Älgen är idag en välkänd symbol för Sverige och de svenska skogarna, men så har det inte alltid varit. Under medeltiden utrotades älgen i stora delar av Europa, och även i Sverige var älgpopulationen kraftigt minskad fram till början av 1900-talet. Idag har vi en stor och genetiskt varierad älgstam, men det finns tecken på att älgarna i Sverige inte mår så bra som vi kanske tror. Att förstå älgens historia och nutida hälsoproblem är avgörande för att bevara detta unika djur för framtiden.
Utberedning och tillstånd
I Sverige finns det ca 350 000 älgar, utspridda över hela landet förutom på Gotland och i södra Skåne. Under medeltiden försvann älgen från stora delar av Europa på grund av intensiv jakt. Även i Sverige var älgen nära att utrotas i början av 1900-talet. Älgen har även ett stort utbredningsområde över norra halvklotet och finns i Nordamerika, Ryssland och norra Europa (Norge, Sverige, Finland, Polen, Baltikum).
Så lever älgen och älgens betydelse för ekosystemet
Älgen, vårt största hjortdjur, är en symbol för den svenska naturen och spelar en central roll i ekosystemet. Den äter knoppar och blad från lövträd, vilket hjälper till att sprida växtarter och skapa biologisk mångfald. Älgen fungerar också som en viktig bytesresurs för rovdjur som varg och björn. Om älgpopulationen minskar kraftigt kan detta leda till fler konflikter mellan människor och rovdjur, då rovdjur riskerar att jaga tamdjur.
Hoten mot älgen
Trots att älgen för närvarande klassas som ”livskraftig” på Artdatabankens rödlista, har antalet minskat. Orsakerna är många, bland annat:
Jakt: Varje år skjuts 60 000–80 000 älgar under licensjakt, vilket påverkar populationens storlek och åldersstruktur.
Förändringar i skogsbruket: Moderna skogsbruk tenderar att plantera stora ytor med barrträd, särskilt gran, vilket minskar tillgången på älgens favoritföda, som rönn, asp och sälg.
Klimatförändringar: Varma somrar och långa perioder av torka påverkar älgens hälsa negativt och minskar tillgången på näringsrik mat.
Rovdjur och trafikolyckor: Cirka 7 000 älgar tas varje år av vargar och björnar. Dessutom skadas eller dödas älgar av bilar och tåg. År 2023 rapporterades över 6 300 älgolyckor.
Varför riskerar älgen att hamna på rödlistan?
Näringsbrist och skogsbruk: Enformiga skogar, ofta dominerade av tall och gran, gör det svårt för älgen att hitta tillräcklig föda. Skogsbruket behöver bli mer viltanpassat, med en större variation av trädslag som lövträd, för att skapa bättre livsmiljöer för älgen och andra arter.
Jakt: Jakten, som är den största dödsorsaken för älgar, styrs av Naturvårdsverkets riktlinjer för att minska betesskador på skogen. Men jakten påverkar älgens åldersstruktur, och många älgkor är för unga för att ge starka kalvar. Detta leder till en försvagad stam.
Klimatförändringar: Ett varmare klimat med torrare somrar och högre temperaturer gör det svårare för älgen att hitta föda och kräver mer energi för att reglera kroppstemperaturen.
Rovdjur: Vargar och björnar påverkar älgstammen genom att döda både vuxna och unga älgar, vilket ytterligare minskar älgens population.
Trafikolyckor: Viltolyckor, som ofta innebär dödliga kollisioner med bilar och tåg, bidrar också till att minska älgpopulationen.
Vad tycker WWF borde göras för att stärka älgstammen?
Skogsbruket bör anpassas mer till livet i skogen och inte bara fokusera på att producera träråvara till skogsindustrin. Skogen måste få vara en livfull plats och ett väl fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald och där är älgen en viktig del. Om skogen skulle brukas annorlunda med större variation i växtligheten skulle det finnas mer mat åt älgarna och då skulle troligtvis även betesskadorna på odlad skog gå ner. Det är också viktigt att återställa fler våtmarker och vattendrag i skogarna. De leder till ökad biologisk mångfald, ger svalka och bidrar till mer näringsrik mat till älgarna.
Lär dig mer om älgen
Hur farlig är älgen?
Älgen är vanligtvis inte aggressiv mot människor om den inte känner sig hotad eller provocerad. De flesta möten med älgar sker utan incidenter om människor respekterar deras utrymme och beter sig lugnt. Det är dock viktigt att komma ihåg att en älg är ett stort och kraftfullt djur med potential att orsaka skada om den känner sig hotad eller om den försvarar sina kalvar. Respekt för älgens storlek och naturliga beteende är viktigt för att undvika farliga situationer.
Hur lever älgen på vintern?
På vintern lever älgen främst genom att söka efter och beta på tillgänglig vegetation, såsom bark, kvistar och löv från träd och buskar. De kan också gräva i snön för att nå växter som finns under snötäcket. Älgar är anpassade för att klara kyla genom sin tjocka päls och fettlager som isolerar dem från kylan. De kan också söka skydd från vind och kyla i täta skogsområden eller under tät vegetation. Under vintern kan älgen också vara mindre aktiv och spendera mer tid vilar och sparar energi för att klara den kalla årstiden.
Hur mycket väger en älg?
En älg kan väga mellan 200 och 700 kilogram, beroende på kön, ålder och geografisk plats. Tjurar tenderar att vara tyngre än kor, och vuxna älgar är vanligtvis tyngre än kalvar.
Hur räknar man älgar?
Det är svårt att säga exakt säga hur många älgar det finns i Sverige. Det finns olika metoder som använts över en längre tid, vilket ger information om trender och en ungefärlig uppskattning av det totala antalet. Observationer av älg utförs av jägare i början på jaktsäsongen då man räknar kalvar samt fördelning mellan tjurar och kor. Om det finns snö kan flyginventeringar göras, och man inventerar också spår efter älgarna som spillning (en älg lämnar ca 14-17 högar per dygn), eller betestryck på träd eller betesskador på planterad tallskog.
Hur snabbt springer en älg?
En älg kan springa i hastigheter upp till cirka 60 km/h under korta sträckor, men deras normala hastighet är vanligtvis mycket långsammare, vanligtvis runt 10-15 km/h
Vad ska man göra om man möter en älg?
Om du möter en älg är det viktigt att hålla dig lugn och undvika att skrämma eller provocera den. Stanna stilla och ge älgen utrymme att passera. Gå inte nära eller försök att mata den. Håll dig lugn och låt älgen gå sin väg. Om älgen börjar närma sig, gå lugnt bakåt och lämna området så snart som möjligt. Undvik att göra plötsliga rörelser eller skrika, och undvik ögonkontakt.
Hur gammal kan en älg bli?
En älg kan leva upp till cirka 15-20 år i det vilda, men detta kan variera beroende på faktorer som tillgång till mat, predation och hälsotillstånd. I fångenskap kan de ibland leva längre, upp till 25 år eller mer.
Hur låter en älg?
En älg kan låta på olika sätt beroende på situationen. En vanlig ljudsignal är ett djupt och kraftfullt brölande eller skrapande ljud som används för att markera sitt territorium eller för att kommunicera med andra älgar. De kan också avge ett visslande eller suckande ljud som en form av varningssignal eller för att locka till sig en partner under parningssäsongen. Sammanfattningsvis är älgens ljud oftast djupa och kraftfulla, vilket kan höras på långt håll i skogen.
Hur många älgar finns det i Sverige?
Det finns ingen exakt uppskattning av den totala älgpopulationen i Sverige, men det beräknas vara ungefär 300 000 till 400 000 älgar. Detta gör Sverige till ett av de länder med den största älgpopulationen i världen.
Hur ser älgens fotspår ut?
Älgens fotspår är vanligtvis stora och klumpiga med breda hovar. Framfotens spår är vanligtvis större än bakfotens spår och kan mäta upp till 15-20 centimeter i diameter. Hovarna har vanligtvis en karakteristisk form, med två tåspetsar som är breda och avrundade. Spåren lämnar vanligtvis tydliga avtryck i marken och kan vara särskilt synliga i mjuk mark som lera eller snö
Hur sover älgar?
Älgar tenderar att sova korta perioder under dagen, vanligtvis i skydd av skogen eller annan täckning för att undvika rovdjur och människor. De kan också vila genom att ligga ner eller halvligga med ögonen öppna för att vara vaksamma på potentiella faror. Under natten kan de också vila i mer skyddade områden och vara mer aktiva för att beta och röra sig.
Vad är älgens plats i naturen och ekosystemet?
Älgen är en viktig del i våra svenska skogar. När älgen betar hjälper den till att sprida olika växtarter i skogen. Betandet bidrar också till att de växter som älgen inte äter får större utrymme. Det skapar en mosaik av olika växter och djur som ger skogen större biologisk mångfald. Älgen är också ett viktigt bytesdjur för de större rovdjuren som varg och björn. Om antalet älgar skulle minska för kraftigt skulle vi troligtvis se fler konflikter mellan människor och rovdjur och fler rovdjursattacker på tamdjur som till exempel får.
Bli Naturfadder
Hjälp oss skydda våra pollinatörer och rädda svensk natur genom att:
- Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
- Rädda hotade arter och bevara vår biologiska mångfald.
- Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk.
- Sätta press på beslutsfattare och politiker för skärpta lagar och bättre skydd av svensk natur.
