Fungerande ekosystem är grunden för en hållbar markanvändning – och för det krävs att vi behåller våra arter, skriver WWF i en replik i frågan om artskyddsförordningen.
Läs repliken i Dagens Industri 23 februari 2022 här.
Flera näringsföreträdare målar i DI upp en skräckbild om att artskyddsförordningen hotar ett flertal näringar och svensk ekonomi. Detta saknar verklighetsförankring. Samtidigt avfärdar de den statliga utredningen om artskyddet. Trots att den innehåller förslag om att anpassa regelverket till EU:s miniminivå för fåglar, vilket debattörerna själva framställer som helt avgörande.
Efter flera års diskussioner om hur vi ska skydda arter i Sverige finns nu efter en statlig utredning färdiga förslag för regeringen att ta vidare. WWF anser att merparten av dessa är bra och vill att regeringen går vidare med en proposition.
Det dröjde över två decennier efter Sveriges EU-inträde innan regelverken i EU:s fågeldirektiv och livsmiljödirektiv började tillämpas inom skogsbruket, bland annat för att det länge motverkades av skogsnäringen. Näringsföreträdarna skriver insiktsfullt i DI den 21 februari om ”att hänsyn måste tas till sällsynta och hotade arter”, men de har inga konstruktiva förslag till hur vi ska kunna leva upp till EU:s naturvårdsdirektiv. Utvecklingen i Sverige är en del av en global trend - en kris för biologisk mångfald. Enligt Artdatabanken är drygt var femte art rödlistad. Och det är just ändrad markanvändning som är det främsta skälet till utarmning av arter och livsmiljöer. Fungerande ekosystem är grunden för en hållbar markanvändning – och för det krävs att vi behåller våra arter.
Regeringen har ännu inte gett besked om hur man ska lösa konflikterna kring artskyddet och kritiken från EU. Skogsstyrelsen meddelade den 10 februari att myndigheten går vidare, utan svar från regeringen, och ändrar tillsynsarbetet för artskyddsförordningen. I DN 17 feb ger Skogsstyrelsen sken av att ett fungerade artskydd som lever upp till kraven från fågeldirektivet och livsmiljödirektivet kan lösas genom en snabb förordningsändring. WWF anser att det är helt otillräckligt och att regeringen bör ha en regelrätt beredning av utredningen och sedan presentera en proposition. Det verkar också som att Skogsstyrelsen själva går vidare och ändrar tillsynsarbetet utan djupare samarbete med Länsstyrelsen, som är ansvarig myndighet för tillsynen av artskyddsförordningen. Det är i så fall anmärkningsvärt.
Utredningen kring artskyddet går näringslivet tillmötes gällande flera av deras krav. Ökad ersättningsmöjlighet till markägare som får stora inskränkningar i sitt brukande, ökad tydlighet i lagen och ett mindre strikt skydd för fåglar enligt direktivets miniminivå, är några exempel. Men den föreslår också andra viktiga förändringar, som att se till att det är rätt arter som omfattas av den nationella fridlysningen, förebyggande verktyg för artskydd, förbud mot äggsamlingar för att motverka illegal handel med hotade arter och mer resurser för tillsyn.
Artskyddsförordningen och de förslag som presenteras i den statliga utredningen skulle sammantaget stärka artskyddet, minska konflikter och bidra till att vi kan leva upp till EU:s naturvårdsdirektiv och våra miljömål. Landsbygdsministern uppgav nyligen att artskyddet är en prioriterad fråga. Vi hoppas att det betyder ett stärkt och fungerande artskydd och att näringsföreträdarna kan bidra konstruktivt till det!
Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF
Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy på WWF
