Visent
Europas största landlevande däggdjur
Tillstånd i världen
- NT
Nära hotad (Near Threatened)
En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Antal i det vilda (år 2024 i världen)
7000
Källa: IUCN
-
Vetenskapligt namn
Visent (Bison bonasus)
-
Storlek och livslängd
Storlek: Mankhöjd på mellan 170-200 cm.
Vikt: Vuxna hanar kan väga mellan 500-920 kg, medan honor väger mellan 340-540 kg.
Livslängd: Upp till 20 år i det vilda, men i fångenskap kan de nå en ålder på 25 år.
Dräktighetstid: cirka 260 dagar, ungefär mellan 8-9 månader
Visenten (Bison bonasus) är Europas största landlevande däggdjur och nära besläktad med amerikanska bison. Den fanns tidigare i stora delar av Europa, men idag återfinns den främst i östra Europa efter framgångsrika projekt med att återintroducera visenter. Visenten spelar en viktig roll i att hålla skogar och gräsmarker öppna och bidrar till ökad biologisk mångfald.
Visenterna började minska kraftigt i antal under 1600- och 1700-talen på grund av intensiv jakt. Framför allt minskade populationerna i centrala och västra Europa. På 1800-talet försvann vilda visenter helt från stora delar av deras tidigare utbredningsområden, och under början av 1900-talet var de i princip utrotade i det vilda. I början 1900-talet sköts Europas sista vilda visenter. Endast på djurparkerna fanns ett 50-tal individer kvar. Arten räddades tack vare avelsprogram från djurparker och andra bevarandeinsatser, vilket har lett till återintroduktion i Danmark, Nederländerna, Bulgarien, Ryssland, Belarus, Polen och Rumänien.
Växtätare
Visenten är en växtätare och äter främst olika typer av gräs, örter och löv. Den kan också konsumera bark, knoppar och kvistar, särskilt under vintermånaderna när tillgången på färska växter är begränsad. Visenter är starka djur som klarar av att sparka fram bete även vid stora snödjup och är väl anpassade till kallare temperaturer. Som ett stort gräsätande djur spenderar visenten mycket tid på att beta och kan konsumera upp till 50 kg växtmaterial dagligen. Deras diet varierar beroende på årstid och vad som finns tillgängligt i deras livsmiljö. Precis som många andra klövdjur idisslar visenter och har fyra magar. De ägnar alltså mycket tid åt att äta och processa maten.
Lever ofta i mindre hjordar
Visenter lever i sociala grupper och bildar ofta mindre hjordar som består av honor och deras kalvar, medan vuxna hannar oftast är mer ensamma eller i mindre grupper utanför parningssäsongen. Brunsten (parningssäsongen) börjar i augusti och pågår in i oktober. Och precis som hos oss människor är graviditeten 9 månader. Kalven föds lagom till vårens ankomst. När det är dags att kalva drar sig korna undan från de andra i gruppen men återkommer med sin kalv efter några dagar. När kalven är tre månader gammal har den succesivt slutat dia och äter nu gräs och örter som de vuxna djuren.
De rör sig över stora områden i skogsmiljöer eller skogsgräsmarker, och de är anpassade till både öppna och mer täta skogsområden. Visenter verkar trivas fint i områden där det finns en blandning av öppen och sluten skog, och tillräckligt med mat. Deras sociala struktur är dynamisk, och grupper kan bestå av allt från några få individer till större hjordar under vissa delar av året, särskilt under parningssäsongen.
Visenter som naturvårdare
Målen med bevarandeprojekten är att visenter återigen ska vandra i områden som den en gång levde i. Att återintroducera en sådan stor gräsätare som visent bidrar till att återskapa öppna gräsmarker som idag är en alltmer ovanlig naturtyp. Eftersom den betar både gräs och vedartade växter håller den efter sly och igenväxning. I Sverige hotas idag många arter på grund av att tidigare öppna och betade marker växer igen. Många rödlistade kärlväxter och insekter skulle gynnas av fler betande djur. Även vanliga fåglar som gulsparv och stare är på tillbakagång då marker växer igen.
Visenter i Sverige
Det finns inga vilda visenter i Sverige. Vill man se visenter får man besöka en djurpark eller någon av de anläggningar som föder upp visenter för utplacering i det vilda. Tex Avesta visentpark eller Eriksberg i Blekinge föder upp visenter som sedan har släppts ut på olika platser i Europa. Men i Sverige har vi alltså ännu inte återindroducerat några visenter men frågan diskuteras.
Visenter som tidigare utplanterats i Kaukasus. Foto WWF
Visent från Eriksberg på väg till Rumänien. Foto Tommy Svensson
Fakta om visenterna
- Största landlevande däggdjur i Europa
- 170–200 cm i mankhöjd
- Socialt djur
- Mest aktiva dagtid
- Betar på stora mängder gräs
- Bevaras genom avelsprogram
- Viktiga för ekosystemet
- Honorna kallas för kor
- Hanarna kallas för tjur
- Både kor och tjurar har horn
- Honan är dräktig i cirka 8-9 månader
- Föder en kalv åt gången
- Livslängd upp till 20 år
- Inga naturliga fiender i Europa
- Nästan utrotad på 1900-talet
- Rödlistad som nära hotad
Från 0 till 6800 visenter från 1950 till 2020.
Efter att arten utrotades i det vilda 1927 beror denna comeback på storskalig uppfödning, återintroduktioner och omplaceringar. De flesta visenterna (91-100%) lever i skyddade områden och arten är skyddad i hela Europa.
Läs mer WWFs arbete för visenterna
Planetfadder
Runt hela planeten dör djur och växter i en extrem fart. På mindre än 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 68 procent i genomsnitt*. Ofattbara 1 miljon arter är hotade**. Det enda vi inte får göra, är inget. BLI PLANETFADDER!
* Visar undersökningar av 20.811 populationer av 4.392 arter vilda ryggradsdjur, mellan 1970 och 2016. Källa: Living Planet Report 2020. **Källa: IPBES Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services, 2019
