Utter
Det pigga och lekfulla mårddjuret
Tillstånd i världen
- NT
Nära hotad (Near Threatened)
En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Antal i det vilda (år 2015 i Sverige)
2 000
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Utter (Lutra lutra)
-
Storlek och livslängd
Storlek: 90-120 cm lång inklusive svansen
Vikt: Väger 4-12 kg, hanarna är större än honorna
Livslängd: Troligtvis 4 år, men i fångenskap kan de bli upp till 15 år.
Dräktighetstid: 62 dagar
Uttern (Lutra lutra) är ett mårddjur och släkt med järv, mård, grävling, iller, vessla, hermelin och mink. Det finns 13 olika utterarter i världen. Den vi har i Sverige är den euroasiatiska uttern som har sin utbredning i hela Europa förutom Island. Den lever också i stora delar av Asien och norra Afrika.
I Europa minskade antalet uttrar drastiskt efter 1950-talet och var nära att utrotas. 1968 blev uttern fredad från jakt, från att ha jagats flitigt. Men uttern drabbades också hårt av olika miljögifter.
Men nu kan vi faktiskt glädjas åt att uttern ökar på flera håll i Sverige och kan nu ses på platser där den inte har setts på flera årtionden! Detta tack vare att miljögifter som PCB förbjudits och att åtgärdsprogrammet för utter har fokuserat på att förbättra utterns livsmiljöer kring vattendrag och fiffiga faunapassager under bilvägar för att minska risken för trafikolyckor.
Miljögifter fortsätter dock vara ett hot mot uttrar och nya miljögifter som PFAS och läkemedelsrester hittas i höga halter i döda uttrar som undersöks. Läs mer på Naturhistoriska riksmuseet.
Gillar fisk
Uttern är ett rovdjur som till stor del livnär sig på fisk. Den lever nära vatten, vid sjöar och åar, längs kuster och i skärgården. Uttern jagar det som är lättast att fånga. På våren är braxen och gädda vanliga byten i näringsrika sjöar. Där kan uttern hitta lekande fiskar på grunt vatten. Under den varma årstiden äter uttern bland annat kräftor och på vintern hittar den lättast groddjur i strandbrinkar eller i bottenmaterial. Den jagar och är aktiv främst nattetid.
Anpassad till ett vattenliv
Uttern vandrar ibland långa sträckor på land mellan olika vattendrag. Den kan se lite klumpig ut när den kutryggigt med skumpiga språng tar sig fram på land. När den rör sig i vattnet ser det däremot lätt och smidigt ut. Uttern är väl anpassad till ett vattenliv där den kan fånga sin mat. Mellan tårna finns simhud och pälsen är tät av underull som håller huden varm och torr. Den har små öron och korta ben och när den dyker stänger den öronöppningarna och näsborrarna. Med sin långa kropp och långa kraftiga svans tar den sig lätt fram i vattnet. När den simmar svänger den vågformigt med hela kroppen och paddlar med fötterna.
Hemområden
Liksom de flesta andra däggdjur har uttrar hemområden där de huvudsakligen uppehåller sig. Ett hemområde är ett geografiskt avgränsat område som innehåller nödvändiga resurser som mat och lämpliga boplatser. Hanarnas och honornas hemområden kan överlappa varandra. Hanarnas hemområden är ofta större än honornas och kan sträcka sig 45 km längs en strandlinje. Hemområdena patrulleras noggrant och markeras med spillning. Spillningen placeras ofta på väl synlig platser som högst upp på stenar och tuvor nära vattnet. För att förbättra utterns livsmiljöer är det viktigt att man återställer och knyter ihop småvatten och sjöar som tidigare varit åtskilda till ett sammanhängande landskap av vatten.
Utterns morrhår är viktiga redskap när den jagar efter fisk och annan mat.
På vintern är uttern beroende av öppet vatten för att få tag på mat som tex vid rinnande vattendrag eller utmed kusterna.
Utterns spolformade kropp är perfekt för ett liv i vattnet. Den stänger igen öron och nos när den simmar under ytan.
Bli fadder
WWF arbetar för att rädda uttern
Världsnaturfonden WWF startade 1975 ”Projekt Utter” i samarbete med Jägarförbundet och Naturskyddsföreningen. Syftet var att ta reda på varför det blivit så få uttrar.
Med stöd av WWF analyserade Naturhistoriska riksmuseet ett stort antal upphittade döda uttrar. Resultatet visade att den troligaste anledningen till att uttrarna blivit så få var höga halter av miljögifter, främst PCB.
WWF har varit med och stöttat ett antal inventeringsmoment. Huvudsyftet har varit att öka kunskapen om utterns status (fördelning och täthet) i Sverige och stärka dess nuvarande svaga stam.
I södra Sverige har WWF under senare år arbetat med att skapa fler och bättre miljöer för uttern. Våtmarker har anlagts och markägare har informerats. Vattenanpassade skogsbruksplaner har också tagits fram.
Projekt Utter har tillsammans med Trafikverket också anlagt utterpassager vid ett antal broar för att minska risken att uttern blir påkörd. Uttern simmar nämligen ogärna under broar utan väljer ofta landvägen. Det innebär att den ibland måste gå upp och passera en trafikerad väg. För att undvika att uttrar blir påkörda av bilar behöver tunnlar och vägtrummor kompletteras med strandremsor, stenar eller små ”utterhyllor” så att de vattenälskande uttrarna slipper simma utan istället kan ta sig fram torrskodda.
Fakta om utter
- Vattenanpassat mårddjur
- Väger 4-12 kg, hanarna är större än honorna
- 90-120 cm lång inklusive svansen
- Lever ensamma större delen av året
- Mest aktiv på natten, men kan ses även på dagen.
- Kan hålla andan i 45 sekunder
- Äter fisk, kräftdjur, groddjur, småfågel och små däggdjur
- Håller hemområden som regelbundet patrulleras och markeras med hjälp av spillning
- Honan är dräktig 62 dagar och föder sina ungar i gryt under senvår-försommar
- Föder 2-4 ungar, som stannar ungefär 1 år hos honan
- Livslängden är troligtvis 4 år, men i fångenskap kan de bli upp till 15 år.
- Inga naturliga fiender, hoten kommer från människor bland annat miljögifter och förstörda livsmiljöer. I takt med att uttern ökar dör också allt fler i biltrafiken. Även fiskeredskap är ett hot mot uttern. 10% av de döda uttrarna som analyserats av Naturhistoriska riksmuseet visade sig ha fastnat och drunknat i olika fiskeredskap.
- Fredad sen 1968, innan dess jagades den intensivt
- Rödlistad, kategori sårbar, men kan vid kommande uppdatering 2025 förhoppningsvis bedömas som livskraftig.
Lär dig mer om uttern
Är en utter farlig?
Uttern är inte farlig utan flyr ganska snabbt undan från oss människor. Som alla rovdjur har den vassa tänder och klor
Vad äter uttern?
Uttern är ett rovdjur och äter mest fisk. Men den är inte så kräsen utan äter det som finns och bytesdjur det finns gott om. Även groddjur, kräftor, större insekter, fåglar och mindre däggdjur går bra. Så vad uttern äter beror på var den lever (den håller alltid till i anslutning till vatten) samt årstid. En vuxen utter äter ca 1-1,5 kg fisk per dag.
Hur många uttrar finns det i Sverige?
Populationen av vuxna individer uppskattas idag till ca 4000 individer. På 1970-talet gjordes en inventering som visade att utterns situation i stora delar av landet var ytterst allvarlig och uttern har varit klassas som sårbar (VU) på rödlistan under flera år. Idag har uttern återhämtat sig tack vare minskade miljögifter, att den är fredad från jakt samt återställande av sjöar och vattendrag. Att de är fler syns bland annat i statistiken av viltolyckor. Men även där görs bra åtgärder i form av bland annat faunapassager. Idag kan man åter ha lyckan att få se en utter!
Hur låter en utter?
En utter är ganska tystlåten, och hör du den är det antagligen ett plaskande ljud när den dyker ned i vattnet. Den kan göra visslande läten och ibland låta lite som katter som bråkar. Uttrar kommunicerar med varandra främst genom doftmarkeringar. Ofta med hjälp av spillning eller ett sekret från analkörtlarna som placeras på strategiska platser. Andra uttrar kan då få information om kön, närvaro och parningsstatus hos den markerande uttern.
Vad är ett mårddjur?
Uttern tillhör familjen mårddjur. Typiskt för mårddjur är att de har en lång kropp med korta ben somt fem tår på varje fot och en häldyna på framfoten.
I Sverige har vi utter, järv, grävling, mård, hermelin, vessla, iller och mink som hör till familjen mårddjur.
Rädda Östersjön
Östersjön är idag ett av världens mest förorenade hav med en död havsbotten av en yta större än Danmark. Övergödning, överfiske, sjöfart och utsläpp av miljöföroreningar har gjort Östersjön till ett hav i kris.
