Lär om svenska humlor! I Sverige har vi inte mindre än 40 olika. Humlor räknas också som ett slags bi och det finns ca 280 arter av bin i Sverige. Vid en snabb anblick kan humlor se lika ut, men tittar man närmare kan man se att de skiljer sig väsentligt, både vad gäller utseende och val av mat och boplats.
Pollinerar humlor?
- De besöker alla typer av blommor – dock inte de långpipiga.
- De flyger även vid kyligt väder, till och med i lätt regn.
- De pollinerar strängt taget varenda blomma de besöker.
- Det är många humlor i varje bo.
De sociala humlorna (de som har egna samhällen) är de mest flitiga pollinatörerna. De kan besöka upp till 500 olika blommor under sina födosöksrundor på cirka 15 minuter. Ett lätt regn eller låg temperatur skrämmer dem inte, eftersom temperaturen i kroppen hålls konstant med hjälp av flygmusklerna. Värmeökningen är imponerande med upp mot 11 grader per minut. Kroppstemperaturen håller de sedan konstant. Den höga kroppstemperaturen gör att de kan vara aktiva länge trots kyla och dåligt väder. Men ibland blir även en humla kall och trött. Då sätter den sig helt enkelt på den blomma som den just då besöker och väntar tålmodigt på bättre väder. Humlor lever tillsammans i samhällen som de övervintrande drottningarna nystartar varje vår. Humlearbetare och hanar dör alla på hösten.
Humlesidan är ett informationsmaterial om humlor anpassat för Internet. Det kan användas i skolundervisningen i biologi eller av allmänt naturintresserade. Materialet har tagits fram inom Svenska vildbiprojektet på ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala med stöd av Världsnaturfonden WWF.
Text & illustration Björn Cederberg. Copyright: ArtDatabanken, SLU. Allt material får användas för undervisningsändamål om källa uppges.
Humlor och blommor
Vad gör humlor med pollen?
Humlorna tar all sin näring från blommor. Pollen, som är mycket proteinrikt, är den viktigaste näringen för larverna, men särskilt på våren är det viktigt att drottningen äter pollen. Då kan hon snabbt utveckla sina ägg och börja söka efter boplats. Blommornas nektar innehåller mest socker och är viktig energi för humlorna när de flyger omkring och samlar pollen. Energin behövs också för att producera värme så att de kan hålla hög temperatur i boet och ruva sina larver, samt för att producera vax.
Pollen samlas i pälsen genom att humlan kryper över, skrapar eller vibrerar ståndarna. Pälsen kammas med benen och pollenkornen förs med putsrörelser till bakskenbenens utsidor som är blanka och omgivna av långa böjda hår. Där klibbas pollenkornen fast i en klump på varje ben sk pollenbyxor.
Nektar
Nektar sugs upp med snabeln och hamnar i krävan (honungsmagen) som ligger i bakkroppen. Olika humlearter har olika lång snabel och väljer därför att besöka olika blommor. Blommor med nektar i spetsen på en lång pip eller sporre besöks av arter med lång snabel. En del humlearter har hittat på ett knep. De biter hål på sporren med sina käkar och tar nektar utifrån. Då behöver de inte krypa in i blomman som då heller inte blir pollinerad. Mörk jordhumla och tjuvhumla är utpräglade ”nektartjuvar”.
Växter för humlor
Exempel på växter som lockar humlor är kantnepeta och fjärilsbuske, som blommar hela sommaren. Det är särskilt viktigt för humlorna när humledrottningarna överlever vintern och behöver tillräckligt med föda för att starta nästa generation humlor på våren. Tidigt på våren är det vanligt att se nyvakna humledrottningar, som ofta är stora och lite slöa. Vid denna tid utgör sälg och videarter de bästa näringskällorna för nästan alla humlearter, särskilt han-sälg som producerar stora mängder pollen. Äppelträd och andra fruktträd, vinbär- och krusbärsbuskar är också mycket omtyckta av humlor.
I barrskogstrakter är blåbärsblommor och lingonblommor viktiga näringsresurser. I odlingsbygden och trädgårdar är ärtväxter som vickerarter, klöverarter, vial- och vedelarter, ärtor och bönor bra humleblommor. Dessutom är många kryddväxter som isop, oregano, timjan, mynta, gurkört och salvia mycket attraktiva för humlor. Prydnadsväxter som stormhatt, fingerborgsblomma och lejongap är också typiska humleblommor.
Många ”ogräs” som maskros, vitplister, hampdån och knölsyska har stor betydelse för humlorna. Längs vägkanter är käringtand, getväppling, rallarros, åkervädd och väddklint viktiga näringskällor. Gott om hansälg på våren och kontinuitet i blomrikedom under sommaren är de viktigaste faktorerna för en rik humlefauna. Tipset är att låta växter som sälg och maskrosor stå kvar i trädgården och låta maskrosorna blomma åtminstone under våren, eftersom dessa tidigt blommande växter är mycket viktiga för nyligen vaknade insekter.
Nära 600 av Sveriges pollinerande insektsarter är rödlistade och många av dem riskerar att dö ut – Vi behöver din hjälp för att bevara dem!
Humlearter i Sverige
I Sverige finns alla dessa 40 arter av humlor
- Mörk jordhumla (Bombus terrestris)
- Ljus jordhumla (Bombus lucorum)
- Kragjordhumla (Bombus magnus)
- Förväxlad jordhumla (Bombus cryptarum)
- Nordjordhumla (Bombus sporadicus)
- Brynhumla (Bombus soroeënsis)
- Stenhumla (Bombus lapidarius)
- Stäpphumla (Bombus cullumanus)
- Hushumla (Bombus hypnorum)
- Taigahumla (Bombus cingulatus)
- Ljunghumla (Bombus jonellus)
- Ängshumla (Bombus pratorum)
- Lapphumla (Bombus lapponicus)
- Berghumla (Bombus monticola)
- Trädgårdshumla (Bombus hortorum)
- Fälthumla (Bombus ruderatus)
- Frukthumla (Bombus pomorum)
- löverhumla (Bombus distinguendus)
- Stormhattshumla (Bombus consobrinus)
- Vallhumla (Bombus subterraneus)
- Åkerhumla (Bombus pascuorum)
- Backhumla (Bombus humilis)
- Mosshumla (Bombus muscorum)
- Haghumla (Bombus sylvarum)
- Gräshumla (Bombus ruderarius)
- Sandhumla (Bombus veteranus)
- Fjällhumla (Bombus balteatus)
- Polarhumla (Bombus polaris)
- Alphumla (Bombus alpinus)
- Tundrahumla (Bombus hyperboreus)
- Tjuvhumla (Bombus wurflenii)
Snylthumlor
- Stensnylthumla (Psithyrus rupestris)
- Åkersnylthumla (Psithyrus campestris)
- Trädgårdssnylthumla (Psithyrus barbutellus)
- Jordsnylthumla (Psithyrus bohemicus)
- Sydsnylthumla (Psithyrus vestalis)
- Ängssnylthumla (Psithyrus sylvestris)
- Hussnylthumla (Psithyrus norvegicus)
- Broksnylthumla (Psithyrus quadricolor)
- Lappsnylthumla (Psithyrus flavidus)
Fakta om humlor
Vad gör humlor för nytta?
Humlor är flitiga pollinatörer, då de även flyger i kalla och blöta sommardagar. En humla kan besöka upp till 500 olika blommor under en födosöksrunda på cirka 15 minuter. De pollinerar även våra grödor som raps, jordgubbar och olika baljväxter. De 40 arterna humlor och alla andra pollinerade insekterna bidrar till ca 1/3 av den mat vi äter. Framförallt ska vi komma ihåg att humlor och andra pollinatörer är livsviktiga för naturen. Samspelet mellan blommor och pollinatörer har utvecklats under lång tid och de allra flesta växter är beroende av pollinering för att kunna bilda nya frön. Växterna ger i sin tur mat och skydd åt många vilda djur. Ex Om humlorna slutade pollinera blåbär, skulle det bli tufft för våra björnar att överleva vintern, eftersom björnarna främst äter sig feta på blåbär under hösten, innan de går i ide.
Är humlor farliga?
Nej, humlor är inte farliga. Men alla bin och humlor har en gadd som är förbunden med en giftkörtel. Det är bara honorna som har en gadd, men humlegadden saknar hullingar, vilket gör att det faktiskt inte gör lika ont att bli stucken av en humla. Humlorna är också mer fredliga och försvarar inte boet på samma sätt som getingar eller tambin. Om en humla blir irriterad eller känner sig hotad brukar den i stället vifta med sina ben!
Hur gammal blir en humla?
En humla blir några veckor gammal. Från larv till färdigutvecklade humla tar det några veckor. Och som ”humla” lever den ytterligare några veckor. Humledrottningen lever lite längre, upp till ett år. Hon är den enda som övervintrar och i sin kropp bär hon befruktade ägg som hon kommer lägga på våren och bygga upp ett nytt samhälle.
Gör humlor honung?
Ja, humlor gör honung. Fast i små mängder. Bland humlorna finns flera arter som bildar sociala samhällen, precis som tambiet (eller honungsbiet) med en drottning, drönare och arbetare. Tambiet tillverkar honung för att ha som matförråd under vintern till de bin som övervintrar, men hos humlorna är det bara humledrottningen som övervintrar. Därför behövs inga stora mängder honung, utan pollen och nektar som samlas in används till att mata hungriga humlelarver med.
Hur många ben har en humla?
Som alla insekter har en humla 6 ben. Om en humla känner sig hotad viftar den irriterat med benen, som för att sjasa iväg det som stör! På bakbenen kan man ofta se humlans pollenbyxor. Här samlas insamlat pollen ihop för att kunna flygas hem till humleboet. Blommornas pollenkorn fastnar först i humlans päls, som sedan kammas till bakskenbenens utsidor där pollenkornen klibbar fast på långa böjda hår.
Var bor humlor?
Humlor bygger sina bon i små håligheter. Det kan vara i gamla sorkbon, i stenrösen, håligheter i träd mm. Drottningen klär ofta boet med gräs och mossa. Hur många humlor som bor tillsammans varierar mellan olika arter, från ett tiotal individer till flera hundra. Men samhället existerar bara en sommar, vilket kan jämföras med andra sociala insekter som myror, som bygger upp samhällen som fungerar under flera år och där det bor tusentals individer.
RÄDDA NATUREN!
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
