Viktor Karlstrand. Granskningen Du äger! AP-fondernas ägande av fossila reserver (2015) avslöjade att AP-fondernas reserver av miljöförstörande kol ökade. Samma år lät WWF även granska alla svenskregistrerade aktiefonders innehav i världens största listade fossila kol-, olje- och gasreserver i rapporten Du äger! Svenska aktiefonders ägande av fossila reserver (2015).
Att vi placerar våra pensionspengar och investerar i fossilindustrin, förvärrar klimatproblematiken varje dag. Spararna riskerar dessutom att förlora en stor del av pensionskapitalets värde genom att placera i fossila tillgångar som inte kan användas om vi ska kunna förhindra katastrofala klimatförändringar.
Här kan du läsa tidigare remissvar från WWF (från 2015 och 2017) angående regler för AP-fonderna som förvaltar nuvarande och kommande generationers pensionskapital inom allmänna pensionssystemet.
De multilaterala utvecklingsbankerna – Världsbanken, den Afrikanska och Asiatiska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken med flera – är viktiga aktörer som finansiärer av utvecklingsprojekt värda hundratals miljarder kronor årligen.
Många av de normer och regler som bankerna tillämpar i sin egen verksamhet tjänar även som förebilder för andra finansiella institutioner och utvecklingsaktörer, exempelvis bilaterala biståndsorgan och exportkreditinstitut. Utvecklingsbankernas så kallade safeguard policies för miljö, social utveckling och rättighetsfrågor spelar därför en viktig roll för att uppnå globala och nationella miljö- och utvecklingsmål.
Läs om de enorma investeringar som krävs i världens städer för att ställa om till en hållbar utveckling: Investera i framtiden.
Läs om arbetet med hållbar utveckling tillsammans med lokalbefolkningen i områdena där WWF verkar: Människa och Natur.
I världens städer krävs enorma investeringar för att ställa om till en hållbar utveckling. För utvecklingsekonomiernas snabbväxande städer är det avgörande att grundläggande infrastruktur byggs upp på ett hållbart sätt. I den äldre industrialiserade världen behöver befintlig infrastruktur ställas om till klimatsmarta och resurseffektiva system. Innovationer och ny teknik på bred front är nödvändigt för att bryta dagens hårt fossilbränsleberoende struktur.
Tillsammans med organisationen Long Finance tog WWF under 2015 fram rapporten Financing the Transition: Sustainable Infrastructure in Cities om finansiering för hållbar infrastruktur i städer. Några av slutsatserna är att det största hindret för storskaliga satsningar på hållbar infrastruktur inte bedöms vara brist på pengar. Det behövs investeringsbara projekt, stödjande finansiella instrument och vägledning för investerare om vad hållbar infrastruktur innebär. Här finns en engelsk sammanfattning av rapporten.
Inom ekonomi och finans arbetar WWF exempelvis för en hållbar blå ekonomi och de för människan så livsviktiga haven. Under rubriken Investera för en planet ryms arbetet för att stora kapitalägare ska styra om investeringar i linje med klimatavtalet från Paris.
Att haven mår bra är helt avgörande för vår hälsa, matförsörjning och för miljontals jobb i världen – ja för hela mänsklighetens framtid. Välmående hav är grunden till människans välfärd och till god ekonomi. WWF har medverkat i framtagandet av ett antal principer för hållbar blå ekonomi, som vägledning för styrning och policy, samt en särskild uppsättning riktad till den finansiella sektorn. WWF arbetar aktivt för en hållbar blå ekonomi bland annat i Arktis och i Östersjöregionen.
Senast ändrad 10/10/24
