Vi är måna om att ha en fortsatt dialog om möjliga vägar framåt och tror att Sveriges bönder är en viktig del i lösningen för ett mer hållbart livsmedelssystem, skriver Gustaf Lind och Anna Richert, WWF.
Debattartikel publicerad i Göteborgs-Posten 26 november.
Replik
23/11 Världsnaturfondens angrepp mot svenska bönder är orättvist
Vår planet kan inte vänta, det är vi eniga med Svensk Fågel om. Vår roll som miljöorganisation är att trycka på för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. WWF har vid uppdateringen av Köttguiden skärpt kriterierna för klimat och djurvälfärd, baserat på forskning. Därför hamnade vanlig svensk kyckling på rött ljus i år. Nu blir det ännu viktigare att jobba tillsammans med svenska kycklingbönder för ett hållbart lantbruk.
Fem hållbarhetsparametrar
Jenny Andersson, Svensk Fågel skriver att bedömningen för vanlig svensk kyckling i Köttguiden inte stämmer, vilket vi i denna replik vill bemöta. Vår guide tar upp fem olika hållbarhetsparametrar när det gäller animalieproduktion. Vi har i år vässat kriteriet för klimatet och djurvälfärd. Därmed har svensk kyckling fått rött ljus, Svenskt Sigill klimatcertifierad kyckling gult ljus och den Kravmärkta grönt ljus.
Svensk Fågels första påstående gäller klimatkriteriet där de hänvisar till att de har en lägre siffra än vår bedömning. Men vår källa är densamma och vi har därmed samma grunddata. Anledningen till den högre siffran i vår bedömning handlar inte om att vi har gammal data utan att vi på inrådan av forskare inkluderar viktiga faktorer som markkol, transporter och energiåtgång för hela livsmedelskedjan fram till butiken samt förpackningar. Det är nödvändigt för att minska klimatutsläppen och hela livsmedelskedjan bör inkluderas. Denna förändring gäller alla köttslag i guiden, inte bara för kycklingen.
Det andra påståendet handlar om djurvälfärdskriteriet. WWF har på inrådan av forskare inkluderat krav på mer långsamväxande raser i guiden. De snabbväxande kycklingraser som vanligen används får ofta problem med leder och smärta i benen. Svensk Fågel menar i stället att dessa kycklingars benhälsa överlag är god – vi välkomnar en vetenskapligt baserad oberoende studie som visar detta!
Det tredje påståendet är att WWF inte skulle värna om ett svenskt jordbruk. Vi har den största respekt för alla bönder som producerar maten vi äter, förvaltar mark, sköter djur och håller våra landskap öppna. Vi har en omfattande dialog med lantbrukets representanter och arbetar ofta tillsammans för en mer hållbar livsmedelsproduktion. I vissa fall är vi eniga och in andra fall inte och då är vi tydliga med det, som i det här fallet.
Vad gäller kritiken om att WWF inte kontaktat Svensk Fågel så var organisationen inbjuden med andra aktörer i livsmedelskedjan till ett seminarium om resultatet veckan innan lanseringen. Vi är måna om att ha en fortsatt dialog om möjliga vägar framåt och tror att Sveriges bönder är en viktig del i lösningen för ett mer hållbart livsmedelssystem.
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF
Anna Richert, senior matexpert WWF
