Tillstånd i världen
- NT
Nära hotad (Near Threatened)
En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Antal i det vilda (år 2023)
30 000
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Erinaceus europaeus
-
Underarter
Det finns 18 underarter av igelkott i världen. (Källa: Artdatabanken)
-
Storlek och livslängd
Kroppens längd 20–30 cm, svans 1,5–4 cm. Vikt 0,4–1,2 kg.
Igelkottar kan bli 8 år. Upp till 60% dör under sitt första levnadsår.
Igelkotten är nattaktiv och har bra lukt och hörsel som kan fånga upp högfrekventa ljud från insekter.
-
Utbredning
I Sverige finns igelkottar från södra Sverige och norrut till Dalarna, några ställen i Jämtland, samt lokalt i kustlandskapen upp till Norrbotten. Igelkotten är även landskapsdjur på Gotland, dit den troligen införts av människor för flera tusen år sen. I världen finns de i Afrika, Asien och Europa.
Fakta om igelkottar
En stor kostym med taggar
Det första man tänker på med igelkotten är taggarna! Och det är faktiskt det enda djuret som kan omsluta sig helt med taggar. Igelkotten rullar ihop till en boll så fort den känner sig hotad. För att kunna rulla in sig i sitt eget skinn, är huden några nummer för stor och hänger ned lite som en släpande kjol. När igelkotten och huden är avslappnad ligger alla taggar prydligt bakåt. Men när huden spänns spretar de åt alla möjliga olika håll.
Kan igelkotten sticka sig själv?
Svaret är nej! Då varje tagg är lätt böjd vid sin spets kommer hela taggen att böja sig vid exempelvis ett fall. Igelkottarnas ungar föds med taggar, men de ligger inbäddade under en tjock vätskefylld hud som gör att mamman inte skadas. Efter en tid tunnas huden ut och taggarna reser sig. De skiftar också från vitt till spräckligt i grått och brunt.
Vad äter igelkottar?
Alla igelkottar har en stor glugg mellan framtänderna. När igelkotten stänger munnen kommer underkäkens mittersta tänder att fylla ut gluggen. När den öppnar munnen bildas ett perfekt litet hål där tungan kan stickas ut för att fånga in mat. Igelkotten är en köttätare. Den äter larver, skalbaggar, tvestjärtar, daggmaskar och sniglar. Även bär eller svamp slinker ned.
Många olika bostäder både på vinter och sommaren
Igelkotten är ett nattlevande djur och vandrar mellan flera olika bon där den kan ta skydd, framför allt under dygnets ljusa timmar. Den lever ensam, så boet behöver inte vara särskilt stort.
Under våren behöver honans bo även rymma hennes ungar. Hon kan få upp till sex ungar. Om de föds tidigt på våren är chanserna att överleva det första året större. Då har de gott om tid att bygga upp ett tillräckligt fettlager som kan räcka hela vintern.
När går igelkotten i ide?
På vintern kryper igelkottens mat (insekter, daggmaskar och sniglar) ned i jord och springor och igelkotten själv går i vinterdvala. Särskilda vinterbon byggs med ett tjockt lager av löv, gräs och mossa, helst i en tät häck eller under något som kan ge skydd mot regn. Ett uthus, i komposter eller lövhögar i trädgården. Det ska vara torrt, svalt och vindstilla i boet. Kroppstemperaturen sjunker till 4 grader och under dvalan tar den endast ett andetag i minuten. Var 7-11 dag vaknar igelkotten till och kan ses ta en liten vinterpromenad, till exempel för att byta till ett annat bo.
Visste du det här om igelkotten?
- Igelkotten har troligen funnits i mer än 30 miljoner år och är ett av de äldsta levande däggdjuren på jorden. Man har funnit fossila exemplar som är lika gamla som de sista dinosaurierna!
- En vuxen igelkott har mellan 5000 och 7000 taggar.
- Igelkotten spottar på sig själv och gnider in spottet i taggarna. Man vet inte riktigt varför den gör på detta vis.
- Igelkottar kan bli 8 år. Upp till 60% dör under sitt första levnadsår.
Igelkotten rullar ihop sig så fort den känner sig hotad. Ringmuskler i huden får taggarna att spreta åt alla möjliga håll.
Igelkotten kan vandra runt flera kilometer varje natt. När den inte känner sig hotad ligger taggarna prydligt bakåt, alla åt samma håll.
Igelkott (Erinaceus europaeus), årsunge som räddats från trafikerad väg.
Igelkottsungarna är stora som jordgubbar och är blinda och döva. När ungarna föds är taggarna inbäddade i en tjock vätskefylld hud. Efter fyra veckor är de redo att lämna boet. Det är inte helt ovanligt att viltvårdare får ta hand om igelkottar som förlorat sin mamma.
På spaning efter igelkott
Igelkotten är både rädd och orädd på samma gång. Den rullar ihop sig vid minsta fara, men skyddet av taggar gör att den heller inte flyr undan. Om du hittar fingerstora, mörka korvar som glittrar av insektsrester så är det troligen spillning från en igelkott. Då finns det stora chanser att få syn på igelkotten! Och om du har en trädgård – håll den gärna lite lagom stökig för att igelkotten ska trivas.
Tips
- Lämna högar av löv, ris och ved. Här trivs igelkottens mat, dvs skalbaggar och andra insekter. Och högarna erbjuder även finfina boplatser.
- Täta buskage, snår och häckar ger också skydd och boplatser.
- Öppna upp passager till grannens tomt, så igelkotten inte behöver ge sig ut på bilvägar.
- Om du har en robotgräsklippare, använd den endast dagtid.
- Ställ ut skålar med vatten (ej mjölk) och mat (katt- eller hundmat är bra mat även för igelkottar). Under regnfattiga vårar behöver igelkotten vatten när den vaknat ur sin vinterdvala.
- Spana sent på kvällen. Om du hör prassel, smaskande och fnysande ljud kan det vara just igelkotten som äter. Man kan också sätta upp en åtelkamera, som aktiveras när något rör sig framför kameran. Vissa modeller skickar bilder direkt till din telefon.
Varför är igelkotten hotad?
Igelkotten har minskat i antal. Exakt hur många som finns är lite svårt att säga. Men genom att samla in observationer av igelkottar kan vi få en uppfattning om trender, till exempel om de ökar eller minskar i antal. En viktig del av kunskapen kommer via svensk fågeltaxering och de personer som räknar fåglar nattetid. Då passar de även på att räkna igelkottar. Här kan man rapportera in igelkottar och se var de har rapporterats.
Hoten mot igelkotten är bland annat:
- Storskaliga jordbruk som besprutas med bekämpningsmedel. Dessa områden erbjuder varken mat eller boplatser (därför har trädgårdar och parker blivit extra viktiga områden för dess överlevnad).
- Många igelkottar dör i biltrafiken.
- Grävlingen är ett av få djur som kan döda en igelkott och de konkurrerar om igelkottens mat. Grävlingar har ökat i antal de senaste åren.
- Via maten kan igelkotten få i sig miljögifter, som lagras främst i kroppsfettet. Igelkotten kan påverkas av miljögifter mer än andra däggdjur eftersom den samlar på sig ett stort fettlager inför vintern. När fettet förbränns under vinterdvalan frigörs energi, men också gifter. Eftersom detta sker under dvalan utsätts igelkottens organ för en lång exponeringstid, vilket ökar risken för skador.
Sidan är granskad av mig
Jessica ÅngströmTalesperson för Natur och arter
Utbildad biolog och ekolog. Mina specialområden är Sveriges natur och arter både på land och i vatten samt skydd av värdefull natur.
Mer om mig
RÄDDA NATUREN!
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
