Orangutangen är den enda människoapan i Asien och den finns bara i små isolerade områden på öarna Sumatra och Borneo.
Orangutanger är oftast fredliga djur och de spenderar sin mesta tid uppe bland trädtopparna i regnskogen. De är de största trädlevande däggdjuren. Namnet orangutang betyder skogsman. De kan stå upprätt på marken, men när de går, går de på alla fyra.
Tre arter
Det finns tre arter av orangutanger, en som lever på Sumatra (Pongo abelii) och en på Borneo (Pongo pygmaeus) och så den nyupptäckta arten som kallas Tapanuli-orangutang (Pongo tapanuliensis). Samtliga tre arter är akut utrotningshotade. Det är svårt att veta exakt hur många orangutanger som finns kvar, men enligt studien Orangutan Population and Habitat Viability Assessment finns omkring 70 000 orangutanger, de allra flesta på Borneo. De tre arterna skiljer sig inte så mycket åt men som det latinska namnet antyder är orangutangen på Borneo lite mindre.
Den nya arten kallas Tapanuli-orangutang (Pongo tapanuliensis) och har inte varit helt okänd men man har trott att dessa individer också var Sumatraorangutanger. Efter att ha undersökt gruppen noggrant såg forskarna att den skiljer sig så pass mycket från Sumatraorangutangen att den nu klassas som en helt egen art. ”Tapanulisarnas” hårstrån har en annan form, hanarna har långa mustascher och även honorna är håriga i ansiktet.
De 700-800 Tapanuli-orangutanger som finns är nu de mest hotade av alla människoapor. Deras hem i det bergiga området Batong Toro/ Tapanuli hotas av oljepalmsplantager och vattendammsbyggen.
Lever ensamma
Ungarna stannar hos mamman till 6-7 års ålder men som vuxna tillbringar de mest tid ensamma. Även om ungar leker tillsammans har inte deras mammor någon kontakt med varandra. Honor stannar nära sina mammors hemområde medan hanarna förflyttar sig långa distanser, vilket minimerar inavel inom populationerna. Orangutanger lever i omkring 35-50 år. De får ungar vart 8:e år, vilket är den långsammaste reproduktionstakten av alla människoapor. Honor blir könsmogna från 9-12 års ålder och hanarna från 9-15 år. Vid könsmognaden får båda könen skägg och på hanarna växer också oftast kinderna som blir enorma.
En vuxen orangutanghona kan väga 50 kilo, medan en hane kan väga ända upp till 100 kilo. Det gör att hanarna oftast sover på marken på grund av sin tyngd medan honorna och ungarna sover uppe bland träden. Orangutangerna sover i bon som de ofta bygger nya varje kväll, de kan också bygga bon under dagen som de sover eller leker i. Orangutangerna äter helst frukt, färska blad, bark och blommor men även honung, insekter (myror, termiter och syrsor) och ibland till och med ägg.
Använder verktyg
Orangutanger kan göra enkla verktyg för att klia sig och de använder lövfyllda grenar för att skydda sig mot både sol och regn. Man har även sett att orangutangerna använder grenar för att fånga insekter, samla honung och sträcka sig efter frukt som de inte riktigt når.
Hot mot orangutangen
Jakt och husdjurshandel
Jakten och husdjurshandeln fortsätter trots försök att stoppa dem. Trots att det är olagligt dödas orangutanger för sitt kött sk bushmeat. De är dessutom lätta måltavlor då de rör sig sakta. Det sker också en handel med kroppsdelar, speciellt skallar. Mellan 1995-1999 importerade Taiwan 1000 orangutanger, som bl a används som husdjur, på samma sätt som vi har hundar och katter. Det anses ge en hög status. Av sex infångade orangutanger tror man att fem dör i samband med fångst och transport.
Skövling av skogsområden
Skövling av skogsområden har gjort att nästan 80% av Malaysias och Indonesiens ursprungliga skogar har försvunnit och bara ca 2% av den skog som återstår är skyddad enligt lag. Huvudorsakerna till förlusterna av skogsområdena är den kommersiella avverkningen, beredning för jordbruk, och omvandling till plantager (oftast oljepalmplantager). Avverkningen av skogen är dessutom ofta olaglig och öppnar upp nya vägar som ger tjuvskyttar tillgänglighet in i tidigare orörda områden.
Bränder
Bränder som härjar okontrollerat för att rensa mark till oljepalmplantager och jordbruk är också ett stort problem. På ett år (1997) förstördes miljontals hektar skog och många orangutanger brändes ihjäl. WWF Indonesien uppskattar att kanske så mycket som 10 miljoner hektar skog brann ner.
Orangutangens utbredning på Borneo
På Borneo lever den utrotningshotade orangutangen, Pongo pygmaeus. Idag finns cirka 45 000-50 000 individer kvar utspridda i ett antal isolerade populationer. Det uppskattas att ca en tredjedel av Borneos orangutangpopulation dog i de kraftiga skogsbränderna 1997/98.
WWFs arbete med orangutanger
WWF har sedan 1962 arbetat för att rädda orangutangen bland annat genom stöd till forskning och hjälp till regeringar för att stärka restriktioner gällande handeln med levande djur och orangutangprodukter. En nyckelfråga som WWF nu driver är att minska konflikterna mellan orangutanger och oljepalm-plantageägare. WWF fokuserar även på planering av markanvändning.
1999 tog WWF fram en aktionsplan för orangutangen. Målet för planen är att säkra livskraftiga populationer av orangutanger på Borneo och Sumatra genom att bevara deras levnadsområden och eliminera tjuvskyttet. WWF stödjer också organisationen Hutan, som bland annat arbetar med helikopterövervakning och även utbildning och medvetenhet riktad mot de som brukar marken för jordbruk, plantageägare, och mot lokala samhällen.
Tack vare WWF har en ny nationalpark inrättats i Sebangau på södra Borneo, där finns en mycket stor mängd vilda orangutanger.
Trots skyddet så behövs mer stöd till parken. Bland annat har illegal skogsavverkning skett och nationalparksvakterna behöver bättre stöd från myndigheterna. Nylingen beslutade regeringar på Borneo att 220 000 kvadratkilometer regnskog i Asiens sista stora vildmark i hjärtat av Borneo – en yta stor som halva Sverige – ska få ett utökat skydd.
Rädda regnskogen
Som Regnskogsfadder stödjer du globalt regnskogsarbete som bland annat gynnar unika arter som orangutanger, trädleoparder, näsapor och många andra djur.
