Gå till huvudinnehållet
hotmottiger_utvald

Hot mot tigrar

För 100 år sedan fanns det runt 100 000 tigrar. Sedan dess har antalet minskat dramatiskt och en uppskattning från 2016 visade att det då fanns ca 3900 individer kvar. De senaste 25 åren har situationen varit allra värst i Kambodja, Laos och Vietnam – där finns det inte några vilda tigrar alls kvar i dag.

TIGERN ÄR STARKT HOTAD

Sedan 2016 har situationen förbättrats något tack vare gemensamma insatser från de länder som har tigrar och naturvårdsorganisationer som WWF. Antalet tigrar har ökat från bottennoteringen, som var på 3200, men tigern är fortfarande klassad som starkt hotad av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). 

Tjuvjakt är ett stort hot mot tigrarna

Det mest akuta hotet mot tigrarna är tjuvjakt. Alla delar på tigern har hittats på olagliga djurmarknader – från morrhår och tänder till svansar och skelett. Efterfrågan är stor och bland annat används till exempel deras ben i traditionell medicin (huskurer) i vissa asiatiska länder. Åtminstone 2359 döda och levande tigrar beslagtogs mellan 2000 och 2018 (både tigrar födda i fångenskap och vilda). Därutöver finns det tyvärr även ett enormt mörkertal.

Snaror är ett enormt problem

Ofta används skjutvapen eller snaror för att infånga tigrarna och andra vilda djur. Snaran är ett rep eller vajer som sluter sig kring exempelvis ett ben när tigern kliver i den. Eftersom den här typen av fälla är så enkel och billig att göra och sätta ut finns det miljontals snaror ute i tigrarnas skogar, något som är ett särskilt stort problem i delar av Sydostasien. Det är ett grymt sätt att få tag på djuren, då ett infångat djur kan sitta fast i dagar innan det hittas. Ibland hittas det inte förrän långt senare då djuret dött av svält eller sina skador och kroppen förruttnat. Snarorna dödar urskillningslöst – utöver tigrar fastnar även allt från sköldpaddor och apor till elefanter.

En sammanställning från WWF och TRAFFIC från 7 asiatiska länder visar att tigrar, tillsammans med leoparder, är hårdast drabbade. I Indien var snaror orsaken till över 40% av tigrarna som dödats i tjuvjakt mellan år 2012 och 2019. I exempelvis Malaysia, där det finns färre än 150 tigrar kvar, är förlusten av 11 till följd av tjuvjakt med snaror förödande.*

Möjligheterna att bevaka de skyddade områdena som många av tigrarna lever i är inte tillräckligt bra, då det bland annat finns för få parkvakter och snaror placeras ut olagligt i skogarna i en extremsnabb takt som gör att parkvakterna inte hinner med att plocka bort dem. Tjuvjakten orkestreras dessutom i hög utsträckning av den organiserade brottsligheten, vars stora resurser gör tjuvjakten än svårare att bekämpa.

Men, vi ser att vårt arbete gör skillnad! De allra flesta av snarorna har hittats utanför skyddade områden, vilket tydligt visar att parkvakternas arbete och skyddade områden gör en stor skillnad för tigrarna och andra djur som hotas av de hänsynslösa snarorna.

Tigrarna hotas av att naturen förstörs

Tiger gåendes på en vägTigern hotas också av att miljöerna de lever i helt enkelt försvinner eller delas upp i allt mindre, isolerade områden. I dag finns tigrarna på ungefär fem procent av deras ursprungliga utbredningsområden, vilka dessvärre blir fortsatt allt mindre. Det beror till största delen på omvandling av naturen som exempelvis avskogning, där träd huggs ned för att användas som virke eller för att marken ska användas till jordbruk. Vi människor breder ut oss allt mer och vägar och bebyggelse skär igenom tigrarnas områden och styckar upp dem.  

Tigrarna behöver vidsträckta områden att leva på. Mindre områden ger plats för färre tigrar eftersom maten inte räcker till, och dessutom ökar det risken för inavel och sjukdomar.

Kartan visar tigerns ungefärliga utbredningsområden i Asien. Nu finns tigrarna endast på ca 5% av sina tidigare områden.

I rapporten Restoring Asia’s Roar har WWF identifierat 1,7 miljoner kvadratmeter lämplig livsmiljö i 15 länder dit tigrarna kan återvända. Sammantaget skulle det hela nya identifierade området bli dubbelt så stort som det nuvarande. I rapporten uppmanas regeringarna i de länder som har tigrar att inte bara fokusera på var tigrarna bor i dag utan även på vilka områden de kan återvända till. Genom att fokusera på insatser för att få tillbaka tigrar i dessa områden har länderna potential att avsevärt öka den globala ansträngningen för att stoppa och vända nedgången för tigrarna, men även vad gäller förstörelsen av naturen i stort.

Tigern som art är nämligen en indikator på hur hela ekosystemet där den lever mår. Som världens största katt och toppredator högst upp i näringskedjan har tigrarna en betydande roll i ekosystemet. Eftersom de behöver stora områden med olika naturtyper, som är rika på bytesdjur och fria från mänsklig påverkan, innebär ett skydd av tigern också ett skydd av hela ekosystemet de lever i. Återställande av tigerns ursprungliga utbredningsområde skulle alltså inte bara främja alla nya mål för att bevara tigrarna utan även ge ringar på vattnet i form av skydd för flera olika naturtyper, vilket i sin tur bidrar till att bland annat mildra klimatförändringarna och att minska risken för naturkatastrofer.

Ökad kontakt med människor

De länder som tigrarna lever i är några av världens mest tätbefolkade. När tigrarna ökar i antal samtidigt som vi människor tar över mer och mer av tigrarnas områden kommer vi allt oftare i kontakt med varandra. Det leder ibland till konflikter med människorna som bor nära tigrarna, då de exempelvis dödar tamboskap när de söker föda. Detta leder ibland till att tigrar dödas eller infångas som hämnd, men det händer även att tigrar skadar eller till och med dödar människor. 

När tigrarna rör sig utanför de skyddade områdena för att etablera revir och hitta mat blir de dessutom mer sårbara för tjuvjakt eftersom de då inte är övervakade.  

Tigrar föds upp för att säljas

Uppskattningsvis hålls mer än 8000 tigrar i fångenskap på de runt 300 tigerfarmer som finns i Kina, Thailand, Laos och Vietnam. Tigrarna och deras kroppsdelar säljs och verksamheterna används i viss utsträckning som täckmantel för att bedriva illegal handel. Dessa farmer bidrar till att upprätthålla efterfrågan på tigerdelar, vilket leder till att tjuvjakten på de vilda tigrarna ökar. 

Tigrar hålls även i fångenskap i andra syften, exempelvis som husdjur och för underhållning. I USA finns uppskattningsvis 5000 tigrar i privat ägo, bland annat i anläggningar, liknande den som sågs i TV-serien Tiger King. Brister i regleringen och kontrollen av dessa anläggningar gör att tigrarna inte bara riskerar behandlas på ett fruktansvärt sätt, men även att djuren och deras kroppsdelar riskerar att hamna på den svarta marknaden. Även det ökar den generella efterfrågan och är skadligt för tigrarna i stort.  

Varför är tigrarna så viktiga?

Asiens stora katter är nyckelarter, de har stor betydelse för andra arters överlevnad. Eftersom de är högst upp i näringskedjan kontrollerar de tillgången på bytesdjuren i ett område, och de spelar en betydande roll ekosystemet som både människor och vilda djur är beroende av för bland annat mat och vatten. De stora katterna behöver stora områden att leva i, med olika typer av natur, och som är rika på bytesdjur och fria från mänsklig påverkan.

Räddar vi tigrarna, räddar vi samtidigt så mycket mer! Som Tigerfadder stödjer du WWFs arbete för att rädda tigrarna.

 

*WWF & TRAFFIC: ”Snaring of Big Cats in Mainland Asia”, 2022 

Tiger (Panthera tigris).

Hjälp oss öka antalet tigrar!

Bli tigerfadder!

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
  • 65 kronor kan förse en parkvakt med ett första hjälpen-kit
  • 375 kronor kan utrusta en parkvakt med en walkie talkie
  • 1 250 kronor kan tillhandahålla en GPS
  • 2 000 kronor kan förse en parkvakt med en kikare
  • 4 350 kronor kan rigga ett par kamerafällor för tigerövervakning
Bli Tigerfadder nu

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
  • 65 kronor kan förse en parkvakt med ett första hjälpen-kit
  • 375 kronor kan utrusta en parkvakt med en walkie talkie
  • 1 250 kronor kan tillhandahålla en GPS
  • 2 000 kronor kan förse en parkvakt med en kikare
  • 4 350 kronor kan rigga ett par kamerafällor för tigerövervakning
Bli Tigerfadder nu

Dela gärna:

Senast ändrad 08/10/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se