Bergsgorilla
Den största levande människoapan
Tillstånd i världen
- EN
Starkt hotad (Endangered)
En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Antal i det vilda (år 2019)
1 063
Källa: IUCN
-
Utbredning
Afrika
Bergsgorillan är en av människans närmaste släktingar och den största levande människoapan. Den lever i ett litet område med lummiga skogar i länderna Rwanda, Demokratiska republiken(DR) Kongo och Uganda. Gorillan symboliseras ofta som farlig i filmer och böcker, men i verkligheten är gorillan inte alls en grym varelse, den är ett försiktigt och tillbakadraget djur. Gorillan lever ett fredligt familjeliv i skogen och undviker helst varje konflikt med människor.
Lever med familjen
Gorillorna lever i familjegrupper som håller ihop under många år, gruppen består av cirka 10 individer och varje grupp har ett område som är mellan 5-30 km² stort. Flera gruppers utbredningsområde kan överlappa varandra. Eftersom de till största delen är fredliga djur försvarar de inte sina områden. De försöker istället att undvika varandra. Varje grupp består av en vuxen hane och ett antal honor och deras ungar. Hanen har en silverfärgad rygg, därav smeknamnet silverrygg.
Bergsgorillor är stora och kraftiga djur. En ”silverrygg” kan väga 180 kilo och bli 180 cm lång. Honorna är mindre, de blir bara omkring 150 cm långa och kan väga upp till 90 kilo. Bergsgorillorna är vegetarianer och äter bara växter. De behöver gott om tid för att äta och smälta maten, så de förflyttar sig bara någon kilometer på en dag och de vilar ofta. Ungen lämnar mamman vid tre års ålder.
Honorna får sina första ungar i tioårsåldern och hon föder dem under alla årstider. Hanarna blir könsmogna lite senare. En nyfödd gorilla väger omkring två kilo, den kryper när den är nio veckor och går på två ben först när den är mellan tio och tolv månader. Ungen lämnar sin mamma när den är bortåt tre år gammal.
Skygga djur
Den största orsaken till att gorillastammen minskar är att de förlorar mer och mer av sina skogar. När fler och fler människor behöver utrymme huggs regnskogen ner. I Rwanda ökar befolkningen mycket snabbt. Folk behöver träd och bambu för att bygga sina bostäder. De behöver också mark för att få betesmarker och mark att odla på. Gorillorna är mycket skygga och blir lätt störda och eftersom allt fler människor med boskap kommer högre upp i bergen minskar också utrymmet där gorillorna kan vandra och skaffa sig föda. Utan skyddade områden så som nationalparker skulle bergsgorillorna inte finnas kvar.
I Virungabergen finns nu, räkningen presenterades i maj 2018, totalt 604 bergsgorillor i 41 grupper tillsammans med 14 ensamma hanar – silverryggar. Vid den senaste räkningen 2010 uppskattades antalet till 480 djur med 36 grupper och 14 silverhannar. Underarten bergsgorilla är fortfarande akut hotad.
I Virungabergen finns tre sammanhängande nationalparker som spänner över gränsen mellan tre länder: Parc National des Virunga i DR Kongo, Volcanoes National Park i Rwanda och Mgahinga Gorilla National Park i Uganda. För övrigt finns bergsgorillor endast på en annan plats i världen, i Bwindi Nationalpark i Uganda.
Med de 459 bergsgorillor som inventerades 2019 i Bwindiparken i Uganda, består det kända antalet bergsgorillor i världen nu av 1063 individer.
Hot mot bergsgorillan
Tjuvjägare fortfarande ett problem
Stammen på cirka 1063 djur, förlorar sällsynt någon individ pga illegal jakt och då är det snaror som är avsedda för att fånga andra djur som dykarantiloper, där även bergsgorillor kan fastna. 2020 dödades även en bergsgorilla av tjuvjägare som var i Biwindi för att jaga skogssvin. I spåren av coronapandemin söker sig tjuvjägare till nationalparker. Nu finns inga turister på plats som ser vad som händer och patrulleringen har minskat. Men de senaste räkningarna visar på en glädjande ökning av antalet bergsgorillor i Virunga och i Biwindi.
WWF och IGCP, International Gorilla Conservation Programme, arbetar för att säkra bergsgorillornas framtid med stöd till nationalparksmyndigheterna i DR Kongo, Rwanda och Uganda. Bergsgorillorna är idag en mycket hotad art som bara finns i två områden; Virungabergen som delas av Rwanda, Uganda och DR Kongo samt i Bwindiparken i Uganda.
Projektet omfattar forskning för att trygga artens överlevnad, turistplanering och samarbete med kringboende lokalbefolkning för att trygga gorillornas livsmiljö. Trots flera års oroligheter i DR Kongo och bakslag har stora framgångar nåtts när det gäller att skydda bergsgorillorna. Förutom detta trenationsprojekt finns ett separat projekt i Bwindi i Uganda, där man arbetar med områdesskydd och studier av den unika skogsmiljön.
Bergsgorilleunge
Bergsgorilla
Vad gör WWF
WWF jobbar hårt för att rädda Afrikas bergsgorillor. En viktig del är stöd till nationalparks-myndigheterna i alla tre utbredningsländerna. Stora delar av stödet går till nationalparks-vakter som kan skydda bergsgorillor och övrig natur.
IGCP
WWF samarbetar sedan mer än 20 år med IGCP, International Gorilla Conservation Programme (Det internationella bergsgorillaprojektet). IGCP jobbar med såväl forskning på djurens beteende — mer kunskap är mycket viktigt för att trygga artens överlevnad — som turist-planering och samarbete med kringboende lokalbefolkning för att trygga gorillornas livsmiljö. Trots flera års oroligheter och bakslag har projektet varit framgångsrikt när det gäller att skydda bergsgorillorna. På några decennier visar räkningarna att det är en knapp fördubbling av antalet bergsgorillor.
Några av de saker som WWF bidrar till i arbetet för de kvarvarande drygt tusen bergsgorillorna som lever i regnskogarna i gränsområdet mellan Rwanda, Demokratiska Republiken Kongo och Uganda är:
- Forskning för att skapa ny kunskap om gorillornas ekologi, här ingår de regelbundna gorillaräkningarna som sker vart femte år.
- Tjuvjaktsbekämpning – patrullering och arbete med att plocka bort snaror från gorillans livsmiljö. Sommaren 2020 plockades nästan 1.800 snaror bort.
- Att utbilda och utrusta parkvakter. Under pandemin så har vi utbildat parkvakter i hälsa och hygien, försett alla parkvakter med munskydd, handsprit och skapat helt smittsäkrade patrullstationer. Detta har också gjorts i de omkringliggande byarna där gorillornas närmaste grannar utbildats i hygien, där tvättstationer mm satts upp.
- Hösten 2019 hotades gorillorna av Ebola -pandemin. Vi stöttade ett omfattande förebyggande arbete med vaccinering av parkvakter, och provvaccinering av bergsgorillor som väldigt lyckade insatser.
Förutom detta trenationsprojekt finns ett separat projekt i Bwindi Nationalpark i Uganda, där man arbetar med skydd och studier av den unika skogsmiljö som parken har. Det är av yttersta vikt att detta projekt går bra, för i Bwindi finns det enda område där bergsgorillan har möjlighet att öka signifikant i antal. Så ökningen där med 59 djur (2019) är ett bra delmål.
Positiva resultat
Studerade populationer av bergsgorillor i Virungamassivet har ökat med 3 % ökning per år mellan 2010-2016.
Ökningen av bergsgorillor i Virungamassivet beror tros bero på naturvårdsåtgärderna som förvaltningen av skyddade områden, nära samarbeten med samhällena runt parkerna, noggrann övervakning av grupper av gorillor i området och veterinärinsatser vid behov. Bergsgorillan är den enda primaten i världen som inte är på kraftig tillbakagång, vilket understryker det akuta behovet av att bevara dessa djur.
Lär dig mer om bergsgorillan
Hur många bergsgorillor finns det?
Bergsgorillorna uppskattades vid senaste inventeringen till 1063 individer. De är uppdelade i två olika populationer/grupper som är isolerade från varandra.
Virungabergen som sträcker sig över all tre länder Uganda, Rwanda och DRC. 2016 gjordes senaste inventeringen i det området och då uppskattades det till 604 individer.
Norröver i Uganda, Bwindi Impenetrable NP och pyttelite över på Kongosidan i Sarambwe naturreservat gjordes senaste inventeringen 2019 och uppskattningen där var 459 individer.
Hur gamla blir bergsgorillor?
De kan bli över 40 år.
Hur kan man minska hoten mot bergsgorillor?
Genom att se till att deras livsmiljö (skogen finns kvar) och att det inte bedirvs någon tjuvjakt på gorillor eller tjuvjakt med snaror för andra djur men som också bergsgorillor kan fastna i. Vi behöver också se till att inte överföra våra sjukdomar till gorillorna. Eftersom vi är nära släkt kan de smittas av många sjukdomar som vi kan bära på som luftvägssjukdomar, mässling och ebola.
Rädda regnskogen
Som Regnskogsfadder stödjer du globalt regnskogsarbete som bland annat gynnar unika arter som orangutanger, trädleoparder, näsapor och många andra djur.
