Svenska stora rovdjur
En viktig och självklar del av naturens biologiska mångfald
Våra svenska stora rovdjur – björn, varg, järv och lo – är en självklar del av den biologiska mångfalden och ingår i ett viktigt samspel med andra arter i våra ekosystem.
Vårt mål är att populationerna av stora rovdjur i Sverige är livskraftiga och förvaltningen är långsiktig och hållbar, samt präglas av en ekosystembaserad grundsyn där människa och rovdjur respekteras. Gynnsam bevarandestatus för alla stora rovdjur är ett minimikrav.
För att uppnå detta jobbar WWF på olika sätt. Vi arbetar bland annat med att stötta och utveckla förebyggande åtgärder, ge finansiellt stöd till fältprojekt och organisationer vars arbete kan bidra till att öka acceptansen för stora rovdjur, samt främja samexistens mellan människor och stora rovdjur. Utöver detta samverkar WWF med andra aktörer i Sverige och EU för att stärka situationen för våra stora rovdjur och för en ansvarsfull rovdjurspolitik. Vidare sprider vi kunskap om stora rovdjur till allmänheten.
Läs mer om våra stora rovdjur i Sverige
Lodjur
Europas största kattdjur fascinerar oss. Den är skygg och svår att få syn på. Trots det har lodjuret röstats fram som mest populära djur i Sverige.
Varg
Vargen är våra hundars närmaste släkting. Genom att tämja vargar fick vi hjälp med att vakta våra hus och tamdjur. Idag är vargen fridlyst.
Järv
Järven är Europas största mårddjur. Järven är en bra klättrare, kan springa fort, simma och har lätt att ta sig fram på snö.
Björn
Trots att vi uppskattar samma blåbär är möten sällsynta. Björnen använder luktsinnet och sin goda hörsel för att undvika oss människor.
Rovdjuren i Sverige
Vi kom tillsammans. För omkring 12 000 år sedan började den senaste inlandsisen att försvinna från den skandinaviska halvön. Både rovdjur och människor följde klövdjuren, när de vandrade till de isfria områdena. Sedan dess har vi levt tillsammans. Men vår syn på och förhållningssätt till rovdjuren har varierat kraftigt i takt med andra samhälleliga förändringar.
WWFs målsättning är att ha långsiktigt livskraftiga stammar av björn, järv, lo och varg i Sverige och att de stora rovdjuren kan leva i samexistens med människor. För att nå detta mål jobbar WWF för en ökad acceptans för stora rovdjur, en väl sammanhållen lagstiftning kring förvaltningen av vilt och stora rovdjur, tydliga förvaltningsplaner och en minskad illegal jakt.
För en del människor, till exempel djurägare, kan rovdjur innebära både oro och risker. Det är därför viktigt att minska konflikter mellan människor och rovdjur. Det är avgörande att skapa ett gott skydd för landets tamboskap, arbeta med förebyggande åtgärder och att ha en fungerande och långsiktig förvaltning, som tar hänsyn till olika intressen. Minskad oro, risk och konflikt kan i förlängningen leda till ökad acceptans för rovdjuren.
För andra kan rovdjuren skänka både glädje och inkomstkällor. Intresset för rovdjursturismen växer i Sverige – både hos svenskar och internationellt. De stora rovdjuren spelar en viktig roll i skogens fungerande ekosystem, och många vill få en chans att se djuren i sin naturliga miljö. Det finns gott om exempel där exempelvis varg-, järv- och björnskådning skapar inkomster och gynnar lokalsamhällen.
Björnar ser troligen lite sämre än vi människor. En björn som står på bakbenen försöker bara se bättre – och stämma av att den uppfattat situationen korrekt. Det är inte aggressivt att stå på bakbenen.
Vargen ylar för att hålla kontakt inom familjen, som ofta är utspridd i smågrupper. Det talar också om för andra vargar att området är upptaget. Praktiskt nog kan ylandet höras över en mil.
Om järven blir stressad eller känner sig förföljd så avsöndrar den en skunkliknande stank med hjälp av en körtel placerad vid analöppningen.
Örontofsarna och den korta svansens svarta spets finns troligen till för att göra lodjurets kroppsspråk och kommunikationssignaler tydligare.
WWFs pågående rovdjursprojekt i Sverige
Rovdjuren utgör en självklar del av våra ekosystem och har som toppredatorer viktiga funktioner i förhållande till både dess egna bytesdjur, men också till många övriga djur och växter som ingår i samma livsmiljö. Men i takt med att de stora rovdjuren blir fler, kommer de närmare människor, vilket leder till konflikter. Riksdagen beslutade 2001 att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar samtidigt som man ska ta hänsyn till bland annat tamdjurshållning. Med en befolkning som gör allt större anspråk på de vilda djurens livsmiljöer finns en risk att rovdjurspopulationerna påverkas negativt.
Att kunna förebygga skador orsakade av stora rovdjur är därför viktig för att förtroende för förvaltningen av stora rovdjur ska kunna öka i Sverige. Genom att vidta förebyggande åtgärder kan man minska dessa konflikter på längre sikt, och därigenom skapa en större acceptans för stora rovdjur. WWF finansierar flera projekt som syftar till att gynna samexistens mellan människor och stora rovdjur.
Rovdjursavvisande stängsel skyddar tamdjur
För att kunna ha livskraftiga stammar av de stora rovdjuren i Sverige behöver vi begränsa rovdjursskador på tamdjur. En effektiv åtgärd är att bygga rovdjursavvisande stängsel som kan ge skydd mot rovdjursangrepp. Sedan 2022 har WWF gett bidrag till stängslingsverksamheten hos Svenska Rovdjursföreningen.
Rovdjursföreningen har jobbat med att montera rovdjursavvisande stängsel sedan de första vargarna återetablerades i Sverige i början av 1980-talet. Målsättningen har varit att skydda tamdjuren från rovdjursangrepp och minimera skyddsjakten. Som en bieffekt har möten mellan naturvärnare och tamdjursägare bidragit till att öka förståelsen och acceptansen för varandras åsikter och drivkrafter. Projektet kan också gynna biologisk mångfald då andelen betespåverkad mark kan bibehållas eller öka.
Inom ramen för projektet kommer Rovdjursföreningen ta fram ett nytt utbildningskoncept för uppsättning av stängsel, erbjuda kostnadsfri rådgivning och gratis arbetskraft till uppförande av stängsel till tamdjursägare.
Vill du veta mera om hur rovdjursavvisande stängsel fungerar, titta gärna på en kort video som WWF har gjort:
Vill du vara stängslingsvolontär eller är du nyfiken tamdjursägare? Här finns mer information: rovdjur.se/stangsling
Kika gärna på Rovdjursförenings folder om RAS:
Läs mer om rovdjursavvisande stängsel
Smart övervakningskamera förenklar rovdjursinventeringen
WWF stödjer utvecklingen av smarta kameror med bildigenkänning som drivs av Qulinda. Tanken är att delvis automatisera rovdjursinventeringen med underhållsfria kameror.
– Vi jobbar med en smart kamera som kan känna igen svenska stora rovdjur på långt avstånd, 100-150 meter. Det betyder att färre kameror kommer att krävas i inventeringsarbetet jämfört med vanliga åtelkameror, förklarar Fredrik Gustafsson, medgrundare till Qulinda och forskare på Linköping universitet.
Smarta viltkameror kan användas vid tamdjurshållning där djuren betar fritt över ett större område utan stängsel, såsom fäbodbruk, skogsbete eller rennäring. Det är svårt att skydda sådana verksamheter från rovdjursangrepp. Smarta kameror kan då varna djurägare när rovdjur närmar sig tamdjursbesättningar:
-Slutanvändare kommer att kunna se från sin dator/mobil vad som händer vid kameran. Bilderna som tas av kameran, sparas i en molndatabas och skickas sedan till användare i realtid som sms eller email, säger Fredrik Gustafsson.
Kamerans AI-system kan dessutom utlösa ljud eller ljus som har potential att skrämma bort rovdjur. Kamerorna testas i samarbete med Grimsö forskningsstation och flera länsstyrelser.
Elektrisk skyddsväst kan rädda jakthundar
Hundar som skadas och dödas till följd av vargangrepp är ett problem och orsakar svårlösta konflikter. Dessa angrepp sker oftast under jakt då hundarna befinner sig långt ifrån sina ägare.
I dagsläget finns det bara en sorts skyddsväst för jakthundar, då man monterar vargstål i två rader på hundens rygg för att avvärja vargangrepp. Det är dock fortfarande oklart hur effektivt denna typ av skydd är. WWF finansierar utvecklingen av en elektrisk skyddsväst för jakthundar (Wolfproof) som ska skydda hunden och avskräcka en varg genom att ge den en elektrisk stöt vid ett angrepp. En väl fungerande hundväst kan minska risken för dödliga angrepp och därmed också minska konfliktnivån.
Rovdjursdialog minskar polariseringen
Vargen är en viktig del av den svenska biologiska mångfalden, samtidigt förekommer rovdjursattacker på tamdjur som påverkar både människor och djur negativt. För att få människor att mötas och minska polariseringen i vargfrågan finansierar WWF dialogforum på olika platser runt om i landet, platser där varg lever i närområdet. Dessa forum arrangeras av Dialogues, under ledning av konfliktexpert Bernard le Roux :
– Målet är att skapa en meningsfull dialog som leder till konkreta, lokala åtgärder. Projektet har också en viktig demokratiaspekt, då vi med hjälp av dessa möten vill föra lokala röster närmare beslutsfattare och se till att det lokala perspektivet inte glöms bort, säger Bernard le Roux från Dialogues.
Till dialogforum bjuds in olika lokala aktörer såsom markägare, lantbrukare, jägare, bevarandeorganisationer, kommunala tjänstemän, politiker, tjänstemän och fältpersonal på länsstyrelser, delegater i Viltförvaltningsdelegationerna samt lokala företag och organisationer som främjar turism.
Bernard är en erfaren medlare i komplexa frågor. Han berättar hur ett dialogforum fungerar i praktiken:
– Det är viktigt att ta reda på vad som är viktigt för deltagarna. Utifrån deras preferenser tar vi fram olika teman att diskutera, så som skyddsjakt, stängsling, tolkning av lagar och liknande. Sedan fördjupar vi oss i ett tema per gång. Först får alla deltagare möjlighet att dela sina tankar kring det specifika temat och sen öppnar vi upp för en dialog som leds av en opartisk samtalsledaresom driver diskussionen framåt och ser till så att alla får komma till tals.
Kan dialogforum vara ett viktigt redskap i rovdjursförvaltningen?
– Det viktigaste är att människor får kontakt och kan mötas. Så länge det finns konflikt och polarisering är det svårt att komma samman för att lösa ett problem. Det kluriga är, att i komplexa konflikter kan vi inte alltid lösa problemen. Då blir det i stället fokus på att hantera själva konflikten och arbeta för förbättring genom att föra en dialog. Men det finns exempel på bra lösningar där människor kommer samman, som när djurägare och lokala Rovdjursföreningen hjälpts åt att lokalisera var vargarna befinner sig och på så sätt arbetat tillsammans för att skydda tamdjur, förklarar Bernard.
Minskad problematik med soptunnebjörnar i Gävleborg
Länsstyrelsen Gävleborg undersöker om så kallade problembjörnar lär upp sina björnungar att välta soptunnor och äta upp matrester.
Naturbevakarna topsar björnvälta soptunnor efter DNA och undersöker om det finns släktskap mellan dessa björnar. Preliminära resultat visade att det förekom släktskap i tre par, vilket kan tyda på att inlärningsbeteendet förekommer.
-Björnar har gott matminne. Ju fler gånger en björn lyckas få tag på mat i människors närhet desto mer van blir den att röra sig nära människor utan att vara särskilt skyggt. Denna tillvänjning, kan leda till att rovdjuret mister sin respekt för människor och kan vara farlig, säger senior rovdjursexpert på WWF Benny Gäfvert.
WWF stödjer ett pilotprojekt där länsstyrelsen i Gävleborg försöker kartlägga DNA av björnar på återkommande skadeplatser. Problematiken ligger i att när björn välter soptunnor, river ensilagebalar och bikupor, kommer den vara mindre skygg. Det riskerar att öka rädslan hos människor som bor i området och skapa potentiellt farliga situationer.
Så snart skadan är skedd dvs björnen har skadat till ex fågelbord, så åker fältpersonalen dit och topsar platsen och samlar in DNA. Med hjälp av topsning vill man fastställa om det är ett spontant beteende eller finns det faktorer som tyder på upplärning.
Naturbevakarna har arbetstes att det är björnhonor som lär ut problembeteendet till sina ungar och därav fortsätter det oönskade beteendet generation efter generation.
Om projektet lyckas att fastställa förekomsten av sk ”problembjörnar”, kan länsstyrelsen arbeta med fler effektiva förebyggande åtgärder (ljud- eller ljusskrämmor, elstängsel etc).
Forskning om järv i skogslandskap
WWF har varit med om och startat forskningen på järv i Sverige. Järven är ett sällsynt rovdjur, men den har ökat i antal och kan numera dyka upp även i skogsområden i norra Värmland och södra Dalarna.
Med WWF bidrag till järvforskning kan vi få veta mer om hur järven lever i skogslandet.
Under projektets gång har nästan 300 järvar försetts med GPS-halsband och då kan forskarna analysera hur järvarna rör sig, vilka platser de väljer för sina lyor, var de slår sig ner, hur stora revir de har och vilka bytesdjur de föredrar. Dessutom undersöker forskningsprojektet hur man kan inventera järv i skogsområden när spårsnö uteblir.
Målet är att bedriva forskning om järvars ekologi som kan bidra till en vetenskapligt baserad förvaltning och bevarande av järvpopulationer.
Problematiken ligger i att järvar orsakar förluster för rennäringen. Det innebär att förvaltande myndigheter måste kompromissa mellan mål att upprätthålla en uthållig renskötsel och livskraftiga rovdjurspopulationer. I en sådan situation krävs mycket kunskap, vilket ger en unik möjlighet att undersöka järvars populationsekologi, livshistoria och beteendeekologi.
Forskning om vargens matvanor i södra Sverige
Med bidrag från WWF undersöker Cecilia Di Bernardi, postdoktor på SLU Viltskadecenter, vid Grimsö viltforskningsstation, hur vargar anpassar sitt nyttjande av bytesdjur (kronhjort, dovhjort och vildsvin) i nyetablerade revir i södra Sverige. Det vanligaste sättet att studera vad vargen äter har hittills varit att följa individer som utrustats med GPS-sändare.
I en ny metod spåras DNA från vargarnas byten, genom att undersöka vargspillning. Det ska ge svar på hur vargreviren i södra Sverige påverkar skogens vilt och människors intressen. Den preliminära resultat visar på att vargarnas kost blir mer varierad när de flyttar söderut och vargen då äter mer rådjur, kronhjort, dovhjort och vildsvin.
Resultaten om vargens matvanor kan bistå förvaltningen att fatta välgrundade beslut om lämpligt jaktuttag på klövdjur.
Vargforskning ska nå ut till allmänheten
Med bidrag från WWF kommer forskare från Grimsö forskningsstation, SLU, producera spännande videoillustrationer om vargforskning.
De unika data som finns från de vargar som försetts med sändare sedan 1998 och varje år fram till idag möjliggör forskningsresultat som i dagsläget endast är tillgänglig i skriven text.
Användande av GPS-data från sändarförsedda djur är ett bra sätt att illustrera rörelsemönster hos arter som sällan observeras i naturen. Bilder/filmer från fältkameror uppsatta vid viltstigar eller kadaverrester är en annan typ av information som kan användas för att förklara begrepp och förlopp kopplade till händelser i naturen.
Videoillustrationerna om varg kommer att handla om fem olika teman : etableringsmönster, spridning av varg, predation, inavelproblematik, dödlighet.
Målgruppen för illustrerade filmerna är olika intresseorganisationer samt allmänheten där ökad kunskap och förståelse för stora rovdjur som varg kan bidra till att minska konflikter mellan olika grupper i samhället. Att visuellt illustrera är också ett uppskattat och lättillgängligt sätt att svara på återkommande frågor om varg. Dessa frågor rör till exempel utplantering av varg, illegal jakt på varg, licensjakt på varg och vargars förmåga att vandra snabbt över långa avstånd.
Projektet genomförs av Camilla Wikenros, Håkan Sand och Mikael Åkesson, som har arbetat med forskningsfrågor rörande vargens ekologi, genetik och förvaltning under de senaste 18-25 åren.
Rovdjursutställning på Biotopia i Uppsala
Upplandstiftelsen i samverkan med Biotopia, ett biologiskt museum i Uppsala, har beviljats projektmedel från WWF för att utveckla en rovdjursutställning.
I dagsläget finns det ingen aktör som jobbar med ett helhetsgrepp för att bemöta rovdjursrädsla i Uppsala län. Det här projektet är ett sätt att jobba proaktivt – tillsammans tar man sig an tema stora rovdjur och visar på vägar till samexistens.
Biotopia jobbar med såväl skolgrupper och SFI-grupper som allmänhet och träffar människor i alla åldrar. Vi får ofta frågor om varg, björn och lo.
Inom projektet planeras årligen en återkommande utställning på Biotopia, flera djurfilmer, ett häfte för SFI-studerande, rovdjurslådor, spårutflykter och samtalskvällar.
Jägare rapporterar fler rovdjursspår i Dalarna
Länsstyrelsen Dalarna i samarbete med Svenska Jägarförbundet Dalarna skapar bättre underlag för inventeringen av rovdjur i länet inom ramen för WWF projekt.
Tanken är att jägarna är med och rapporterar in fler observationer eller spår som kvalitetssäkras av länsstyrelsen. Med hjälp av det lokala kontaktnätet når de ut till många jägare och kan förklara vikten av att rapportera de rovdjursobservationer jägarna stöter på i skogen.
Genom att skapa direktkontakt mellan projektets rapportörer och jägare kan en förtroendefull relation skapas. En förbättrad inventering och rapportering ger en god grund till en väl genomförd förvaltning där målgruppen jägare spelar en viktig roll samtidigt som man får en bättre insikt i hur inventeringen används i förvaltningen. Målet är att projektet kommer leda till att det kommer in fler rovdjursrapporter till Länsstyrelsen men också att det är fler personer som rapporterar över ett större geografiskt område.
Flox drönare med akustiska signaler kan skydda tamdjur
Projektet fokuserar på att testa ett innovativt system med FLOX stationära enheter, som med hjälp av AI och akustiska signaler kan avleda varg från tamboskapsbesättningar.
Sara Nozkova, VD och medgrundare till FLOX Robotics förklarar:
-Som ett resultat av vårt projekt vill vi få till ett samspel mellan stationära enheter (kameror med högtalare), drönare och AI så att tekniken kan identifiera varg i närheten av tamdjuren och skrämma vargen iväg. Kamerorna har inbyggda akustiska signaler som är anpassade till olika scenario lokalt, när möten mellan rovdjur och tamdjur inträffar, för att kunna vara effektiva just där och då.
Tamdjursägare som verkar i områden med stora rovdjur kommer även kunna få information om ett eventuellt pågående vargangrepp och kunna agera. Tekniken kan leda till att minska oro för rovdjursangrepp, ge tamdjursägare kontroll över situationen, samt även minska antalet rovdjursangrepp på sikt.
Projektet kommer även bidra till kunskap om de stora rovdjurens utbredning, täthet och sammansättning är mycket användbart för förvaltningen och bevarandet av stora rovdjur i Sverige.
SLU kartlägger effektiva förebyggande åtgärder
WWF stödjer forskare på SLU Viltskadecenter vid Grimsö, som ska jobba med sammanställning av tillgängliga vetenskapliga data kring vilka förebyggande åtgärder gällande rovdjursangrepp fungerar mest effektivt.
För att rovdjursförvaltningen i Sverige ska vara mer långsiktig och hållbar så behöver den baseras på vetenskaplig kunskap kring olika förvaltningsåtgärders effekt. Det är svårt och tidskrävande för beslutsfattare, tjänstemän på myndigheter och andra intresseorganisationer att filtrera fram relevant kunskap i tusentals vetenskapliga artiklar och rapporter som publiceras varje år.
Detta leder i sin tur till att beslut kan fattas på ett bristfälligt underlag, menar Ann Eklund, forskare på SLU:
-Det är viktigt att veta vilka förebyggande åtgärder och i vilken kontext fungerar på stora rovdjur för t.ex. rovdjursförvaltare, policymakers, tamdjursägare och forskare. Förhoppningsvis kan vår studie vara ett stöd när beslut fattas kring skadeförebyggande åtgärder, och tydliggöra var kunskapsluckorna finns. Det är viktigt att ge alla gemensam förståelse av vad vi vet om skadebyggande åtgärder idag.
Ann Eklund och kollegan Jens Frank från SLU kommer att gå igenom alla tidigare studier om effekter av förebyggande åtgärder, sammanställa kunskapen och publicera resultat på web-portalen EviWild.
Forskning om DNA på snöfria substrat
Insamling av djurens urin är en viktig del av olika rovdjursinventeringar i Sverige och insamlingen är idag beroende av snö. WWF stödjer nu ett innovativt projekt på SLU Viltskadecenter vid Grimsö kan undersöka möjligheten att samla in urin på barmark genom att extrahera DNA från olika substrat dränkta i urin från varg och lodjur.
Det är viktig forskning då vintrar med snö inte längre är en självklarhet i södra och mellersta Sverige. För att säkerställa en god inventering även i dessa delar av landet är det viktigt att hitta väl fungerande alternativ. Länsstyrelsens fältpersonal (kvalitetssäkrare) som arbetar med inventeringen av varg och lodjur är den primära målgruppen.
En instruktionsfilm för insamling av DNA med lämpliga metoder ska också tas fram.
Nya filmer förklarar vargspår
WWF stödjer projekt där SLU Viltskadecenter, vid Grimsö, tar fram samlade, tydliga, vetenskapsbaserade och lättillgängliga korta filmer om hur varg och dess spårtecken känns igen och kan särskiljas från andra djur. Linn Svensson och Eva Hedmark från SLU Viltskadecenter Grimsö forskningsstation erbjuder kunskapen i en tidsenlig form och med hög pedagogisk kvalitet.
Uppgifter spridda i olika böcker, rapporter och forskningsartiklar är inte enkla att ta till sig. I det fall någon misstänker att varg finns i närheten och det skapar oro bör det vara enkelt att själv hitta riktig information som ökar möjligheten att själv kunna avgöra om det faktiskt handlar om varg.
Med hjälp av filmer kommer man lära sig om kännetecken och signalement på vargens utseende, spår och spillning; vilka skillnader som finns mellan en varg och en varglik hund, lodjur och järv.
Rovdjursskolan med Vildriket når ut till fler unga
I detta WWF projekt kommer Vildriket i Järvsö utveckla grundkonceptet Rovdjursskolan för att öka rovdjurskunskap hos barn. Förutom det grundläggande konceptet med fysiska lektioner, kommer även ett digitalt lektions- och arbetsmaterial tas fram för att nå fler elever.
Inom ramen för projektet, kommer digitala lektioner utvecklas där en pedagog i djurpark möter skolgrupper digitalt, följd av studiematerial som klasserna arbetar med mellan lektionerna. Man kommer även modernisera konceptet för fysiska lektioner för att tydligare koppla dessa till läroplanen samt erbjuda kostnadsfria Rovdjursskolelektioner under projektperioden.
Från hösten 2024 till hösten 2025 genomförs minst 60 fysiska och 120 digitala lektioner.
Lär dig mer om Sveriges rovdjur!
Vilket är Sveriges största rovdjur?
Brunbjörnen är vårt största rovdjur.
Var i Sverige finns det rovdjur?
Varg och lodjur finns i nästan hela landet och björn och järv från längst i norr stora delar av mellersta landet.
WWF OM ROVDJUR
WWFs mål med rovdjur (ekologi)
Rovdjur är en del av den svenska naturens biologiska mångfald. WWFs mål är att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar och en förvaltning av vilda djur som utgår ifrån en ekosystembaserad grundsyn, där både människor och djur respekteras. En gynnsam bevarandestatus för varje rovdjur är ett minimikrav.
Om rovdjur och tamdjur
WWF tycker att det är viktigt med förebyggande åtgärder som exempelvis rovdjursavvisande stängsel för tamdjur, bidrag till skyddsväst för jakthundar i etablerade vargrevir samt ersättning vid skada – både för förlust av djur och för merarbete. Förebyggande åtgärder minskar risken för rovdjursangrepp och lidande hos tamdjur och kan leda till minskad oro för djurägaren – och i förlängningen ökad acceptans för rovdjuren.
Om illegal jakt
WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Den illegala jakten på rovdjuren i Sverige tros vara omfattande och mörkertalet är stort. En nyckel är jaktlagstiftningen, som behöver moderniseras. En logisk viltförvaltning som alla kan förstå och följa är viktig för ett framgångsrikt arbete i alla viltfrågor och en absolut förutsättning för att skapa trygghet i rovdjursfrågan.
Om licensjakt på stora rovdjur
WWF kan acceptera en strikt reglerad licensjakt under förutsättning att kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar. Jakt ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.
Spårskola rovdjur
Är det en varg som tassat förbi, eller var det en hund på promenad? Lär dig att tyda spåren från våra rovdjur!
Spåra varg och lodjur med WWF
Hur vet du säkert att ett djur smugit förbi dig i skogen? Jo, spår! När det ligger snö på backen blir det extra tydligt var skogens djur har passerat.
Rovdjursskolan
Hur stort är ett lodjur? Vad gör jag om jag möter en björn? Öppna vår skattkista av material, fakta, övningar och diskussionsunderlag.
Rapportera observationer
Har du sett varg, lo, järv eller björn – eller spår av dem. Dela dina observationer och se andras observationer över hela landet.
Fritt inträde på Vildriket i Järvsö för alla medlemmar i Pandaklubben!
När du blir medlem i Pandaklubben får du ett medlemskort som ger dig gratis eller rabatterat inträde hos utvalda Pandaklubben-förmånsgivare. Ta med dig kortet och möt världens djur och lär dig mer om häftiga arter och smarta tips som räddar dem! Ett medlemskap kostar 295 kronor per år.
Bli medlem i Pandaklubben
Läs mer om Vildriket
Ett besök i Vildriket är en magisk och minnesvärd upplevelse för hela familjen. Här möter du nordens vilda djur på deras egna villkor i en fantastisk omgivning. Brunbjörn, varg, lo, räv och ren är bara några av alla djur du kan träffa här.
Vildriket.se
RÄDDA NATUREN!
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
