Skräntärna
Världens största tärna
Tillstånd i världen
- NT
Nära hotad (Near Threatened)
En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Antal i det vilda (år 2019)
511 par i Sverige
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Skräntärnan (Hydroprogne caspia)
Skräntärnan är världens största tärna. I norra Europa häckar den främst i Östersjön med dess kuster och skärgårdar.
Östersjöns mäktiga skräntärnor visar vägen för naturens återhämtning
WWF har stött forskning och ringmärkning av skräntärna för att få reda på hot och lösningar för att minska dessa. I projektet Levande Östersjön tillsammans med Upplandsstiftelsen och med medel från Postkodlotteriet har det yttersta målet varit att bidra till att stärka skyddet av viktiga kust- och havsområden och stötta utvecklingen av åtgärder som bidrar till att bevara marina ekosystem och biologisk mångfald.
Utbredning och status
Skräntärnan (Hydroprogne caspia) är ganska sällsynt men påträffas i alla världsdelar utom Sydamerika och Antarktis.
Det häckande beståndet räknas med jämna mellanrum i hela Östersjöområdet (Sverige, Finland och Estland). Under 1970-talet fanns 2 200 par (varav cirka 900 i Sverige) och 44 kolonier, men sedan dess har det minskat. 1984 fanns drygt 1 800 par och 36 kolonier och 1992 fanns 1 500 par och 25 kolonier. 1999 fanns det i Sverige bara nio kända kolonier och minst 86 ensamma par, vilket innebar något mer än 500 par totalt. Det har sedan legat stilla på 500 par för att öka något till 565 par 2017, men nu ner något till 511 par (2019) enligt Birdlife Sveriges fågelrapport ”Fågelåret 2019”.
Ekologi
Skräntärnorna häckar dels i kolonier på upp till 150 par, dels i enstaka par på flacka sand- eller klippöar i havsbandet längs de svenska kusterna från Skåne till Norrbotten samt Öland och Gotland. Några få par häckar även i Vänern. Ibland flyttar hela kolonier till en alternativ boplats flera mil från ursprungsskäret. Regelbundet flyttar skräntärnor mellan kolonierna i Östersjöområdet. När en fågel väl har slagit sig ner i en koloni är den vanligen trogen sin häckplats eller sina grannar hela livet.
Skräntärnan lever enbart på fisk, exempelvis mört och abborre i floder och insjöar. Den tar också strömming ur havet under försommaren när strömmingen går nära ytan. Skräntärnor kan fiska långt från kolonierna.
De fångar fisken genom att störtdyka från 10-15 meters höjd, då tärnan helt kan försvinna under vattenytan några sekunder. Vuxna skräntärnor tas ofta av berguv och mink (från utlandet rapporteras också duvhök). Ungarna hotas att dödas av havsörn, gråtrut, havstrut, korp och mink.
Skräntärnan häckar för första gången vid 3-5 års ålder. I maj lägger honan 1-3 ägg. Om det misslyckas lägger hon ofta en ny kull i juli. Äggen ruvas av båda föräldrarna växelvis från första ägget. Inte sällan händer det att den unge som kläckts sist svälter ihjäl och trampas ner. Sedan ungarna blivit ordentligt flygfärdiga (50-60 dygn gamla) flyger familjerna till större insjöar som exempelvis Hjälmaren, där de vistas några veckor innan de börjar flytten mot Medelhavsområdet och sedan via Sahara till tropiska Västafrika i augusti. Redan på häckplatsen splittras familjerna upp i grupper med en förälder och 1-2 ungar var, där de vuxna fåglarna en längre tid matar ungarna. Nästan alla Östersjöns skräntärnor övervintrar i Nigerdeltat i Mali, tropiska Västafrika.
Skräntärnorna bildar ofta stabila par under många år och en stor del av beståndet i en koloni består av erfarna fåglar av hög ålder. De äldsta skräntärnorna kan bli hela 30 år gamla.
Under de första åren stannar fåglarna i allmänhet kvar i vinterkvarteret eller uppträder som kringströvande individer. Fåglarna kommer tillbaka till Sverige i april-maj.
Hot
Skräntärnan är känd för att under längre tidsperioder variera kraftigt i antal. Ringmärkningsfynd visar att det sker en omfattande jakt på skräntärnan utanför Sverige under flyttning och övervintring. Det handlar om skyddsjakt vid karpdammar i Östeuropa, för att den inte ska konkurrera med människan om fisken. Under övervintringen jagas den för föda och för att den konkurrerar om fisken särskilt under perioder med torka i Sahelområdet i Afrika. Ett stort hot är också minken som under sen tid etablerat sig i tärnornas häckningsområde. Då hjälper det inte att nästan alla skräntärnekolonier är belägna i fågelskyddsområden med tillträdesförbud för människor. Den påtagliga nedgången i antal inträffade dock långt innan minkarna spred sig till de yttre skärgårdarna.
WWF och skräntärnan
WWF har stött forskning och ringmärkning av skräntärna för att få reda på hot och lösningar för att minska dessa. Detta projekt har under senare år utökats i ett större samarbete mellan forskare på Lunds universitet, BirdLife och Upplandsstiftelsen. Genom att förse skräntärnor med små sändare kan vi följa dem var de fiskar för att få mat innan, under och efter häckningen. När ett extra intressant fiskeområde upptäckts kontaktar Upplandsstiftelsen markägaren och för en dialog om långsiktigt skydd av området eller genom aktiva åtgärder stärka fiskpopulationen i det aktuella området. Det kan vara genom tillfälligt fiskefredningsområde eller att restaurera en våtmark intill området där fiskar kan leka och reproducera sig i fred och därmed öka antalet fiskar som skräntärnan och andra fåglar kan äta. I vissa områden hjälper det även till med att förbättra sportfisket. I korthet så är det skräntärnan som avslöjar var vi ska arbeta med att stärka och skydda, exempelvis grunda havsvikar.Skräntärnan betraktas som sårbar i Artdatabankens svenska rödlista.
Lär dig mer om skräntärna
Hur låter skräntärnas läte?
Skräntärnan är världens största tärna och dess läte är ett kraftfullt skriande, det går att lyssna till på Sveriges Radio, Naturmorgon Skräntärna (Hydroprogne caspia) – Naturmorgon | Sveriges Radio
Vilka tärnor finns det i Sverige?
Det häckar sex tärnarter i Sverige: småtärna, silvertärna, fisktärna, kentsk tärna, svarttärna och skräntärna.
RÄDDA NATUREN!
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
