Tigern är störst av alla kattdjur och enligt den senaste globala uppskattningen från 2022 fanns det då ungefär 4 500 vilda tigrar i världen. Det finns två olika underarter av tiger utspridda över tio länder i Asien.
Hur stor är en tiger?
Stora tigerhannar kan vara över 300 cm långa (inklusive en svans på 100 cm) och väga 300 kg. Honor är i regel något mindre. Vad gäller storleken varierar den mer hos tigrar än hos andra kattdjur. Exempelvis är honor av ötiger på Sumatra i en del fall endast 220 cm långa och väger runt 90 kg.
Tigern har rejäla klor och även tänderna är mycket stora – hörntänderna är de största bland alla kattdjur och kan vara upp till 10 cm.
Tigerns päls
Tigerns karaktäristiska päls bidrar förutom med värme även med kamouflage som gör att bytesdjur har svårare att upptäcka den. Varje tiger har ett helt unikt mönster, som inte bara finns i pälsen utan även i huden därunder. Trots sin imponerande storlek är de väldigt smidiga och snabba – de kan uppskattningsvis springa i över 50 km/h i kortare sträckor. Till skillnad från många andra kattdjur trivs tigrarna bra i vatten och är goda simmare.
Tigern har god syn – generellt sett behöver kattdjur bara en sjättedel av det ljus som människor behöver för att kunna se. Hörseln är så skarp att de kan höra ljud med mycket låg frekvens som människor inte kan uppfatta. Tigerns luktsinne är däremot inte det bästa och används mest för att kommunicera med andra tigrar, då de använder sig av doftmarkeringar.
Vad äter tigrar?
Tigern lever och jagar mest ensam. Den äter främst större och medelstora klövvilt, till exempel hjortar och vildsvin, men tigern är opportunistisk och jagar även andra djur som apor, harar, piggsvin, myrkottar, fiskar, och stora marklevande fåglar. Om det är nära till människor så kan tigrarna också ta tamboskap ibland. Tigrarna jagar oftast vid gryning eller skymning och smyger sig på sina byten. De flesta jaktförsöken misslyckas och bara var tionde till tjugonde jakt är framgångsrik – det kan gå dagar mellan måltiderna. Uppskattningsvis äter en tiger runt 50 djur av hjortstorlek per år, alltså runt ett per vecka. De är mest aktiva under dygnets mörka timmar och tillbringar resten av dygnet i vila.
Hanarna rör sig över ett större område än honorna och ett tigerrevir i exempelvis Indien kan uppgå till runt 150 kvadratkilometer för hanarna och 20 kvadratkilometer för honorna. I områden med lägre bytestäthet, som till exempel ryska Fjärran Östern, kan ett tigerrevir vara upp till 1000 km2 för hanar och 400 km2 för honor.
Hur många tigerungar föds per kull?
Tigerhanar blir ofta könsmogna vid 4 – 5 års ålder medan honorna blir det vid 3 – 4 år. Tre månader efter parningen föder honan vanligtvis 2 – 3 mycket små, blinda och hjälplösa ungar. Storleken på kullarna kan dock variera från 1 till 7. Den första månaden hålls de väl gömda, gärna i en grotta eller bland täta buskar. Ungarna diar tills de är fem månader gamla, men börjar att äta kött redan efter två månader. Vid åtta till tio månaders ålder börjar ungarna att jaga tillsammans med sin mamma och mellan 17 – 24 månaders ålder lämnar de henne för gott.
Tigrar blir oftast 8 – 10 år gamla i det vilda, men det finns exempel på individer som varit över 20 år gamla.
Hur många tigrar finns det?
År 2016 fanns det uppskattningsvis 3900 tigrar kvar I det vilda. Tack vare det omfattande arbetet som bedrivs i länderna som har tigrar så har antalet ökat sedan dess. 2022 fanns det då ungefär 4 500 vilda tigrar i världen.
Var finns tigern?
Om tigern bara har tillgång till vatten och föda samt skydd för sig själv och sina ungar trivs den i flera naturtyper och klimat. De flesta tigrarna lever i olika typer av tropisk skog, men de finns även i tempererade barr- och lövskogar.
Idag finns det vilda tigrar i tio länder. Majoriteten av tigrarna finns i Indien, men de lever även i Bhutan, Nepal, Bangladesh, Thailand, Myanmar, Malaysia och Indonesien (Sumatra), Ryssland och Kina. Arbete pågår också för att inom några år återintroducera tigern till Kazakstan, där de försvann för ca 70 år sedan.
Fakta om de olika tigerunderarterna
Traditionellt har forskningen beskrivit åtta underarter av tigrar, bengalisk, indokinesisk, sydkinesiskt, Java, Bali, Sumatra, kaspisk, och Amurtiger. Senare föreslogs efter genetiska studier att de tigrar som finns på majasiska halvön tillhörde en separat underart, malajtiger, vilket gav nio olika underarter av tigrar. Fyra av dessa är idag försvunna, bali-, java-, kaspisk- och sydkinesisk tiger (som bara finns i ett begränsat antal i hägn).
År 2015 publicerade ett forskningslag en studie där man använt nio olika karaktärer när man analyserade arten tiger. Det var morfologiska (kranium inklusive tänder, päls), ekologiska (klimat, habitat, bytesdjur) och genetiska/molekylära karaktärer som man undersökte från ett stort antal tigrar som representerade alla de nio underarterna.
Resultatet av deras studie är mycket intressant. Analysen visade att de nio underarterna bara är två! Det var bara de tigrar som funnits på den indonesiska övärlden som vara så pass olika så att de skilde ut sig statistiskt från alla de som kom från fastlandsasien. Forskarna föreslog att man nu skall tala om ötigrar (dvs de från Java, Bali och Sumatra) med föreslaget namn Panthera tigris sondaica, och fastlandstigrar (alla övriga) med föreslaget namn Panthera tigris tigris.
Bland fastlandstigrarna är det dock stor skillnad i utnyttjat habitat. De som finns i norr (Ryssland och angränsande Kina) lever i skogar med kalla snöiga vintrar.
Författarna föreslår därför att man delar upp fastlandstigrarna i två förvaltningsområden (management units). De som finns i Ryssland och norra Kina (dvs Amurtigrar) i ett och övriga i söder i ett andra förvaltningsområde.
Fördelen med denna indelning är att naturvårdsarbetet förenklas, i och med att man inte måste ta hänsyn till de många olika underarterna. Exempelvis kan man använda ryska tigrar när man vill återinföra tigrar i Kazakstan, och indiska tigrar vid eventuell framtida återutsättning i Kambodja.
Källa: Wilting, A., A. Courtiol, P. Christiansen, J. Niedballa, AK Scharf, L. Orlando,N. Balkenhol, H. Hofer, S. Kramer-Schadt, J. Fickel, AC. Kitchener. 2015. Planning tiger recovery: Understanding intrespecific variation for effective conservation. Sci. Adv. 1, e1400175
Tidigare uppdelning i underarter
Sydkinesisk tiger
Fanns tidigare i södra delarna av Kina men de finns inte längre kvar i det vilda.
Indokinesisk tiger
Finns idag framförallt i gränstrakterna mellan Thailand och Burma (Myanmar).
Amurtiger
Kallades tidigare för Sibirisk tiger och finns idag i Ryska fjärran östern och ett mindre antal i det angränsande Kina. Senaste ryska inventeringen visar att de ökar och att det finns minst 433 tigrar i Ryssland. Den är tillsammans med den bengaliska tigern den största av tigrarna.
Sumatratiger
Den enda av de indonesiska öarna som fortfarande har tigrar i dag.
Javatiger
Inga tigrar finns idag kvar på den indonesiska ön Java.
Balitiger
Inga vilda tigrar finns i dag kvar på den indonesiska ön Bali.
Bengalisk tiger
Bengalisk tiger också kallad indisk tiger, är den underart det finns flest av. De senaste inventeringarna visar att det finns 2226 i Indien, 198 i Nepal, 103 i Buthan och 106 i Bangladesh.
Kaspisk tiger
Den kaspiska tigern hade tidigare ett stort utbredningsområde, från Kazakhstan till Kaspiska havet, men är sedan 1970 utdöd. I dag finns långt framskridna planer på att återinföra ryska tigrar till Kazakhstan – Till ett område söder om Balkansjön som tidigare var ett hem för tigrar.
Malajtiger
Finns enbart på Malackahalvön.
Vita tigrar
Många tror att vita tigrar är en utrotningshotad underart av tiger, men det stämmer inte. De är inte en egen underart utan den vita färgen beror på en genetisk mutation som i sällsynta fall kan uppstå hos tigrar i allmänhet.
Vita tigrar kan inte överleva i det vilda på grund av deras oförmåga att kamouflera sig som gör att de inte kan jaga. De som finns hålls i fångenskap och är ofta inavlade (något som generell sett är vanligt vad gäller tigrar i fångenskap). Det innebär ofta många hälsoproblem så som deformerad ryggrad, organ som inte fungerar som de ska och svagt immunförsvar.
Istället för att beundra de vita tigrarnas pälstäckning bör vi fråga oss varför dessa vita tigrar ens avlas fram från första början.
Hjälp oss öka antalet tigrar!
Bli tigerfadder!