Hajar har ett oförtjänt rykte om att vara hänsynslösa rovdjur som attackerar människor. I själva verket är det mycket troligare att en haj blir dödad av en människa än tvärtom. Endast fyra av världens 400 hajarter har varit inblandade i attacker mot människor. Varje år dödas över 100 miljoner hajar i hajfensfiske. Detta anser WWF är helt oacceptabelt.
Hajfensfiske
Antalet hajar längs svenska kusten har sjunkit dramatiskt sedan det industriella fisket tog fart i mitten på 1900-talet, och situationen ser likadan ut i resten av världen. Trots detta sker fortfarande ett intensivt och många gånger brutalt fiske efter haj och dess fenor.
Enligt Internationella naturvårdsunionens, IUCNs, hajexperter dödas över hundra miljoner hajar varje år i hajfensfiske. I delar av Asien anses hajfenssoppa vara en delikatess, och det höga priset på fenan har lett till en jakt som allvarligt hotar överlevnaden för flertalet hajarter.
När hajen fångats skärs fenorna av och kroppen kastas tillbaka överbord. I Europa fiskas hajar som matfisk, för köttets skull, främst av fiskare från Storbritannien, Spanien och Portugal. Hajkött används bl a i maträtterna ”Caldeirada” och ”Schillerlocken”, den senare oftast tillagad av pigghaj. Hajkött serveras på restauranger i hela Europa. I Storbritannien kan man tyvärr finna haj på traditionella ”fish-and-chips”-restauranger.
Hajar som bifångst
Ett annat allvarligt hot är långrev, nät och andra fiskeredskap som i jakten på andra fiskarter fångar haj som bifångst. Fisket efter tonfisk är förknippat med bifångst av haj. Genom att välja fisk som är MSC-certifierad (Marine Stewardship Council) bidrar du till att minska bifångst genom att fiskeredskapen man använder sig av när man fiskar är anpassade för att minimera mängden bifångst.
Långrevsfiske efter tonfisk förknippas ofta med bifångst av haj. Här har utvecklandet av cirkelkrokar (se bild till höger) inneburit en betydande minskning av bifångst av haj. Cirkelkroken är en symbol för WWFs internationella tävling Smart Gear Competition där fiskare uppmanas att ta fram skonsammare fiskemetoder.
Vad görs för att skydda hajarna?
I februari 2009 offentliggjorde den europeiska kommissionen en ny åtgärdsplan för att skydda hajar i europeiska vatten. Planen innehåller bland annat krav att det ska finnas fler observatörer ombord på trålare, förbud mot utkast av de flesta hajarter som bifångst, och fångst-begränsningar i linje med råd från fiskevårdande organisationer. WWF stödjer en åtgärdsplan som begränsar hajfiske men anser att planen innehåller stora brister och inte tar tillräcklig hänsyn till skydd och bevarande av haj.
BLI FADDER IDAG
- Nu 10 gånger mer plast än än på 80-talet*
- Om 30 år kan haven innehålla mer plast än fisk
- En tredjedel av alla korallrev har redan försvunnit
- 90% av världens fiskebestånd – nu fiskade till sin gräns
- Dör haven, dör vi – stöd vårt arbete för ett friskare hav
Fakta om hajar
Hajar räknas till broskfiskar, Chondrichthyes, vilket innebär att skelettet är gjort av brosk. Till skillnad från benfiskar, Osteichthyes, föder de flesta hajar levande ungar. Med så många hajarter som över 400 varierar levnadsvanor, föda och storlek mellan de olika arterna. Vissa hajarter trivs bäst långt ner i mörkret på flera hundra meters djup, medan andra håller sig till korallreven eller simmar ute i det öppna havet. En del arter är allätare och lever av fiskar, kräftdjur, sköldpaddor eller marina däggdjur som sälar. Andra äter plankton och får i sig föda genom att filtrera vatten när de simmar.
Eftersom många hajar förökar sig långsamt, det vill säga blir könsmogna vid relativt hög ålder och föder få ungar, så är de extra känsliga för överfiske. Omkring en tredjedel av alla hajarter är hotade på grund av ett alltför intensivt fiske.
Beroende på var hajarterna lever brukar de delas in i två grupper – pelagiska hajar och revhajar. Pelagiska hajar lever i öppna havsområden och i gruppen ingår bland annat våra största hajarter – valhaj, brugd och jättemunhaj som alla tre är planktonätare. Revhajar lever i tropiska havsområden i anslutning till laguner eller korallrev. Där äter de fiskar, bläckfiskar, krabbor och andra kräftdjur. Exempel på revhajar är grå revhaj, vitspetsad revhaj, svartspetshaj och korallhaj.
I Sverige förekommer flera olika hajarter, däribland småfläckig rödhaj, pigghaj och håbrand eller sillhaj som den även kallas. Även världens näst största haj, brugden, kan ses i svenska vatten även om den är sällsynt. Brugden, som är en planktonätare, kan bli nästan 14 meter lång och väga upp till 7 ton.
Så kan du hjälpa till
Ät inte hajfenssoppa och köp MSC-märkt fisk
Då bidrar du till att minska bifångster. Långrevsfiske efter tonfisk förknippas ofta med bifångst av haj. Välj alltså MSC-märkt tonfisk.
Skaffa appen
Välj rätt fisk i Matguiden
Fiskguiden är nu en del av Matguiden. Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske genom att göra ett medvetet val när du äter fisk och skaldjur.
