Under vintern förundras vi över naturens fantastiska överlevare som hanterar mörker, kyla och matbrist.
Läs debattartikeln i bland annat Kristianstadbladet 241227.
Igelkotten som går i ide, älgen som ställer om sin kost och sädesärlor som drar utomlands. Men deras livsmiljöer försvinner i rasande fart och vi måste stoppa den naturkris som vi själva har orsakat.
Kråkfåglar, rådjur och igelkottar har anpassat sig till ett liv nära oss människor – men de allra flesta arter har inte det. WWFs Living Planet Index visar att populationer av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 73 procent sedan 1970. Men trots de dystra siffrorna har vi lyckats vända den negativa utvecklingen för några av våra hotade arter. Inför 2025 vill vi ge lite hopp om att det är möjligt att ibland med relativt enkla medel rädda naturen.
WWF har stöttat flera svenska projekt, där vi tillsammans med andra har lyckats rädda ett antal arter som för 50 år sedan var nära utrotning. Låt oss ge några exempel:
Sillgrisslorna i Östersjön har ökat från 8 000 par 1997 till runt 25 000 idag! Att drivgarnsfisket stoppades är en förklaring till framgången, något som WWF länge kämpade för. Minskade hot från miljögifter, oljeutsläpp och fiskeredskap, samt en god tillgång på skarpsill bidrar också till att sillgrisslan inte längre är med på rödlistan över hotade arter.
Vi kan också glädjas åt att uttern är tillbaka över nästan hela Sverige, tack vare bättre livsmiljöer kring vattendrag och smarta faunapassager under bilvägar för att minska risken för trafikolyckor. Uttern var under 60-talet nära utrotning, främst på grund av jakt och miljögifter som PCB. Detsamma gäller våra tre svenska arter av säl. Vikaren, knubbsälen och gråsälen var nära utrotning men har nu alla livskraftiga populationer.
I år har vi också haft valplycka i de svenska fjällen med över 70 kullar! Fjällräven var på väg att försvinna från vår fjällvärld. År 2000 fanns det bara runt 30 kvar i Sverige och Norge och inte en enda i Finland. Men med kraftfulla insatser från WWF och andra aktörer finns det nu ungefär 560 vuxna individer i vår gemensamma fjällvärld. Arten är dock fortsatt starkt hotad och milda vintrar är ett stort hot mot artens överlevnad.
För att stoppa dessa arters utdöende har Sverige infört reglering av jakt, förbud av farliga kemikalier och naturreservat och nationalparker har skapats. Men vår natur är hårt nyttjad och Sverige måste skydda och återställa fler av de livsmiljöer som vi har förstört och som vi fortsätter exploatera.
Vi behöver återställa vikar och våtmarker där gäddor kan leka, skogar med gamla träd och död ved där skalbaggar och hackspettar kan bo och betesmarker där en mångfald av blommor och insekter kan leva.
Annons
Restaureringslagen, som antogs i år, är den första stora EU-lagstiftningen om biologisk mångfald på 30 år och den är efterlängtad. WWF vill nu att Sverige växlar upp arbetet, så att vi kan nå målet att återskapa minst 30 procent av skadad natur till 2030.
En undersökning av WWF visar att nio av tio svenskar vill att naturen ska restaureras i EU så att de arter som försvinner börjar öka i antal igen. Det finns även ett stort engagemang att själva agera och i WWFs kampanj ”Gör Sverige vildare” har privatpersoner, kommuner, golfbanor, skolor med flera tillsammans låtit över 10 miljoner kvadratmeter grönytor bli hem åt vilda växter, fjärilar, igelkottar och småkryp.
Det här arbetet görs inte av sig själv. Restaureringslagen kan skapa förutsättningar för att rädda såväl natur som arter. Men då måste Sveriges regering och riksdag presentera en ambitiös restaureringsplan, framtagen utifrån ett vetenskapligt underlag, och resurser måste knytas dit. Låt 2025 bli året då vi tar hand om naturen.
Gustaf Lind Generalsekreterare WWF
Jessica Ångström Talesperson djur och natur WWF
