Getingar är fascinerande insekter som tillhör familjen Vespoidea, vilken också omfattar bin och myror. Det finns sociala getingar, det vill säga arter av getingar som bygger bon och lever i sociala samhällen precis som myror och tambin/honungsbin. Till exempel bålgeting och vanlig geting. Med en drottning, arbetare (sterila honor) och hanar. Många arter av getingar är dock solitära, dvs att de lever ensamma, exempelvis krukmakargeting och så har vi några getingar som precis som göken snyltar eller parasiterar på andra getingars bon. Det finns över 5 000 arter av getingar över hela världen och 51 arter i Sverige, från de lummiga grönområdena i tempererade zoner till de varma och fuktiga tropikerna.
Alla getingar är rovdjur och spelar en viktig roll i att reglera populationerna av de insekter de äter, inklusive sådana som vi människor ibland uppfattar som skadedjur. Getingar är oumbärliga i ekosystemet, inte bara som naturliga bekämpare av skadedjur utan också som pollinatörer. När de besöker blommor för att förtära nektar bidrar de till pollineringen av många växtarter, vilket är avgörande för den biologiska mångfalden och ekosystemens hälsa. Denna sida är avsedd att belysa getingarnas kritiska funktioner och främja en ökad uppskattning av deras roll i vår naturliga värld.
En viktig pollinatör
Getingar, ofta sedda enbart som störande insekter eller skadedjur, spelar en ovärderlig roll i våra ekosystem, inte bara som rovdjur utan även som pollinatörer. Trots att de inte är lika kända som bin när det gäller pollinering, är deras bidrag till denna process viktigt för att upprätthålla hälsan i många ekosystem.
Getingarnas roll i pollineringen
Getingar besöker blommor för att konsumera nektar. Under dessa besök får de ofta pollen på sig som de sedan överför från blomma till blomma. Denna oavsiktliga pollinering är särskilt värdefull i vissa områden där andra pollinatörer är färre eller där specifika växter förlitar sig på getingar för att sprida sitt pollen.
Betydelse för den biologisk mångfalden
Genom att bidra till pollinering hjälper getingar till med fortplantningen av blommande växter, vilket är avgörande för biologisk mångfald. Varje växt som pollineras av getingar stödjer en kedja av andra varelser, från insekter till större djur som är beroende av dessa växter för föda och skydd. Getingar spelar en viktig roll som rovdjur, vilket har betydande effekter på den biologiska mångfalden. Genom att jaga och äta andra insekter, hjälper de till att kontrollera populationerna av skadedjur som kan skada grödor och andra växter. Detta bidrar till att upprätthålla en balans i ekosystemet, vilket främjar en mångfald av arter.
Bevarandeåtgärder
Att bevara getingar och deras naturliga habitat är avgörande för att säkerställa att de fortsätter att utföra sin roll i ekosystemen. Det är också viktigt att undvika onödig bekämpning av getingar och istället fokusera på harmonisk samexistens med dessa nyttiga insekter.
Fakta om getingar
Lär dig mer om getingar och deras olika egenskaper.
Hur bygger getingar sina bon?
Getingar, specifikt de sociala getingarna, bygger sina bon genom att använda träfibrer som de samlar från exponerat trä, som till exempel träd eller gamla trästrukturer. Dessa fibrer blandar de med sin saliv för att skapa en pappersmassa. Denna massa används sedan för att bygga boet.
Byggprocessen börjar med att getingen formar pappersmassan till en grundplatta som fästs vid en skyddad plats, såsom under takskägg, i buskar eller i andra skyddade utrymmen. Därefter bygger de upp boet med sexkantiga celler, liknande bivaxceller, där de kan lägga sina ägg och föda upp sina larver.
Det är viktigt att notera att detta gäller endast sociala getingar. Andra typer av getingar bygger enstaka celler, bon av lera, eller bon i sand eller andra håligheter.
Hur många getingar bor i ett getingbo?
Antalet getingar i ett bo kan variera kraftigt beroende på art och miljöfaktorer. Små bon kan ha några dussin getingar, medan större bon kan ha flera tusen individer. Vanligtvis växer kolonin i storlek över sommaren och når sin högsta befolkning mot slutet av säsongen, strax innan getingarna dör ut på hösten med undantag av de nya drottningarna som övervintrar och startar nya kolonier följande vår.
Hur övervintrar getingar?
Getingdrottningar är de enda som övervintrar från getingkolonin. När temperaturen börjar sjunka på hösten, söker drottningarna efter ett skyddat ställe att övervintra i, ofta under bark, i ihåliga träd, eller i människoskapade strukturer som vindar eller skjul. De går i dvala under de kalla månaderna och vaknar upp på våren för att starta en ny koloni.
Vad äter getingar?
Getingar är rovdjur och äter oftast andra insekter, inklusive flugor och larver. De är också kända för att äta nektar och andra söta substanser. Vid vissa tillfällen kan de dra till sig till mänsklig mat, särskilt sådant som är sött eller proteinrikt.
Hur länge lever getingar?
Livslängden för en geting varierar beroende på art och roll i kolonin. Arbetargetingar lever vanligtvis bara några veckor, medan drottningar kan leva upp till ett år. Drottningarna övervintrar och startar nya kolonier på våren, medan resten av kolonin (inklusive den gamla drottningen, arbetare och hanar) vanligtvis dör när vintern närmar sig.
Hur skiljer man på om det är en geting eller ett bi?
Getingar känns igen på att de saknar tydlig behåring. De har också en väldigt smal “getingmidja”. Vingarna är smala och hålls tätt intill kroppen när getingen vilar. Getingens svarta och gula färger är varningsfärger och berättar om att man gör bäst i att inte komma nära eller försöka äta den. Många andra insekter har också svarta och gula färger för att efterlikna getingen, fast de egentligen vare sig är giftiga eller har en gadd. Detta gäller tex olika arter av blomflugor.
Vad gör getingar för nytta?
Trots att de ofta anses vara skadedjur, spelar getingar viktiga roller i ekosystemet. Det finns både sociala och solitära getingar, och de bidrar alla till den biologiska kontrollen genom att äta andra skadeinsekter och därmed hjälpa till att balansera populationer av skadliga insekter. Dessutom pollinerar vissa getingarter, både sociala och solitära, när de besöker blommor för att förtära nektar.
Läs mer om pollinatörer och engagera dig
RÄDDA NATUREN!
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
